SwePub
Sök i SwePub databas

  Utökad sökning

Träfflista för sökning "WFRF:(Martinsson Bengt Göran Professor) "

Sökning: WFRF:(Martinsson Bengt Göran Professor)

  • Resultat 1-10 av 12
  • [1]2Nästa
Sortera/gruppera träfflistan
   
NumreringReferensOmslagsbildHitta
1.
  • Schmidl, Helen, 1975- (författare)
  • Från vildmark till grön ängel : Receptionsanalyser av läsning i åttonde klass
  • 2008
  • Doktorsavhandling (övrigt vetenskapligt)abstract
    • The subject of this dissertation is Swedish upper secondary pupils’ reception of novels read as part of their literature instruction. The main purpose is to study and compare the reading of female pupils with that of male pupils and to analyze to what extent attention is paid to their private reading experiences in the literary teaching. What strategies do the students use to interpret and discuss fiction? And what is the relationship between their private reading habits and the way fiction is studied at school? Consequently, the subject field of this qualitative study concerns not only teenagers’ private reading habits, but also gender related issues, school adjusted reading routines and didactic matters.Reading at school differs in many ways from the pupils’ private reading habits, but there are also differences regarding the students’ attitudes towards reading as such. There proved to be certain diversities between the reading habits of boys and girls. The boys read in general less than the girls, and many boys were interested in reading adventurous and exciting stories. The girls were more into reading realistic novels, and to them it was important that they could identify with the characters. Many pupils responded personally to their reading. Instead of reflecting on the meaning of a text and comparing it to other texts or phenomena of the surrounding world, their reception confined itself to categories like “boring” or “exciting”. Merely a few students included a more profound literary analysis in their responses.An important aim of literature instruction must be to broaden the pupils’ literary repertoires and to make them improve their reading skills. This study shows that to achieve these improvements the students must feel involved, which means that literature instruction must be adapted to the literary cultures of both boys and girls.
  •  
2.
  • Sparrlöf, Göran (författare)
  • Vi manliga lärare : Folkskolans lärare och lärarinnor i kamp om löner och arbetsområden 1920-1963
  • 2007
  • Doktorsavhandling (övrigt vetenskapligt)abstract
    • Mellan 1920 och 1963 var den svenska folkskollärarkåren delad i ett manligt och ett kvinnligt folkskollärarförbund. Förhållandet mellan dessa var spänt och öppna konflikter förekom, men 1946 tystnade polemiken. I stället inledde förbunden ett samarbete, som slutligen resulterade i en sammanslagning. Avsikten med denna avhandling, som främst är skriven ur det manliga förbundets perspektiv, är att utreda varför lärarinnorna inledningsvis uppfattades som motståndare och varför de efter 1946 omtolkades till önskvärda samarbetspartners. Det använda källmaterialet utgörs i första hand av lärarförbundets tidningar samt av arkivmaterial från deras styrelser och kongresser. I dessa texter har tankar och föreställningar eftersökts, vilka kan ge förståelse för varför förbunden, och då främst det manliga,. Agerade så som de gjorde. Genom att anlägga ett konfliktperspektiv har det också varit möjligt att i den framförda polemiken och argumenteringen analysera fram olika framställningar om ”vi och dem”, det vill säga manliga och kvinnliga lärare. Centrala begrepp i framställningen är Pierre Bourdieus fält- och kapitelbegrepp samt genus och identitet. Vidare har de i sociologen Frank Parkin’s teori om social closure ingående begreppen stångning och inträngning kommit tillanvändning. Den viktigaste konfliktorsaken före 1946 var lönesystemet, som gav männen högre lön än kvinnorna. I försvaret av detta system utgick det manliga förbundet från föreställningen att männen i kraft av sitt kön representerade en överlägsen arbetskraft. Vidare ansåg sig de manliga lärarna behöva högre lön eftersom de var familjeförsörjare. Likalönen infördes emellertid och den var fullt genomförd 1942. Vidare argumenteras i avhandlingen för att den vid 1940-talets slut påbörjade enhetsskolreformen bidrog till att de manliga och kvinnliga folkskollärarförbunden började samarbeta med varandra. I den framväxande enhetsskolan, som i färdigt skicka kallades grundskolan, konkurrerade folkskollärarna med andra lärargrupper och arbetsområden och tjänsteunderlag. Det blev då viktigast att samarbeta än att hålla gamla motsättningar vid liv. Detta åtföljdes av en underförstådd genuskonstruktion i vilken den manliga och kvinnliga folkskollärarna hade samma kompetens. I slutkapitlet noteras att ojämlikheten mellan könen fanns kvar i den nya skolan, men att den hade tagit sig nya former.
