| 1. |
- Bergsten, Eva L., et al.
(författare)
-
Skadefria cargo- och flygplanslastare - slutrapport
- 2012
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- SammanfattningArbetsmiljöprojektet Skadefria cargo- och flygplanslastare har utförts på uppdrag av Svenska Transportarbetareförbundet och Svenska Flygbranschen med syfte att kartlägga flygplanslastarnas arbetsförhållanden och att komma med förslag på förbättringsåtgärder för att minska belastningsrelaterade skador och sjukdomar i branschen.Projektledningsgruppen har bestått av fem personer: Eva Bergsten, ergonom, anställd av projektet; Erik Alphonse, projektledare, TYA; Reidar Pettersson, arbetsmiljökonsult, Arbetsmiljölotsen; Svend Erik Mathiassen, professor, Centrum för belastningsskadeforskning vid Högskolan i Gävle; och Dan Holmberg, regionalt skyddsombud, Transportarbetareförbundet.Projektet som omfattade 14 bolag (11 handling, 3 cargo) på sex flygplatser (Arlanda, Malmö, Göteborg, Växjö, Skavsta och Arvidsjaur) startades våren 2010 och avslutades våren 2012, efter en inledande pilotstudie våren 2010 som finansierades av TYA. Inom projektet har 1 039 enkäter distribuerats med frågor om psykosociala arbetsförhållanden, upplevd arbetsbelastning, trötthet och besvär. Svarsfrekvensen var 72 procent. Heldagsmätningar av arbetsställningar för rygg och armar har genomförts på 5-6 lastare per flygplats samtidigt som lastarna filmats och fyllt i dagböcker. Fokusgrupper har intervjuats och data om till exempel sjukskrivningar och olyckstillbud har samlats in från företagen.Parallellt med den vetenskapliga delen har projektet haft en praktisk del med fyra arbetsgrupper bestående av representanter från både arbetsgivar- och arbetstagarsidan. Grupperna har träffats två gånger per termin och jobbat inom områdena: I) fysisk belastning och arbetsskadestatistik, II) arbetsorganisation, schemaläggning och psykosocial arbetsmiljö, III) hjälpmedel och metoder samt IV) utbildning och utveckling.Våra resultat visar att besvärsfrekvenserna i muskler och leder är relativt höga. Det finns arbetsmoment i lastaryrket som är ogynnsamma och som ökar risken för besvär, framför allt i axlar/skuldra, rygg och handleder/händer. De arbetsuppgifter som en lastare har skiljer sig inte så mycket åt mellan de olika flygplatserna, men det finns betydande skillnader i hur ofta och hur länge uppgifterna förekommer. Vid vissa flygplatser är således flyglastararbetet mera varierat än vid andra, vilket förmodligen har en betydelse för risken att utveckla besvär.Överlag fanns det hjälpmedel för de mest belastande arbetsmomenten, men också brister i hur dessa används.Inom den psykosociala arbetsmiljön visade projektet på ett behov av att förbättra ledarskapet och lastarnas inflytande i planering och genomförande av det egna arbetet. Bättre feedback i form av stöd och uppmuntran från ledare efterfrågades också.Arbetsgrupperna, som löpande delgavs resultaten från den vetenskapliga kartläggningen, utvecklade i enlighet med projektets målsättning ett antal åtgärdsförslag, med stöd i kartläggningen. Förslagen, som presenteras i denna rapport, är av generell natur. Flera av förslagen omfattar ett flertal möjliga delåtgärder och initiativ, som naturligtvis måste anpassas för och prioriteras av det enskilda bolaget utifrån dess egna förutsättningar. Mot bakgrund av våra projektresultat vill vi dock generellt rekommendera samtliga bolag att lägga en viss prioritet på de psykosociala arbetsförhållandena i sitt förbättringsarbete. Det fanns även uppenbara möjligheter att förbättra den fysiska belastningsprofilen, särskilt genom att bredda arbetsinnehållet på vissa flygplatser, och genom en mera effektiv användning av tekniska hjälpmedel. Samtidigt är det viktigt att framhålla att lastaryrket även har många goda sidor i form av ett rörligt och spännande arbete med ett bra socialt klimat.Vår bedömning är att de förslag till förändringar i arbetsmiljö och arbetsvillkor som föreslås i denna rapport skulle leda till en bättre arbetsmiljö men sannolikt också kunna påverka effektiviteten i arbetet i positiv riktning.Projektet Skadefria cargo- och flygplanlastare är föremål för en avhandling vilket betyder att vidare analyser av insamlade data kommer att ske. Resultaten kommer framöver att publiceras i vetenskapliga tidsskrifter.
|
|
| 2. |
|
|
| 3. |
|
|
| 4. |
- Arvidsson, Inger, et al.
