SwePub
Sök i SwePub databas

  Utökad sökning

Träfflista för sökning "WFRF:(Martinsen Egil W.) "

Sökning: WFRF:(Martinsen Egil W.)

  • Resultat 1-10 av 12
  • [1]2Nästa
Sortera/gruppera träfflistan
   
NumreringReferensOmslagsbildHitta
1.
  •  
2.
  • Gonzalez, Marianne Thorsen, et al. (författare)
  • A prospective study of group cohesiveness in therapeutic horticulture for clinical depression
  • 2011
  • Ingår i: International Journal of Mental Health Nursing. - 1445-8330 .- 1447-0349. ; 20:2, s. 119-129
  • Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
    • This study aimed to assess changes in psychological distress and social participation in adults diagnosed with clinical depression during and after participating in a therapeutic horticulture programme, and to investigate if the changes covaried with levels of group cohesiveness during the intervention. An intervention with a single-group design was repeated with different samples in successive years (pooled n = 46). In each year, five groups of 3-7 participants went through the intervention. Data were collected before, twice during, and immediately after a 12-week therapeutic horticulture programme, as well as at 3-months' follow up. Mental health assessments included the Beck Depression Inventory, the State Subscale of Spielberger State-Trait Anxiety Inventory, the Positive Affect Scale from the Positive and Negative Affect Scale, the Perceived Stress Scale, and the Therapeutic Factors Inventory Cohesiveness Scale. The analysis of the pooled data confirmed significant beneficial change in all mental health variables during the intervention. Change from baseline in depression severity persisted at 3-months' follow up. Increased social activity after the intervention was reported for 38% of the participants. The groups quickly established strong cohesiveness, and this continued to increase during the intervention. The average level of group cohesiveness correlated positively, but not significantly, with change in all mental health outcome variables.
  •  
3.
  • Gonzalez, Marianne Thorsen, et al. (författare)
  • Therapeutic horticulture in clinical depression : a prospective study of active components
  • 2010
  • Ingår i: Journal of Advanced Nursing. - 0309-2402 .- 1365-2648. ; 66:9, s. 2002-2013
  • Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
    • Aim. This paper is a report of a study conducted to assess change in depression severity, perceived attentional capacity and rumination (brooding) in individuals with clinical depression during a therapeutic horticulture programme and to investigate if the changes were mediated by experiences of being away and fascination. Background. Individuals with clinical depression suffer from distortion of attention and rumination. Interventions can help to disrupt maladaptive rumination and promote restoration of depleted attentional capacity. Method. A single-group study was conducted with a convenience sample of 28 people with clinical depression in 2009. Data were collected before, twice during, and immediately after a 12-week therapeutic horticulture programme, and at 3-month follow-up. Assessment instruments were the Beck Depression Inventory, Attentional Function Index, Brooding Scale, and Being Away and Fascination subscales from the Perceived Restorativeness Scale. Findings. Mean Beck Depression Inventory scores declined by 4 center dot 5 points during the intervention (F = 5 center dot 49, P = 0 center dot 002). The decline was clinically relevant for 50% of participants. Attentional Function Index scores increased (F = 4 center dot 14, P = 0 center dot 009), while Brooding scores decreased (F = 4 center dot 51, P = 0 center dot 015). The changes in Beck Depression Inventory and Attentional Function Index scores were mediated by increases in Being Away and Fascination, and decline in Beck Depression Inventory scores was also mediated by decline in Brooding. Participants maintained their improvements in Beck Depression Inventory scores at 3-month follow-up. Conclusion. Being away and fascination appear to work as active components in a therapeutic horticulture intervention for clinical depression.
  •  
4.
  •  
5.
  •  
6.
  • Hovland, Anders, et al. (författare)
  • Fysisk aktivitet vid ångestsyndrom
  • 2016
  • Ingår i: FYSS 2017. - : Läkartidningen förlag. - 9789198171129 ; , s. 632-643
  • Bokkapitel (övrigt vetenskapligt)abstract
    • Sammanfattande rekommendationPersoner med panikångest bör rekommenderas aerob fysisk aktivitet för att minska ångest. Måttligt starkt vetenskapligt underlag (evidensstyrka +++).Ett enstaka aerobt träningspass på hög intensitet minskar risken att utlösa panikångest. Måttligt starkt vetenskapligt underlag (evidensstyrka +++).Fysisk aktivitet kan användas som kompletterande behandling vid all form av ångest, då det finns grund för att förvänta en viss symtomreduktion både akut och på längre sikt.Den fysiska aktiviteten bör utformas och individanpassas av medicinskt utbildad personal i samråd med individen.Personer med ångest, oavsett typ, bör även rekommenderas muskelstärkande fysisk aktivitet enligt de allmänna rekommendationerna om fysisk aktivitet.