  •  
3.
  • Öberg Tuleus, Marianne, 1955- (författare)
  • Lärarutbildning mellan det bekanta och det obekanta : en studie av lärares och lärarstudenters beskrivningar av levd erfarenhet i skola och högskola
  • 2008
  • Doktorsavhandling (övrigt vetenskapligt)abstract
    • Teacher education between familiarity and strangeness. An inquiry into the descriptions of lived experience told by teachers and student teachers in school and at the university. The aim of this dissertation is to study teacher education as lived experience with an overall ambition to contribute to a deeper understanding of teacher education as a complex phenomenon. A basic interest is to approach teacher education from a point of view where the lived experience of teachers and student teachers in school and on campus is brought into focus. The main question of the study is: what meanings of the phenomenon teacher education emerge, when teacher education is studied as lived experience? To empirically inquire into lived experience a hermeneutical phenomenological perspective is developed. This means a phenomenological understanding of the life-world as an intentional, lived and social world, and a hermeneutical openness to put repeated and confirmed experience into play to open for new experience. The choice of participant observation and conversational interviewing as research methods made it necessary to develop a methodological strategy involving a flexible position as well as a wakeful position. The results of the empirical study are presented in three in-betweens. Each of them focuses on a certain aspect of the life-world, as it emerges from the research question posed. The themes of unifying, modelling and of being market-oriented explore the meaning of teacher education as it comes forth between actor and institutional setting. Between actor and task, the meaning of teacher education takes shape in the lived situations of teachers and teacher students in school and on campus. When the meaning of the phenomenon teacher education unfolds between actor and actor, it is formed in the encounter with the “other”. So far, the results are consistent with earlier research on teacher education. To challenge familiar descriptions and to approach complexity, the results are put into play by the use of corporality, temporality and spatiality as existential themes. This leads to the conclusions that the meaning of the phenomenon teacher education transpires from male and female perspectives. This conclusion puts at risk the gender neutral description of women and men within teacher education as “teachers” and “students”. Secondly, the meaning of the phenomenon teacher education is intertwined with situations where personal and collective experience of teachers and student teachers is expressed in feelings of familiarity and strangeness. This means that the past in the sense of what “traditional” teacher education used to mean is challenged by transformation in terms of what teacher education could mean. Thirdly, the meaning of the phenomenon teacher education always includes different meanings as well as a prevailing meaning that is interacting with the institutional setting. This puts into play the assumption that traditions always stay the same, and that reproduction dominates transformation.
  •  
4.
