| 1. |
- Andersson, Klas, 1975, et al.
(författare)
-
Learning for the Future? Effects of Education for Sustainable Development (ESD) on Teacher Education Students
- 2013
-
Ingår i: Sustainability. - : MDPI AG. - 2071-1050. ; 5:12, s. 5135-5152
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Currently, politicians, university representatives, scholars and leading NGOs share a strong belief in the ability of educational systems to generate positive attitudes to sustainable development (SD) among citizens, with the idea of Education for Sustainable Development (ESD) as perhaps the most apparent expression of this conviction. The aim of this paper is to investigate whether ESD might have the intended effects on teacher education students. More specifically, we account for the results from a panel study on the effects of a course on SD held in autumn 2010 at the University of Gothenburg (n = 323) on teacher education students. The surveys consisted of questions about the students’ concerns about various issues, including issues related to SD, and their attitudes towards SD and views of moral obligations to contributing to SD. The study included a control group (n = 97) consisting of students from the teacher-training programme at University West, which had not and did not include ESD. We find positive effects of ESD on almost all attitudes and perceptions, including e.g., personal responsibility in relation to SD and willingness to contribute to SD, while there is no noticeable effect in the control group. We conclude the paper by discussing the implications of our results for the idea of ESD in teacher training programmes at Swedish higher education institutions.
|
|
| 2. |
- Andersson, Ulrika, 1977, et al.
(författare)
-
Ovisshetens tid – inledningskapitel
- 2023
-
Ingår i: Ovisshetens tid. - Göteborg : Göteborgs universitet. - 9789189673540 ; , s. 11-24
-
Bokkapitel (refereegranskat)abstract
- Vi befinner oss i ovisshetens tid. Säkerhetsläget i omvärlden är påtagligt försämrat. Det rasar ett krig i Europas östligaste delar. Ingen vet hur länge det kommer att pågå, om fler länder kommer att drabbas eller hur omfattande förlusterna kommer att bli. Kriget pågår här och nu. Men det påverkar generationer framöver. Ovisshet och oro kring vårt eget lands säkerhet har bidragit till ett paradigmskifte där tvåhundra års alliansfrihet brutits i samband med att Sverige ansökte om medlemskap i Nato. När det svenska inträdet kommer att ske är oklart. Det har sagts att ovisshet ofta härstammar från en känsla av förvåning, och förvåning är nog en adekvat beskrivning av reaktionerna på Turkiets, och senare även Ungerns, rävspel kring ratificeringen av Sveriges ansökan. När känslan av förvåning hunnit pågå under en tid övergår den ofta i ovisshet. Och det är ungefär där vi står nu. I detta inledande kapitel riktar vi blicken mot hur den svenska befolkningen upplever utvecklingen i Sverige, både generellt och med avseende på den ekono- miska situationen. Allmänhetens oro för ekonomisk kris, ett nytt världskrig och inskränkningar i yttrandefriheten granskas, likaså i vilken mån och i vilka situationer det möjligen skulle vara befogat att begränsa det fria ordet. I kapitlet analyseras också förtroendet för våra politiska institutioner och för våra politiker; det senare med utgångspunkt i hur uppskattade olika partiledare är.
|
|
| 3. |
- Andersson, Ulrika, 1977, et al.
(författare)
-
Västsvenska SOM-undersökningen 2016 - Uppföljning av Vision Västra götaland : SOM-rapport nr 2017:40
- 2017
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Som en del i utvärderingen av hur väl visioner och målsättningar för Västra Götaland uppnås, har den här rapporten fokuserat på en rad frågor som tillsammans speglar de vanor och attityder som finns hos invånarna i regionen. Med utgångspunkt i 2016 års västsvenska SOM-undersökning har medborgarnas demokratisyn, förtroende för politiker, utvärdering av Västra Götalandsregionens prestationer samt åsikter om infrastruktur och sjukvård kartlagts på detaljerad nivå. Vidare har invånarnas arbetsliv, livsstil och självskattade hälsa analyserats. Resultaten visar på många likheter i regionen men också på stora olikheter, varav många är direkt kopplade till socioekonomiska faktorer, utbildning och ålder. I detta avslutande kapitel sammanfattas och relateras rapportens resultat till Vision Västra Götaland – det goda livet.
|
|
| 4. |
- Andreasson, Maria, 1982, et al.