(författare)
-
Are neck-shoulder disorders associated with habitual neck extension in computer work?
- 2006
-
Ingår i: Meeting diversity in ergonomics.
-
Konferensbidrag (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- A common clinical conception is that prolonged neck extension during computer work is associated with an increased risk of neck-shoulder disorders. The aim of this study was to find out whether neck postures in computer work differed between females cases with neck-shoulderdisorders, compared to healthy referents. Based on physical examinations, 13 cases and 11 referents were selected among 70 female air traffic controllers with the same computer work and identical work stations. Neck angles were measured by inclinometry, during an ordinary work period of about 1 h. Results: Average neck angles (50thpercentile) in cases and referents was -10° (SP 8) and -9 (SD 10) respectively; p=0.9. Hence, we did not find any association between neck-shoulder disorders and neck extension during computer work.
|
|
| 5. |
|
|
| 6. |
|
|
| 7. |
- Barkstedt, Vanda, et al.
(författare)
-
Sophämtares fysiska och psykosociala arbetsbelastning
- 2016
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Arbetet som sophämtare inkluderar manuell hantering som hämtning och hantering av hushållsavfall i kärl och säckar. Det finns tidigare studier som visat att arbetet kan vara tungt med en hög helkroppsbelastning. Tungt arbete förknippas ofta med besvär i rörelseorganen. Psykologiska påfrestningar i arbetet kan också bidra till besvärsuppkomst.Biltrafikens arbetsgivarförbund och Svenska Transportarbetareförbundet tog gemensamt initiativ till det här projektet ”Sophämtarnas arbetsmiljö - allas ansvar”. Projektet har utförts av Transportfackens Yrkes- och Arbetsmiljönämnd (TYA) i samarbete med Karolinska Institutet (KI) och Centrum för belastningsskadeforskning (CBF) vid Högskolan i Gävle. I den här delen av projektet var syftet att kartlägga branschens förekomst av arbetsrelaterade besvär och undersöka den fysiska och psykosociala arbetsbelastningen hos sophämtare vid arbete med insamling av hushållsavfall.Samtliga Sveriges sophämtare som arbetar med insamling av hushållsavfall, knappt 2000, erbjöds att fylla i ett omfattande frågeformulär avseende arbete och hälsa. Sextiosex procent svarade. Inom projektetet genomfördes också heldagsmätningar av puls och arbetsställningar för rygg och armar på 56 sophämtare som arbetade med baklastande sopbil. På 12 sophämtare som arbetade med sidlastande sopbil genomfördes dessutom mätningar av muskelbelastning i skulder- och underarmsmuskulatur under en hel arbetsdag. I samband med heldagsmätningarna observerades sophämtarnas arbete av en observatör från en efterföljande bil, eller via en personburen videokamera. För att få fram ytterligare information om belastning på skuldror, rygg och knän genomfördes även biomekaniska fältexperiment där sophämtare fick utföra typiska arbetssituationer samtidigt som förekommande skjut- och drag-krafter registrerades.Enligt enkätundersökningen ansåg 17 procent av sophämtarna att deras fysiska arbetsförmåga var låg, vilket är samma procentandel som tidigare har registrerats hos flygplanslastare, men något bättre än vad man brukar se bland män med kort utbildningstid.Det var vanligare med kroppsliga besvär bland sophämtare än generellt i befolkningen. Andelen med besvär för olika kroppsdelar som skuldror (60 procent), ländrygg (62 procent), nacke (49 procent), händer/handleder (44 procent), motsvarade situationen för flygplanslastare; det fanns dock en skillnad för knän, där 52 procent av sophämtarna hade besvär mot 44 procent av flyglastarna.Sophämtarnas psykosociala arbetsbelastning liknade i stort den hos flygplanslastare, och motsvarar generellt förhållandena i den arbetande befolkningen. I genomsnitt rapporterar sophämtarna även samma upplevda stöd ifrån ledningen som andra yrkesgrupper, men sophämtare på arbetsställen med särskilt lågt stöd ifrån ledningen rapporterade fler olyckstillfällen, hade högre förekomst av kroppsliga besvär och lägre arbetsförmåga än sophämtare på arbetsställen med högt stöd. Mycket talande var att många fler, 27 procent skattade låg psykisk arbetsförmåga av dem på arbetsställen med generellt lågt upplevt stöd från ledningen jämfört med 8 procent av dem på arbetsställen med högt stöd.Det var vanligare med olycksfallstillbud bland de som