| 1. |
- Ahlberg, Erik, et al.
(författare)
-
"Vi klimatforskare stödjer Greta och skolungdomarna"
- 2019
-
Ingår i: Dagens nyheter (DN debatt). - 1101-2447.
-
Tidskriftsartikel (populärvet., debatt m.m.)abstract
- DN DEBATT 15/3. Sedan industrialiseringens början har vi använt omkring fyra femtedelar av den mängd fossilt kol som får förbrännas för att vi ska klara Parisavtalet. Vi har bara en femtedel kvar och det är bråttom att kraftigt reducera utsläppen. Det har Greta Thunberg och de strejkande ungdomarna förstått. Därför stödjer vi deras krav, skriver 270 klimatforskare.
|
|
| 2. |
- Andersson, Ulrika, 1977, et al.
(författare)
-
Ovisshetens tid – inledningskapitel
- 2023
-
Ingår i: Ovisshetens tid. - Göteborg : Göteborgs universitet. - 9789189673540 ; , s. 11-24
-
Bokkapitel (refereegranskat)abstract
- Vi befinner oss i ovisshetens tid. Säkerhetsläget i omvärlden är påtagligt försämrat. Det rasar ett krig i Europas östligaste delar. Ingen vet hur länge det kommer att pågå, om fler länder kommer att drabbas eller hur omfattande förlusterna kommer att bli. Kriget pågår här och nu. Men det påverkar generationer framöver. Ovisshet och oro kring vårt eget lands säkerhet har bidragit till ett paradigmskifte där tvåhundra års alliansfrihet brutits i samband med att Sverige ansökte om medlemskap i Nato. När det svenska inträdet kommer att ske är oklart. Det har sagts att ovisshet ofta härstammar från en känsla av förvåning, och förvåning är nog en adekvat beskrivning av reaktionerna på Turkiets, och senare även Ungerns, rävspel kring ratificeringen av Sveriges ansökan. När känslan av förvåning hunnit pågå under en tid övergår den ofta i ovisshet. Och det är ungefär där vi står nu. I detta inledande kapitel riktar vi blicken mot hur den svenska befolkningen upplever utvecklingen i Sverige, både generellt och med avseende på den ekono- miska situationen. Allmänhetens oro för ekonomisk kris, ett nytt världskrig och inskränkningar i yttrandefriheten granskas, likaså i vilken mån och i vilka situationer det möjligen skulle vara befogat att begränsa det fria ordet. I kapitlet analyseras också förtroendet för våra politiska institutioner och för våra politiker; det senare med utgångspunkt i hur uppskattade olika partiledare är.
|
|
| 3. |
- Andersson, Ulrika, 1977, et al.
(författare)
-
Västsvenska SOM-undersökningen 2016 - Uppföljning av Vision Västra götaland : SOM-rapport nr 2017:40
- 2017
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Som en del i utvärderingen av hur väl visioner och målsättningar för Västra Götaland uppnås, har den här rapporten fokuserat på en rad frågor som tillsammans speglar de vanor och attityder som finns hos invånarna i regionen. Med utgångspunkt i 2016 års västsvenska SOM-undersökning har medborgarnas demokratisyn, förtroende för politiker, utvärdering av Västra Götalandsregionens prestationer samt åsikter om infrastruktur och sjukvård kartlagts på detaljerad nivå. Vidare har invånarnas arbetsliv, livsstil och självskattade hälsa analyserats. Resultaten visar på många likheter i regionen men också på stora olikheter, varav många är direkt kopplade till socioekonomiska faktorer, utbildning och ålder. I detta avslutande kapitel sammanfattas och relateras rapportens resultat till Vision Västra Götaland – det goda livet.
|
|
| 4. |
- Carlson, Johan, et al.
(författare)
-
Projekt: SCOPE Norra
- 2011
-
Annan publikation (populärvet., debatt m.m.)abstract
- SCOPE Norra är ett samarbetskonsortium för forskning och utveckling tillsammans med massa- och pappersindustrin i Norrbotten och Västerbotten. Projektet koordineras av centrumbildningen ProcessIT Innovations.Inom SCOPE Norra pågår ett flertal delprojekt, uppdelat på ett antal fokusområden.Huvudfinansiär för konsortiet är Tillväxtverket genom medel från EU:s strukturfonder.
|
|
| 5. |
- Esaiasson, Peter, 1957, et al.