(författare)
-
Recruitment using 'hot topics'. Consequences for efficiency and representativeness. LORE working paper 2013:2 : Recruitment using 'hot topics'. Consequences for efficiency and representativeness
- 2013
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Cost-efficient and representative recruitment to online panels is a persistent challenge for commercial enterprises and academic research alike. In this study we examine how taking advantage of a “hot topic” that most people find involving and important affects recruitment rates and demographic and attitudinal representativeness. The hypothesis is that “hot topic” recruitment helps attract people that are normally not interested in social or political issues, and people with lower trust in politicians, therefore improving representativeness of those recruited. In this study, the case of the introduction of congestion charges around the city of Gothenburg is used as a local “hot topic”. We compare four surveys with a benchmark. Two random samples, and two opt-in samples. In each of these groups one survey used a topical inviation highlighting the issue of congestion charges, while the other used a general invitation to the survey. We find that using a “hot topic” in the recruitment phase doubles the response rate/recruitment rate, thereby making the topical approach twice as efficient and half as expensive as the general approach.No large differences were found concerning demographical representativeness between topical and general recruitment. Concerning political interest and trust, the hypothesis is partly confirmed: topical invitation attracts more respondents with low political interest, but no significant differencen is found conerning trust in politicians
|
|
| 5. |
|
|
| 6. |
- Bertilsson, Monica, et al.
(författare)
-
Association of stigmatizing attitudes with people's opinion of depression as a valid reason for sickness absence: A Swedish vignette study
- 2022
-
Ingår i: WORK-A JOURNAL OF PREVENTION ASSESSMENT & REHABILITATION. - : IOS Press. - 1051-9815. ; 73:2, s. 495-504
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- BACKGROUND: Depression is a common cause of sickness absence (SA) and also highly associated with stigma. Few studies have addressed the role of stigma in relation to SA. OBJECTIVE: To investigate if attitudes to depression were associated with the public's opinion of depression as a valid reason of SA. METHODS: The study population (n = 2413) originated from a web-based panel of citizens. The survey included a short vignette describing a person with symptoms of depression and the person's work tasks, followed by a question on recommendation of SA. Negative attitudes were measured by the Depression Stigma Scale. Logistic regressions were used to estimate the odds ratios (OR) for the likelihood of not recommending SA, controlling for individual and work-related co-variates. RESULTS: The crude association between negative attitudes and not recommending SA was OR 2.15 (95% CI, 1.76-2.62). In the fully adjusted model the OR was 1.76 (95% CI, 1.40 - 2.21) for not recommending SA. CONCLUSIONS: Participants with negative attitudes to depression were more likely to not consider depression as a valid reason of sickness absence. The study supports theories on layered stigma; attitudes from one arena are related to other arenas. Future studies are needed to confirm our findings.
|
|
| 7. |
|
|
| 8. |
- Christensen, Love, et al.