  • Johansson, Maritha (författare)
  • Läsa, förstå, analysera : En komparativ studie om svenska och franska gymnasieelevers reception av en narrativ text
  • 2015
  • Doktorsavhandling (övrigt vetenskapligt)abstract
    • Syftet med avhandlingen är att bidra till en ökad kunskap om hur litterär socialisation genom undervisning i olika kontexter påverkar elevers sätt att förhålla sig till en narrativ text och vilka konsekvenser den litterära socialisationen får för olika aspekter av litteraturreception, såsom tolkning, förståelse och begreppshantering. I denna komparativa studie används Sverige och Frankrike som exempel. Det huvudsakliga empiriska materialet består av 223 gymnasieelevers skriftliga reception av en novell. Elevernas texter har analyserats ur olika perspektiv relaterade till litterära receptionsteorier. Avhandlingen innehåller också en analys av undervisningsrelaterade aspekter som kan påverka elevens reception på den lästa texten. Analyserna visar att när man utbildas inom ett system som bygger på strukturalism och formalism, som det franska, blir huvudintresset i interaktionen med den skönlitterära texten närläsningar med fokus på berättarstrukturer och -teknik. Detta är till stor hjälp för att förstå exempelvis den yttre handlingen och berättarperspektivet. En annan aspekt är att eleverna håller sig inom de ramar som litteraturundervisningen ställer upp. Det finns också en risk för att det leder till en teknisk läsning där känslomässiga inslag utesluts. När man utbildas i ett system som likt det svenska fokuserar mer på en upplevelse- och erfarenhetsbaserad läsning, blir elevernas interagerande med texten friare. Analysen visar dock att även om en emotionell läsning kan vara nödvändig för att ge berättelsen liv, riskerar den att utgöra hinder för förståelsen. En litteraturundervisning som kombinerar läsning för nöje, förståelse och analys framstår därmed som mest effektiv för att främja såväl analytisk förmåga som läsglädje.
  •  
5.
  • Johnsson Harrie, Anna, 1972- (författare)
  • Staten och läromedlen : En studie av den svenska statliga förhandsgranskningen av läromedel 1938-1991
  • 2009
  • Doktorsavhandling (övrigt vetenskapligt)abstract
    • Studien handlar om statlig påverkan på skolans läromedel. Här studeras såväl de politiska besluten om, som det konkreta genomförandet av, den svenska statliga förhandsgranskningen av läromedel, från starten 1938 till avskaffandet 1991. De politiska besluten och genomförandet sker på skilda arenor. Med hjälp av teoretiska begrepp från såväl läroplansteori som statsvetenskaplig implemen-teringsteori synliggörs och analyseras de olika arenorna samt relationerna mellan dem. Den politiska debatten studeras genom det offentliga trycket. Studien visar att granskningen infördes i politisk enighet och avskaffades helt utan politisk debatt. De politiska argumenten för granskning har varit att hålla priserna på läroböcker nere samt säkra läromedlens kvalitet. Vad som avsågs med kvalitet har dock varierat mellan olika aktörer och över tid. När det gäller genomförandet av granskningen studeras både Läroboks-/Läromedelsnämndens instruktioner till granskarna, och granskarnas utlåtanden om läromedel i samhällskunskap för gymnasieskolan. Den reella granskningen hade ofta fokus på att söka sakfel i läromedlen. Under 1970-talet fick objektivitetsfrågor genomslag i granskningen. Läroplanen, som betonades på den politiska arenan, användes dock i mindre utsträckning i det reella genomförandet av granskningen. Styrningsresultatet var beroende av aktörerna på realiseringsarenan och deras förståelse, vilja och kunnande. Styrningen kunde dock, i vissa fall, nå ända fram och påverka lärobokstexten. I dessa fall fanns en fungerande styrning från politisk debatt, via lagtext och granskning till en förändrad läromedelstext.
  •  
6.
