| 1. |
|
|
| 2. |
- Andreasson, Jens, 1978, et al.
(författare)
-
”Den missförstådda traditionsprincipen”
- 2020
-
Ingår i: Dagens Juridik. ; :2020-10-06
-
Tidskriftsartikel (populärvet., debatt m.m.)abstract
- I dagarna har en av landets största dagstidningar på sin ledarsida krävt traditionsprincipens avskaffande. Ledaraspekten av krönikan kan sammanfattas i att det är olyckligt att okända juridiska principer påverkar vår tillvaro och vår exportindustri! Den åsikten påminner om åsikterna bakom lagförslaget SOU 2015:18 Lösöreköp och registerpant.
|
|
| 3. |
- Andreasson, Jens, 1978, et al.
(författare)
-
Prioritet för köpare - en fråga om tradition eller princip?
- 2015
-
Ingår i: Svensk Juristtidning. - 0039-6591. ; :9, s. 709-748
-
Tidskriftsartikel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Lösöreköpskommittén har i SOU 2015:18 föreslagit bl.a. att traditionsprincipen bör avskaffas. I denna artikel presenteras några resultat av en enkel argumentationsanalys avseende kommitténs argumentation. Analysen indikerar att kommittén haft en normativ ambition snarare än en utredande. Resultaten är därför relevanta för dem som är intresserade av den reella frågan om prioritet för köpare. Möjligen är artikeln också relevant som ett generellt exempel på en kritisk analys av argumentationen i en offentlig utredning.
|
|
| 4. |
-
Den juridiska litteraturen som kunskapsresurs – reflektioner över kunskap och normativitet
- 2023
-
Samlingsverk (redaktörskap) (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- I enlighet med den s k rättskälleläran förekommer det i Sverige en uppfattning som i princip går ut på att den juridiska litteraturen utgör en rättskälla, dvs att den innehåller utsagor av sådan normativ karaktär att de anses utgöra en plikt för jurister att följa dem. Denna artikel förklarar varför de normativa effekter som den juridiska litteraturen kan snarare handlar om att litteraturen redovisar användbar kunskap. Slutsatsen ligger för rättsvetenskapens del i linje med tesen att rättsvetenskaplig forskning går ut på att söka ny kunskap, och att den inte handlar om att, som det brukar heta, "fastställa gällande rätt".
|
|
| 5. |
|
|
| 6. |
- Emblad, Patrik, 1990, et al.
(författare)
-
Funktionalism och beskattning av obehörig vinst
- 2019
-
Ingår i: Skattenytt Akademisk Årsskrift 2019. - 2000-9801. ; , s. 16-44
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- I denna artikel illustrerar vi vissa problem med att bygga skatterättsliga bedömningar på civilrättsliga. Vi gör det med hjälp av konkreta exempel på rättshandlingar som i den civilrättsliga vardagspraktiken hanterats med begreppet ”obehörig vinst”, trots att detta begrepp av metodologiska skäl är främmande i det skandinaviska rättstänkandet. Detta begrepp inbjuder nämligen i hög grad till något annat än den problemorientering och den funktionsinriktning som är karaktäristisk för det skandinaviska funktionalistiska angreppssättet. Skatterätten står inför motsvarande svårigheter när den bygger skatterättsliga bedömningar på civilrättsliga bedömningar och begrepp. Vi kan därför genom våra analyser av frågan om beskattning av ”obehörig vinst” illustrera varför det kan vara problematiskt att bygga skatterättsliga bedömningar på civilrättsliga.
|
|
| 7. |
- Emblad, Patrik, 1990, et al.
