| 1. |
- Andersson, Eva, 1958-, et al.
(författare)
-
Fysisk aktivitet vid depression
- 2021. - 4
-
Ingår i: FYSS 2021. - : Läkartidningens förlag. - 9789198509823 ; , s. 319-324
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
|
|
| 2. |
|
|
| 3. |
|
|
| 4. |
- Hovland, Anders, et al.
(författare)
-
Fysisk aktivitet vid ångestsyndrom
- 2016
-
Ingår i: FYSS 2017. - : Läkartidningen förlag. - 9789198171129 ; , s. 632-643
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Sammanfattande rekommendationPersoner med panikångest bör rekommenderas aerob fysisk aktivitet för att minska ångest. Måttligt starkt vetenskapligt underlag (evidensstyrka +++).Ett enstaka aerobt träningspass på hög intensitet minskar risken att utlösa panikångest. Måttligt starkt vetenskapligt underlag (evidensstyrka +++).Fysisk aktivitet kan användas som kompletterande behandling vid all form av ångest, då det finns grund för att förvänta en viss symtomreduktion både akut och på längre sikt.Den fysiska aktiviteten bör utformas och individanpassas av medicinskt utbildad personal i samråd med individen.Personer med ångest, oavsett typ, bör även rekommenderas muskelstärkande fysisk aktivitet enligt de allmänna rekommendationerna om fysisk aktivitet.
|
|
| 5. |
- Kjellman, Bengt, et al.
(författare)
-
Depression
- 2008
-
Ingår i: FYSS 2008 - Fysisk aktivitet i sjukdomsprevention och sjukdomsbehandling. - : Statens folhälsoinstitut. - 9789172575431 ; , s. 281-291
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Fysisk aktivitet har positiv effekt vid depression både för att förhindra depressionsepisoder och för att behandla sådana, såväl akut som på längre sikt. Den fysiska träningen sker med fördel parallellt med sedvanlig behandling med mediciner och samtal. Även om många studier har metodologiska brister och att det fortfarande finns få långtidsstudier, har fysisk träning vid lätt och måttlig depression klart vetenskapligt stöd när det gäller akut behandling och som ett medel att minska risken för återfall. En preventiv effekt har konstaterats vid epidemiologiska studier och vid långtidsstudier med uppföljning upp till tio år. Övriga hälsoeffekter av fysisk aktivitet är också viktiga, då depression ofta samvarierar med kroppsliga sjukdomar. Fysisk aktivitet är en stor vinst, både för den enskilda och för samhället.
|
|
| 6. |
- Kjellman, Bengt, et al.
(författare)
-
Depression
- 2010
-
Ingår i: Physical Activity in the Prevention and Treatment of Disease. - Stockholm : Statens folkhälsoinstitut. - 9789172577152 ; , s. 325-335
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Physical activity has a positive effect in depression with respect to both preventing depressive episodes, and acute and long-term treatment of episodes that do occur. The physical training is beneficial when conducted parallel to customary treatment with drugs and therapy. Although many studies have methodological problems and there is still a shortage of long term-studies, there is scientific support for using physical training in the acute treatment of mild and moderate depression and as a means to reduce the risk of relapse. A preventive effect has been shown in epidemiological studies and long-term studies followed up to 10 years. Other health effects of physical activity activity are also of importance, as depression often covariates with physical diseases. Physical activity holds great benefit both for the individual and for society.
|
|
| 7. |
- Martinsen, Egil W, et al.
(författare)
-
Fysisk aktivitet vid depression
- 2016
-
Ingår i: FYSS 2017. - : Läkartidningen förlag. - 9789198171129 ; , s. 362-370
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Sammanfattande rekommendationPersoner med depression bör rekommenderas aerob eller muskelstärkande fysisk aktivitet för att minska depressiva symtom, måttligt starkt vetenskapligt underlag (evidensstyrka +++), och förbättra livskvalitet, begränsat vetenskapligt underlag (evidensstyrka ++).Vid lindrig eller måttlig depression reducerar fysisk aktivitet depressiva symtom i liknande grad som antidepressiva läkemedel eller kognitiv beteendeterapi (KBT). Måttligt starkt vetenskapligt underlag (evidensstyrka +++).Om enbart muskelstärkande fysisk aktivitet väljs i syfte att behandla depression, bör den kompletteras med aerob fysisk aktivitet för att minska risken för hjärt-kärlsjukdom, eftersom denna risk är förhöjd vid depression.
|
|
| 8. |
- Martinsen, Egil W., et al.
(författare)
-
Fysisk aktivitet vid depression : Forskning pågår
- 2017
-
Ingår i: Fysioterapi. - 1653-5804. ; :5, s. 34-39
-
Tidskriftsartikel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Vi har nöjet att publicera kapitel 2.8 Fysisk aktivitet vid depression ur Fysisk aktivitet i sjukdomsprevention och sjukdomsbehandling, FYSS 2017 med tillstånd av Yrkesföreningar för Fysisk Aktivitet (YFA). Detta kapitel samt ytterligare drygt 30 kapitel ur FYSS 2017 kan laddas ner från www.fyss.se. Samtliga 53 kapitel är samlade i boken FYSS 2017 utgiven av Läkartidningen förlag AB.SAMMANFATTANDE REKOMMENDATION • Personer med depression bör rekommenderas aerob eller muskelstärkande fysisk aktivitet för att minska depressiva symtom. Måttligt starkt vetenskapligt underlag (evidensstyrka +++). • Fysisk aktivitet reducerar depressiva symtom i liknande grad som antidepressiva läkemedel eller KBT vid lindrig och måttlig depression. Måttligt starkt vetenskapligt underlag (evidensstyrka +++). • Om enbart muskelstärkande fysisk aktivitet väljs i syfte att behandla depression, bör den kompletteras med aerob fysisk aktivitet för att minska risken för kardiovaskulär sjukdom, eftersom denna risk är förhöjd vid depression.
|
|
| 9. |
- Taube, Jill, et al.