(författare)
-
Flyktingkrisen och medborgarnas förtroende för samhällets institutioner – en forskarrapport
- 2016
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Rapporten handlar om hur samhällsförtroendet påverkades av flyktingkrisen hösten 2015. I ett inledande kapitel används psykologiska legitimitetsteorier för att förklara på vilket sätt som ett utbrett medborgerligt förtroende för de grundläggande institutionerna är viktigt för ett väl fungerande samhälle. Tre typer av grundläggande institutioner identifieras: input-institutioner (riksdag och regering), output-institutioner (myndigheter) och social, mellanmänsklig, tillit. Efter en redogörelse för händelseförloppet under hösten 2015 presenteras rapportens datamaterial som hämtats från opinionslaboratoriet LORE vid Göteborgs universitet. Datamaterialetbygger på webb-baserade paneler med (självrekryterade) urval av medborgare som tillfrågats om sina samhällsuppfattningar före, under och efter krisen. Analyserna visar att flyktingfrågan hade haft en polariserande inverkan på svenskarnas samhällsförtroende före krisen, men att själva krisen endast i liten utsträckning påverkade samhällsförtroendet.
|
|
| 6. |
|
|
| 7. |
- Hagberg, Martin, et al.
(författare)
-
Strategier för energieffektivisering ur ett fjärrvärmeperspektiv
- 2017
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Hur kan det integrerade fjärrvärme- och byggnadssystemet kostnadseffektivt möta mål om minskade CO2-utsläpp och fossilbränsleutfasning? Hur påverkas fjärrvärmeproduktionssystemet av olika teknikval för energieffektivisering i stadens byggnader? Det pågår just nu omfattande renoveringar av befintlig bebyggelse i Sverige. I samband med dessa renoveringar sker även energibesparande åtgärder av byggnadernas el- och värmebehov. Energieffektiviseringsåtgärder har effekter på såväl tillförsel- som användarsidan av energisystemet. Ett systemperspektiv är därför av stor vikt. Denna studies övergripande fokus är att med ett integrerat systemperspektiv på produktionssidan och användarsidan i en stads fjärrvärmesystem undersöka vägar för att nå framtida miljömål. Analysen använder ett fallstudie- och modellbaserat angreppssätt där Malmö stads fjärrvärmesystem och byggnadsbestånd ligger till grund. Arbetet inkluderar en kartläggning av byggnadsbestånd och fjärrvärmeproduktion i Malmö, identifiering av teknikåtgärder inklusive renoveringspaket för energieffektivisering, energisimuleringar på byggnadsnivå, utveckling av energisystemmodell för tillförsel- och användarled i fjärrvärmesystemet och, slutligen, modellkörningar och analys av resultat. Den utvecklade energisystemmodellen över Malmös energisystem, TIMES_Malmö, bygger på det internationellt etablerade modellgeneratorn TIMES. Modellen är en optimeringsmodell som beräknar den över tid kostnadsoptimala utvecklingen av det studerade systemet. Studien har en långsiktig tidshorisont och har 2050 som slutår för analysen. Resultaten visar bland annat att hur stadens miljömål definieras har en viktig betydelse för vilka teknikval och investeringar som är kostnadseffektiva i systemet. Miljömål där stadens påverkan på CO2-utsläpp utanför den egna stadens gränser inkluderas ger ett annat utfall än om fokus för miljömålen är på utfasning av fossila bränslen inom staden. Mål om ”fossilfrihet”, som fokuserar på minskning av fossila bränslen inom staden, leder i modellresultaten till en hög andel värmepumpar i fjärrvärmeproduktionen. Mål om ”CO2-neutralitet”, som tar hänsyn till effekter på elsystemet i det för staden omgivande systemet (marginalel), gynnar istället en högre andel kraftvärmeproduktion i fjärrvärmeproduktionen. Enklare teknikåtgärder för energieffektivisering i byggnadsbeståndet visar ofta samhällsekonomisk kostnadseffektivitet. Omfattande klimatskalsåtgärder ger en större energibesparing, men medför också en högre systemkostnad. Energieffektiviseringsåtgärder som minskar el- och värmeanvändning under årets kallare del då den totala efterfrågan är hög ger fördelar ur ett systemperspektiv. Åtgärder som främst minskar behovet av fjärrvärmens baslastproduktion ger i många fall begränsade fördelar ur ett systemperspektiv.
|
|
| 8. |
|
|
| 9. |
- Harring, Niklas, 1979, et al.
(författare)
-
Har vi råd med en god miljö?
- 2009
-
Ingår i: Holmberg, S. och Weibull, L. (red.) Svensk höst. Trettiofyra kapitel om politik, medier och samhälle. - Göteborg : University of Gothenburg. - 9789189673168 ; , s. 201-211
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
|
|
| 10. |
- Harring, Niklas, 1979, et al.
(författare)
-
Vart tog klimatet vägen?
- 2011
-
Ingår i: Sören Holmberg, Lennart Weibull, Henrik Oscarsson (red.) Lycksalighetens Ö. - Göteborg : University of Gothenburg. - 9789189673212 ; , s. 205-214
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
|
|