  • Knutas, Edmund, 1952- (författare)
  • Mellan retorik och praktik : En ämnesdidaktisk och läroplansteoretisk studie av svenskämnena och fyra gymnasielärares svenskundervisning efter gymnasiereformen 1994
  • 2008
  • Doktorsavhandling (övrigt vetenskapligt)abstract
    • Swedish as a school subject has long been debated in Sweden, and ideas concerning its content, role and function in school and society have varied greatly throughout the years. In 1994, there was an upper secondary school reform which resulted in a partial revision of the Swedish subject, including its introduction within a new course and grading system. The Swedish A and B courses became obligatory for all upper secondary students. Other courses in Swedish became largely optional.This study consists of two levels – a rhetorical and practical level. The rhetorical level deals with understandings and ideas of the Swedish subject and instruction as they are expressed in curricula and course syllabi, as well as with the understandings and ideas expressed by the four teachers in the study. In addition, the external and internal frame factors which underlie this rhetoric are considered. The practical level concerns the four teachers’ concrete Swedish instruction, i.e. the aims and goals, content and working methods which underlie their teaching, as well as the factors which influence, limit and facilitate it.The aim of the study is to attempt to describe, analyse and understand the role and function of the Swedish subject after the upper secondary school reform of 1994. What ideas do the four teachers express regarding the role and function of the Swedish subject in upper secondary school and society after 1994, and how should these ideas and reasons be interpreted and understood from a more comprehensive, general perspective? How do the teachers represent the Swedish subject in their teaching, i.e. how is their knowledge of subject didactics expressed? These are two central questions in the study. A third central question concerns notions of society and the good citizen implied in the chosen views of the Swedish subject.The study has two theoretical starting points: subject didactics and curriculum theory. Shulman’s concepts of pedagogical content knowledge and transformation are central to the subject didactics drawn upon here, while frame factor theory and Bernstein’s concepts of “classification” and “framing” are central to the curriculum-theoretical perspective. The perspective of subject didactics deals with the relation between teacher and content, while the curriculum-theoretical perspective deals with the relation between content, individual and society.This study shows that the teachers’ knowledge of subject didactics is vague.The teachers’ transformation of content in teaching resides to a high degree in an adaptation to the students; the focus is thus not on a transformation and content analysis of the Swedish subject. Further, the teachers have an instrumental approach to the steering documents. A common characteristic among the four teachers, and in Swedish instruction generally, is that a large degree of responsibility is placed on the individual student for their literary and language development. Collective meetings were very infrequent in the teaching of the four teachers in the study.This study discerns four teacher codes which reflect understandings and ideas of school and education, formed by previous and current material and sociocultural conditions and which the individual teacher has encountered, adopted and reshaped into his/her own. These four teacher codes can be described as closeness and hierarchy, tradition and renewal, vision and reality and the individual and the collective. The teacher codes reveal that the four teachers have relatively similar teaching strategies, whereas their teaching aims, goals and content diverge significantly.Viewed from the perspective of curriculum theory, it is evident that the teachers emphasise the individual student over the collective. It is a matter of developing one’s thought and personality and of fostering the students to be individual, active members of society. However, this active member of society does not appear to be aware and critically active, but rather a loyal and obedient member of society.
  •  
7.
  • Lundgren, Berit, 1951- (författare)
  • Skolan i livet - livet i skolan : Några illitterata invandrarkvinnor lär sig tala, läsa och skriva på svenska som andraspråk
  • 2005
  • Doktorsavhandling (övrigt vetenskapligt)abstract
    • Many immigrants in Sweden have not had the chance to learn to read and write, for various reasons. In Sweden, literacy is a prerequisite to being able to function in the cultural community, and for many immigrants this is the first time that they experience their inability to read and write as a handicap or see themselves as “illiterate”. The aim of this study is to use a socio-cultural, second language and gender approach to describe, analyse and understand how a number of adult, illiterate, immigrant women experience their situation when they are expected to simultaneously learn to speak, read and write Swedish. The study focuses on two literacy groups in two Swedish municipalities. In one of the groups I act as both teacher and researcher. The thesis is a case study of the learning process of five illiterate immigrant women in Sweden. The results are based on interviews, carried out with the help of an interpreter, and observation of teaching and texts ritten by the students. The study is based on the assumption that human learning is an activity that takes place in a cultural community in a social context. When learning a language, the language is simultaneously the tool that facilitates social communication and the object of the learning process. The study shows that cultural communities influence the women in different ways. Gender structures are firmly planted in a patriarchal value system, which means that women are seen as inferior to men, and women are expected to “meet the demands of others”. The women have no time to study at home, as their household duties are prioritised. However, there are subtle indications that there is a wish to change the situation in accordance with Swedish values and norms. This can be seen in the Swedish for Immigrants (SFI) lessons. As they have little contact with Swedes, school is the only arena in which they have a chance to use Swedish. They are positive towards teaching and school as an institution. Here they are able to develop an alternative identity. The study also shows that teaching in the literacy groups is to a great extent based on a technical approach, in which the teacher tries to elicit a correct answer from the students. Social interaction involving contemplation and negotiation is either not included or not prioritised. the women’s experience and knowledge is not made use of. There are,however, occasions when collaborative discussions take place between the teacher and students. On these occasions an exchange of experiences takes place. Learning is based on the students’ own experiences and thoughts. Linguistic concepts gain meaning in the collaborative discussion. Initially the concepts may be unclear, but the group works on them together, adapting and adjusting them until they finally make sense. Finally, I conclude that women immigrants bring their own socio-cultural values and experience to the school situation, which affects their learning process to varying degrees. Furthermore, immigrant women need more time at school, as it is the only arena in which they can spend time on studying and personal development. another conclusion is that the school must become a learning community that recognises the immigrants’ cultures, makes use of the students’ experience and allows the students to participate in collaborative discussions, so that they can develop their ability to speak, read and write Swedish.