(författare)
-
Levnadsvanor bör integreras i de nya riktlinjerna
- 2017
-
Ingår i: Dagens medicin. - : Bonnier.
-
Tidskriftsartikel (populärvet., debatt m.m.)abstract
- ”Levnadsvanor bör integreras i de nya riktlinjerna”Vi är kritiska till att Socialstyrelsens olika riktlinjer tillåts krocka med varandra, skriver sju debattörer. Publicerad: 2017-03-23 07:00 Skriven av: Jill Taube, Ingibjörg H Jonsdottir, Bengt Kjellman, Anders Hovland, Carl Johan Sundberg, Eva Andersson och Egil W MartinsenDetta är opinionsmaterial. Åsikterna som förs fram här är upphovsmannens egna. Fysisk aktivitet som prevention och behandling har varit en naturlig del av hälso- och sjukvården sedan början av 2000-talet. År 2011 breddade Socialstyrelsen detta med riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder där tobaksbruk, riskbruk av alkohol, ohälsosamma matvanor och otillräcklig fysisk aktivitet inbegreps. Personer med psykisk ohälsa har här prioriterats av flera skäl, då man löper en stor risk för kroppslig ohälsa och förkortat liv.Nu uppdaterar Socialstyrelsen riktlinjer om behandling av depression och ångest och uppmärksammar samsjuklighet som hjärt-kärlsjukdom och diabetes, men nämner inte levnadsvanor som en nödvändig del i omhändertagandet, vilket är olyckligt.Betydelsen av råd om fysisk aktivitet som en del av behandlingen av patienter med depression, framkommer tydligt i andra länder såsom Storbritannien med expertmyndigheten Nice. Här ses fysisk aktivitet som en viktig bas, oberoende av övrig behandling.“Här ses fysisk aktivitet som en viktig bas, oberoende av övrig behandling.”Riktlinjer från 2010 gav stöd för fysisk aktivitet som behandling av mild till måttlig depression. I de nya riktlinjerna som publicerades i december 2016, är detta i stort sett borta.Vi menar att det är kontraproduktivt att Socialstyrelsen inom ramen för ett riktlinjearbete inte ser till övrigt arbete inom myndigheten.Socialstyrelsens föreslagna riktlinjer krockar med vad vi har redovisat i den helt nyligen uppdaterade versionen av Fysisk aktivitet i sjukdomsprevention och sjukdomsbehandling, Fyss, avseende behandling av depression. I vårt arbete har ett stort antal vetenskapliga artiklar och meta-analyser granskats. I Socialstyrelsens underlag redovisas endast sex vetenskapliga referenser.Vi är inte heller ensamma om att rikta kritik mot de nya riktlinjerna. Skarp kritik framfördes också av tre sakkunniga inom psykoterapiområdet som själva varit en del av riktlinjearbetet. Där beskriver man en icke-transparent arbetsorganisation som i mycket hög grad har präglats av partiskhet till förmån för vissa insatser. Personer med kunskap om annat än KBT och läkemedelsbehandling var i extrem minoritet, vilket påverkade omröstningsförfarandet. Vi saknar insikt om hur denna process gått till, men blir oroade över den kritik som framförts.Sammanfattningsvis är vi kritiska till att Socialstyrelsens olika riktlinjer tillåts krocka med varandra. Socialstyrelsen bör ta ett större grepp och även integrera råd om levnadsvanor i de föreslagna nya riktlinjerna, gärna i samråd med andra myndigheter. Vi ifrågasätter också prioriteringsgruppens slutsats av evidensen för fysisk aktivitet som behandlingsalternativ för mild till måttlig depression.Vi har framfört dessa synpunkter direkt till Socialstyrelsen, i ett detaljerat remissvar. Vi hoppas att vårt inlägg ska uppfattas som ett sätt att fortsätta den konstruktiva dialog vi redan har med myndigheten och därmed sakfrågan framåt. Jill Taube, specialistläkare i psykiatri, Ingibjörg H Jonsdottir, professor, institutionen för kost och idrottsvetenskap, Göteborgs universitet, Bengt Kjellman, docent, specialistläkare i psykiatri, Karolinska institutet och Akademiska sjukhuset i Uppsala, Anders Hovland, försteamanuens, psykolog, Solli distriktspsykiatriske senter och institutionen for klinisk psykologi, Universitetet i Bergen, Carl Johan Sundberg, professor, läkare, institutionen för fysiologi och farmakologi, Karolinska institutet, Stockholm, Eva Andersson, docent, läkare, idrottslärare, Gymnastik- och idrottshögskolan och institutionen för neurovetenskap, Karolinska institutet, Stockholm, Egil W Martinsen, professor, specialistläkare i psykiatri, Universitetssjukhuset i Oslo. https://www.dagensmedicin.se/artiklar/2017/03/23/levnadsvanor-bor-integreras-i-de-nya-riktlinjerna/
|
|