  •  
7.
  • Kjellman, Bengt, et al. (författare)
  • Depression
  • 2008
  • Ingår i: FYSS 2008 - Fysisk aktivitet i sjukdomsprevention och sjukdomsbehandling. - : Statens folhälsoinstitut. - 9789172575431 ; , s. 281-291
  • Bokkapitel (övrigt vetenskapligt)abstract
    • Fysisk aktivitet har positiv effekt vid depression både för att förhindra depressionsepisoder och för att behandla sådana, såväl akut som på längre sikt. Den fysiska träningen sker med fördel parallellt med sedvanlig behandling med mediciner och samtal. Även om många studier har metodologiska brister och att det fortfarande finns få långtidsstudier, har fysisk träning vid lätt och måttlig depression klart vetenskapligt stöd när det gäller akut behandling och som ett medel att minska risken för återfall. En preventiv effekt har konstaterats vid epidemiologiska studier och vid långtidsstudier med uppföljning upp till tio år. Övriga hälsoeffekter av fysisk aktivitet är också viktiga, då depression ofta samvarierar med kroppsliga sjukdomar. Fysisk aktivitet är en stor vinst, både för den enskilda och för samhället.
  •  
8.
  • Kjellman, Bengt, et al. (författare)
  • Depression
  • 2010
  • Ingår i: Physical Activity in the Prevention and Treatment of Disease. - Stockholm : Statens folkhälsoinstitut. - 9789172577152 ; , s. 325-335
  • Bokkapitel (övrigt vetenskapligt)abstract
    • Physical activity has a positive effect in depression with respect to both preventing depressive episodes, and acute and long-term treatment of episodes that do occur. The physical training is beneficial when conducted parallel to customary treatment with drugs and therapy. Although many studies have methodological problems and there is still a shortage of long term-studies, there is scientific support for using physical training in the acute treatment of mild and moderate depression and as a means to reduce the risk of relapse. A preventive effect has been shown in epidemiological studies and long-term studies followed up to 10 years. Other health effects of physical activity activity are also of importance, as depression often covariates with physical diseases. Physical activity holds great benefit both for the individual and for society.  
  •  
9.
  • Martinsen, Egil W, et al. (författare)
  • Fysisk aktivitet vid depression
  • 2016
  • Ingår i: FYSS 2017. - : Läkartidningen förlag. - 9789198171129 ; , s. 362-370
  • Bokkapitel (övrigt vetenskapligt)abstract
    • Sammanfattande rekommendationPersoner med depression bör rekommenderas aerob eller muskelstärkande fysisk aktivitet för att minska depressiva symtom, måttligt starkt vetenskapligt underlag (evidensstyrka +++), och förbättra livskvalitet, begränsat vetenskapligt underlag (evidensstyrka ++).Vid lindrig eller måttlig depression reducerar fysisk aktivitet depressiva symtom i liknande grad som antidepressiva läkemedel eller kognitiv beteendeterapi (KBT). Måttligt starkt vetenskapligt underlag (evidensstyrka +++).Om enbart muskelstärkande fysisk aktivitet väljs i syfte att behandla depression, bör den kompletteras med aerob fysisk aktivitet för att minska risken för hjärt-kärlsjukdom, eftersom denna risk är förhöjd vid depression.
  •  
10.
  • Martinsen, Egil W., et al. (författare)
  • Fysisk aktivitet vid depression : Forskning pågår
  • 2017
  • Ingår i: Fysioterapi. - 1653-5804. ; :5, s. 34-39
  • Tidskriftsartikel (övrigt vetenskapligt)abstract
    • Vi har nöjet att publicera kapitel 2.8 Fysisk aktivitet vid depression ur  Fysisk aktivitet i sjukdomsprevention och sjukdomsbehandling, FYSS 2017  med tillstånd av Yrkesföreningar för Fysisk Aktivitet (YFA). Detta kapitel samt  ytterligare drygt 30 kapitel ur FYSS 2017 kan laddas ner från www.fyss.se.  Samtliga 53 kapitel är samlade i boken FYSS 2017 utgiven av Läkartidningen förlag AB.SAMMANFATTANDE REKOMMENDATION •  Personer med depression bör rekommenderas aerob eller muskelstärkande fysisk aktivitet för att minska depressiva symtom. Måttligt starkt vetenskapligt underlag (evidensstyrka +++). •  Fysisk aktivitet reducerar depressiva symtom i liknande grad som antidepressiva läkemedel eller KBT vid lindrig och måttlig depression. Måttligt starkt vetenskapligt underlag (evidensstyrka +++). •  Om enbart muskelstärkande fysisk aktivitet väljs i syfte att behandla depression, bör den kompletteras med aerob fysisk aktivitet för att minska risken för kardiovaskulär sjukdom, eftersom denna risk är förhöjd vid depression.
  •  
Skapa referenser, mejla, bekava och länka
  • Resultat 1-10 av 12
  • [1]2Nästa
 
pil uppåt Stäng

Kopiera och spara länken för att återkomma till aktuell vy