  •  
8.
  • Skillermark, Stina-Karin, 1972- (författare)
  • Nya perspektiv på litteraturhistoria : Utbildningsprogram om antiken, romantiken och Strindberg 1960–2012
  • 2020
  • Doktorsavhandling (övrigt vetenskapligt)abstract
    • Syftet med avhandlingen är att undersöka de litteraturhistoriska framställningarna och deras tänkta mottagare i utbildningsprogram om antiken, romantiken och författaren August Strindberg under tidsperioden 1960–2012.I avhandlingens första delstudie analyseras programmens innehåll och form. Resultatet visar framförallt att utbildningsprogrammen vid olika tidpunkter domineras av olika perspektiv. Dessa har i studien benämnts: det litterära, det kulturhistoriskt-biografiska och det programsamtida. Det perspektiv som dominerar under en viss tidsperiod utövar inflytande på såväl programmens innehåll som form, exempelvis texturval, val av berättare/berättarröst och struktur.Den andra delstudien fördjupar sig i hur programmen nyttjar skilda modaliteter: den visuella och den auditiva. Utifrån analysen framträder att programmen använder tre olika modalitetsbruk: det samspelta, det utvidgande och det associativa. Dessutom framgår att framförallt den visuella men även auditiva uttryckssätt såsom musik, får en alltmer självständig roll i de senare programmen.Den tredje delstudien lägger fokus på programmens tänkta mottagare. Det innebär att programmens mottagarstrukturer undersöks för att utifrån dessa konstruera en implicit mottagare. Resultatet visar fyra olika slags tänkta mottagare: den litterärt orienterade, den kritiska och klassmedvetna, den kontextförtrogna och den ifrågasättande mottagaren. Samtliga undersökta program förutsätter vissa förkunskaper hos den tänkta mottagaren för att avsett lärande ska ske. Sammanfattningsvis visar avhandlingen att det litteraturhistoriska stoffet och sättet att presentera det utvalda innehållet anpassas efter vad som vid en tidpunkt i samhället ses som ett relevant litteraturhistoriskt innehåll, som litteraturhistoriens uppgift och som intressant och/eller nyttigt för den tänkta mottagaren. Till detta finns det flera tänkbara orsaker som nya mediala resurser, förändrade förväntningar från samhället i form av bland annat nya läroplaner och olika litteraturvetenskapliga paradigm.
  •  
9.