(författare)
-
Changes and Fluctuations in Issue Ownership: The Case of Sweden, 1979–2010
- 2015
-
Ingår i: Scandinavian Political Studies. - : Wiley. - 0080-6757 .- 1467-9477. ; 38:2
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Issue ownership (IO) is an important concept in the analysis of party behaviour, party strategy and party competition for several decades. More recently, it has also been of growing interest to research on voting behaviour. Traditionally, IO has been regarded as a stable phenomenon where parties have different profiles and are advantaged by different political issues or issueareas. However, recently many studies have reported change and fluctuations concerning IO, and the same studies also makes it clear that we know surprisingly little about what might cause, or facilitate, change in issue ownership. In fact, we do not even have systematic studies of how stable issue ownership usually is, or how frequent clear shifts in issue ownership actually are.The aim of this article is to explore the extent of change and stability in issue ownership in Sweden. For this purpose, the Swedish national election studies from 1979 to 2010 are utilised. Hence, in light of more recent research that has delivered some tentative indications of that changes in issue ownership have increased over time, this is nothing that is supported in the Swedish case. Instead, issue ownership seems never to have been a particularly stable phenomenon in general. Moreover, these results demonstrate that the ownership in economic issues are more volatile compared to others kind of issues, something which is well in line with the theoretical expectations outlined in the article since performance issues should be more sensitive to changes in voter evaluations.
|
|
| 9. |
- Christensen, Love, et al.
(författare)
-
Field work, survey completion times and data quality in Citizen Panel 4 - 2012. LORE working paper 2013:1 : Field work, survey completion times and data quality in Citizen Panel 4 - 2012
- 2013
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- This report examines the inflow over the period of field work of a web survey, the amount of time it takes a respondent to complete the survey (duration) and a few data quality indicators. The first part shows us a very large part of the total completed questionnaires are received during the very first day of field work, close to 50 percent. However, after a field work period extended to three weeks, twice as many completed surveys are received in total. It is also made clear that the time of day when most people tend to answer their questionnaires is between 8 am and 11 am. These hours account for almost 40 percent of all completed questionnaires. We also discover a high amount of variation when it comes to the time respondents spend filling out the web questionnaire. On average, this particular survey took 25 minutes to complete. When it comes to predictors of survey duration it is found that people who answer late at night or who are highly interested in politics spend more time on the survey than others. When it comes to data quality the respondents of the Citizen Panel 4 seem be straight-lining to a fairly high extent. As many as one out of four respondents had straight-lined at least one out of seven question batteries. We also confirm a curve-linear relationship between time spent on survey and data quality. Those filling out the questionnaire just slightly slower than the average respondent are those who are least likely to be straight-lining.
|
|
| 10. |
- Christensen, Love, et al.
(författare)
-
Measuring issue ownership. LORE working paper 2014:1
- 2014
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- I flera årtionden har frågeägarskap (eng. Issue Ownership) varit ett värdefullt koncept för att förklara och förutsäga partikonkurrens och partibeteende. Det har också kommit att spela en viktig roll i studier av väljarbeteende. Det finns emellertid inget vedertaget sätt att mäta frågarägarskap på, vilket gett upphov till en mängd olika mått. Denna inkonsekvens har en negativ påverkan på jämförbarheten mellan studier av frågeägarskap i tid och rum. I denna forskningsnot använder vi en experimentell design för att undersöka och jämföra fyra olika mått på frågeägarskap i en internetenkät: ett mått med sju skalsteg, ett med bra politik, ett med bra- och dålig politik och ett med bäst politik. Vår förväntan är att det finns en avvägning mellan kognitiv ansträngning och förklaringskraft när vi mäter frågeägarskap. Kognitiv ansträngning operationaliseras som tiden det tar för en respondent att besvara frågan i en internetenkät och förklaringskraft operationaliseras som förändringen i R2 som sker när respektive frågeägarskapsmått läggs till i en grundläggande regressionsmodell som modellerar sannolikheten att rösta på Socialdemokraterna, Miljöpartiet eller Moderaterna. Stick i stäv med våra antaganden kan vi inte urskilja en tydlig avvägning mellan förklaringskraft och svarstid. De olika måtten följer vår predicerade rangordning för svarstid, men följer inte våra förväntningar gällande förklaringskraft. I synnerhet måttet med sju skalsteg genererar oväntat låg förklaringskraft. När vi tar både svarstid och förklaringskraft i beaktande anser vi att måttet som efterfrågar både bra och dålig politik för respektive parti utgör en bra kombination av förklaringskraft och medelhög svarstid / kognitiv ansträngning.
|
|