(författare)
-
Skattefusk efter döden? - en studie av hur skatterättslig argumentation kan missa målet
- 2022
-
Ingår i: Skattenytt. - 0346-1254. ; 72:4, s. 415-433
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Rättsnormer är instrument, vars användning kräver olika överväganden i olika sammanhang. Trots att denna insikt är grundläggande och okontroversiell får den inte alltid genomslag i rättsliga argumentationer. Begrepp såsom t.ex. äganderätt riskerar att kidnappa argumentationen och undangömma de hänsynstaganden och intresseprioriteringar som sammanhanget kräver. I den här artikeln har vi identifierat en konkret kontext som kan användas för att illustrera detta fenomen. Kontexten är beskattning av kapitalvinst på fast egendom som en arvlåtare förordnat om genom testamente. Med hjälp av denna kontext kan vi bland annat illustrera hur skatterättens behandling av civilrätten kan se ut. Vi kan också visa hur denna behandling kan föra med sig metodinslag i skatterätten som faktiskt leder bort från skatterättsliga prioriteringar, såsom förutsebarhet, likabehandling och fiskala intressen. Den skatterättsliga argumentationen kan nämligen träffa så snett att den riskerar att möjliggöra skatteundandragande. Av betydelse är därför att utveckla metodiken för rättsligt problemlösande så att de hänsynstaganden och överväganden som gör sig gällande i olika rättsliga sammanhang får genomslag. Det är vad vi avser att göra i denna artikel.
|
|
| 8. |
|
|
| 9. |
|
|
| 10. |
- Jersenius, David, 1986, et al.
(författare)
-
Förstudie om juridiken och logistiken för Just-in-time som del av smarta anlöp
- 2024
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Denna förstudie utgår från ett grundantagande om vad som bland annat kommit att kallas ”smarta anlöp”, eller anlöp just-in-time (JIT), vilket innebär att fartyg anlöper hamn i den takt som det finns kapacitet att ta emot fartyget och dess last. Framför allt handlar fördelarna om minskade emissioner genom att fartygen kan hålla en låg och jämn fart snarare än en hög fart för att sedan vänta till ankars. Därmed kan bunkerförbrukning och klimatpåverkan minskas avsevärt. Trots fördelarna är en förändring till smarta anlöp inte önskad av alla intressenter. De flesta fartyg har fortfarande ett anlöpsmönster där de skyndar sig till hamnen, för att väl där vänta i hamnens ankringsområden. Som antyds av kommentaren ovan, om en stor efterfrågan på JIT-lösningar, så finns också ekonomiska skäl att efterfråga sådana lösningar eftersom de kan generera lägre bränslekostnader, och vid resebefraktning också minskade kostnader för överliggetidsersättning (eng. demurrage) för befraktaren, utan att förlänga transporttiden. Fördelarna kan primärt uppnås för de fartyg som inte trafikerar fasta rutter, dvs trampsjöfarten med huvudsakliga segmenten tank och torrbulk, men även för linjesjöfarten finns fördelar då framför allt de stora containerfartygen i större hamnar inte uppfyller tidtabellerna särskilt väl. Omfattande omplanering för hamnarna medför då att även linjesjöfart i vissa aspekter agerar som trampsjöfart. De stora hamnarna i världen har fokuserat just på linjesjöfarten när de börja jobba med JIT. För Sveriges del är dock problemen inom linjesjöfarten mindre. I denna förstudie identifieras vissa av orsakerna till att någon förändring inte blivit av. Framför allt handlar det om de orsaker som ligger i de rättsliga förutsättningarna, men även i de reella förutsättningarna. Förstudien utgår från ett antal centrala frågor som hjälp för att förstå hur nuvarande juridiska lösningar och normativa ageranden bidrar till att fartyg inte anlöper smart. Ett resultat av studien är att olika slag av regler har stor betydelse för fenomenet och att dessa regleringar kan ändras genom insatser från flera aktörer. Av frågorna och de svar som redovisas framgår att en övergång till smarta anlöp kommer att kräva kompetens från flera av de rättsområden som rättsvetenskapen traditionellt delas in i såsom exempelvis: sjörätt, offentlig rätt och miljörätt samt havsrätt. Enligt analysen utgör logistiken inget direkt hinder för en övergång till smarta anlöp då transporttiden inte förlängs, enbart hur den fördelas mellan rörelse och väntan.
|
|