  • Wessbo, Simon, 1980- (författare)
  • Fiktion genom två medier : En studie om gymnasieelevers menings-skapande utifrån Hjalmar Söderbergs novell "Pälsen" och dess adaption till film
  • 2021
  • Doktorsavhandling (övrigt vetenskapligt)abstract
    • Syftet med avhandlingen är att bidra med detaljerad kunskap om gymnasieelevers meningsskapande utifrån fiktion från olika medier, i detta fall skönlitteratur i form av en tryckt novell och en novellfilm som är en adaption av novellen. Fyra mediala förutsättningar iscensätts där skönlitteratur och film används, för att undersöka hur gymnasieungdomar skapar mening om skönlitteratur och film och vilka didaktiska konsekvenser detta får. I den första förutsättningen får eleverna skriva om Hjalmar Söderbergs novell ”Pälsen”, medan de i den andra förutsättningen får skriva om Björne Larsons filmadaption Pälsen (2008). I den tredje förutsättningen får eleverna skriva efter att ha sett filmen och sedan läst novellen, medan den omvända ordningen gäller i den fjärde förutsättningen. Studiens material består av 186 elevtexter, har samlats in år 2016 och 2018. Elevernas meningsskapande undersöks genom olika positioner de intar till verken. Eleverna kan inta en intrigposition där de befinner sig i den fiktiva världen; en analogiposition där de undersöker vilken överförd betydelse verken har; samt en objektsposition där eleverna yttrar sig om verket som ett objekt med en konstruktör. Utifrån dessa positioner framkommer att eleverna som läser novellen skriver ur alla dessa positioner, men jämfört med övriga grupper mest ur en analogiposition där olika budskap från novellen konstrueras. Eleverna som ser filmen skriver mest om intrigen, vilket bland annat uttrycks genom den närhet de upprättar till filmens karaktärer. Filmgruppen använder få begrepp som är mediespecifika, istället använder de litterära begrepp i sitt meningsskapande om filmen. Elever som tar del av både film och novell skriver ofta jämförelser av berättelsernas intriger, men det kan också leda till mediereflexiva och metakognitiva resonemang om filmen och novellen. I resultatkapitlen framkommer vidare att filmgruppens skrivande om intrigens viktiga händelser präglas av en större säkerhet än novellgruppen. Avslutningsvis undersöks elevernas inferenser om novellen och filmen, där filmgruppen i högre grad ägnar sig åt elaborerande inferenser där spekulativa resonemang om karaktärerna utvecklas. Resultaten visar hur meningsskapande varierar utifrån olika mediala förutsättningar och diskuteras utifrån det medielandskap och den medieekologi som råder, där olika slags uttryck och medier ständigt förekommer och omformas.
  •  
10.
  • Winzell, Helen, 1974- (författare)
  • Lära för skrivundervisning : En studie om skrivdidaktisk kunskap i ämneslärarutbildningen och läraryrket
  • 2018
  • Doktorsavhandling (övrigt vetenskapligt)abstract
    • Syftet med avhandlingen är att undersöka hur och under vilka villkor som svensklärares kunskap om skrivundervisning växer fram i och efter lärarutbildningen.I en delstudie analyseras hur skrivande, skrivutveckling och skrivundervisning framställs och förmedlas som kunskapsområden i kursplaner som beskriver ämnesteoretiska och ämnesdidaktiska kurser i ämneslärarutbildningen i svenska. Resultatet visar att det i detta hänseende finns ett påtagligt tomrum som dels kan relateras till den låga andelen mål som uttryckligen handlar om skrivande, skrivutveckling och skrivundervisning i skolan, dels kan relateras till ord och uttryck som har svag referens till skrivundervisning som ett skrivutvecklande arbete.Den andra delstudien handlar om vad blivande och verksamma gymnasielärare i svenska lägger tyngdpunkt på när de i kvalitativa intervjuer talar om text, skrivande och skrivundervisning. Resultatet visar ett mönster som går från fokus på konkreta textdetaljer på lokal textnivå till ett mer övergripande förhållningssätt där samtliga textnivåer tycks samspela i en mer balanserad helhet. I samma material analyseras hur kunskap som kan relateras till skrivundervisning manifesteras när intervjupersonerna talade om skrivundervisning. I de blivande lärarnas utsagor manifesteras främst ämneskunskap, medan de verksamma lärarna främst manifesterar skrivdidaktisk kunskap. Lärarnas ämneskunskap är också mer komplex än studenternas.Den tredje delstudien handlar om hur nyblivna svensklärares skrivdidaktiska kunskap förändras under det första året i yrket och vilka faktorer som ligger bakom en sådan förändring. Genom kvalitativa intervjuer vid tre tillfällen (september, februari och juni) undersöks hur lärarna tycks transformera sina ämneskunskaper till undervisningsstrategier i skrivundervisningen.Resultatet visar att lärarnas strategier för att undervisa i skrivande förändras under läsåret. Förändringen tycks gå från en teoretisk och överförande undervisning till en mer praktisk och upptäckande undervisning. Detta pekar på en förändrad skrivdidaktisk kunskap. Det verkar främst vara arbetet tillsammans med eleverna som leder till denna förändring. En annan viktig faktor tycks vara återkommande moment (cykler) som gör det möjligt för lärarna att omvandla sin förståelse av skrivutvecklande arbete tillsammans med eleverna.Sammantaget pekar avhandlingens resultat på att svensklärares skrivdidaktiska kunskap främst utvecklas i yrket.
  •  
Skapa referenser, mejla, bekava och länka
  • Resultat 1-10 av 12
  • [1]2Nästa
Typ av publikation
doktorsavhandling (11)
licentiatavhandling (1)
Typ av innehåll
övrigt vetenskapligt (12)
Författare/redaktör
Martinsson, Bengt- G ... (9)
Martinsson, Bengt-Gö ... (3)
Linné, Agneta, Profe ... (2)
Lundahl, Lisbeth, Pr ... (1)
Olin-Scheller, Chris ... (1)
Asklund, Helen, 1975 ... (1)
visa fler...
Svedjedal, Johan (1)
Gustavsson, Bernt, P ... (1)
Bolander, Eva, 1978 (1)
Erixon, Per-Olof (1)
Winzell, Helen (1)
Reimers, Eva, Docent (1)
Røthing, Åse, Dr. ar ... (1)
Lundgren, Berit, 195 ... (1)
Johansson, Maritha (1)
Jansson, Bo G (1)
Wessbo, Simon, 1980- (1)
Bergenheim, Åsa, pro ... (1)
Sundberg, Ann-Kari, ... (1)
Nordenstam, Anna, Pr ... (1)
Johnsson Harrie, Ann ... (1)
Knutas, Edmund, 1952 ... (1)
Eixon, Per-Olof, Pro ... (1)
Malmgren, Gun, Profe ... (1)
Parmenius-Swärd, Suz ... (1)
Schmidl, Helen, 1975 ... (1)
Kåreland, Lena, prof ... (1)
Skillermark, Stina-K ... (1)
Eldelin, Emma, Docen ... (1)
Lundström, Stefan, B ... (1)
Sparrlöf, Göran (1)
Sjöberg, Mats, Dr. (1)
Winzell, Helen, 1974 ... (1)
Örnberg Berglund, Th ... (1)
Parmenius-Swärd, Suz ... (1)
Holmberg, Per, Profe ... (1)
Malmbjer, Anna, Dr. (1)
Öberg Tuleus, Marian ... (1)
visa färre...
Lärosäte
Linköpings universitet (8)
Högskolan Dalarna (2)
Umeå universitet (1)
Uppsala universitet (1)
Mälardalens högskola (1)
Örebro universitet (1)
visa fler...
Mittuniversitetet (1)
visa färre...
Språk
Svenska (12)
Forskningsämne (UKÄ/SCB)
Samhällsvetenskap (10)
Humaniora (4)

År

Kungliga biblioteket hanterar dina personuppgifter i enlighet med EU:s dataskyddsförordning (2018), GDPR. Läs mer om hur det funkar här.
Så här hanterar KB dina uppgifter vid användning av denna tjänst.

 
pil uppåt Stäng

Kopiera och spara länken för att återkomma till aktuell vy