angav ett ständigt högt arbetstempo, vilka återfanns både bland de som svarade att de, 64 procent av sophämtarna, som fick och bland de som inte fick gå hem tidigare om de var klara med dagens uppgifter.Fyrtiofyra procent av sophämtarna svarade att de en eller flera gånger hade råkat ut för olycksfall som lett till sjukskrivning. Halkolyckor var klart vanligast. Bland de som rapporterade ett ständigt högt arbetstempo var det vanligare med olyckor.De 41 kvinnor som ingick i enkätstudien rapporterade generellt högre upplevd fysisk och psykosocial belastning, samt sämre hälsa och arbetsförmåga än sina manliga kollegor.Heldagsmätningarna visade att baklastarnas genomsnittliga arbetstid utanför depån var drygt 6½ timma, varav 43 procent utgjordes av bilkörning. Pulsmätningarna visade, liksom enkäterna, att hämtning från flerbostadhus var mera belastande än hämtning i villaområden och på landsbygden. Pulsen var stundtals hög, men i genomsnitt var den för de flesta sophämtare acceptabel enligt internationella rekommendationer.De biomekaniska analyserna visade att krafterna vid dragning av sopkärl ibland var höga, speciellt på snöunderlag, men de föreföll inte att innebära några tydliga risker för ländryggen enligt amerikanska rekommendationer för acceptabla nivåer. Det finns dock forskning som indikerar att upprepad exponering för höga dragkrafter kan innebära risk för skulderbesvär. Att hoppa eller att gå framlänges ned från styrhytt var förknippat med knäbesvär, och kan enligt de biomekaniska analyserna även ge höga ländryggsbelastningar.Mot bakgrund av dessa resultat kan några rekommendationer/frågeställningar i syfte att förbättra arbetsmiljön vara följande:Kan man öka stödet från ledningen? Ledarskaps- och arbetsmiljöutbildning för första linjens chefer? Strategi vid chefsrekrytering?Kan man påverka sophämtarna att inte arbeta i ett ”onödigt” högt tempo, om det egentligen inte är bråttom?Kan man se till att det finns tid (eller om det redan finns tid, att få sophämtarna att använda denna tid) att arbeta i ett rimligt tempo, och kanske hjälpas åt vid hantering av mycket tunga kärl?Kan man få alla att ta sig ner från hytten på "rätt sätt"? Kan man i större utsträckning använda sopbilar med låga insteg?
|
|
| 8. |
- Bergsten, Eva L., 1969-, et al.
(författare)
-
"Piloten" - Flygplanslastarprojektet
- 2010
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- SAMMANFATTNINGDetta pilotprojekt har utförts under våren 2010 på Arlandas terminal 4 av en ergonom (Eva Bergsten) vid Högskolan i Gävle, Centrum för Belastningsskadeforskning (CBF), på uppdrag av Transports yrkes- och arbetsmiljönämnd (TYA). Projektet var en förstudie till det större huvudprojektet "Skadefria flygplanslastare" som TYA under våren sökte och sedermera beviljades pengar för att genomföra.Huvudprojektets övergripande syfte är att kartlägga och beskriva flygplanslastarnas arbetsförhållanden utifrån ett ergonomiskt helhetsperspektiv med hänsyn tagen till fysiska, psykosociala, tekniska, organisatoriska och kognitiva faktorer vid ramp och sorteringsarbete.Syftet med pilotprojektet var att inför huvudprojektetgöra en litteratursammanställning på området: vad har man redan beforskat när det gäller flygplanslastning i Sverige och internationellt?ta fram och testa frågeformulär och observationsmetoder för den större datainsamlingen i huvudprojektetta reda på vilka företagsdata som kan och bör samlas in i huvudprojektetEn genomgång av publicerade artiklar och så kallad grå litteratur (ej vetskapligt granskade artiklar och rapporter) gjordes för att se vilken kunskap som redan finns på området, och för att identifiera kunskapsluckor inför den skarpa planeringen av huvudprojektet. En styrgrupp, en projektledare och en projektgrupp samt fyra mindre arbetsgrupper var redan tillsatta av TYA och Transportfacken med namngivna personer vilket underlättade uppdraget.Utifrån telefonkontakter, möten och intervjuer med nyckelpersoner i handlingbolag, på Transport, AFA, försäkringskassan och arbetsmiljöverket kunde väsentlig information inhämtas som fick ligga till grund för att sammanställa ett frågeformulär angående flygplanslastarnas fysiska och psykosociala arbetsförhållanden, baserat på vetenskapliga grunder. Frågeformuläret testades på ett 20-tal personer, lastare, skyddsombud, huvudskyddsombud och ombudsmän på Transport och reviderades därefter. Mycket och värdefull information om vilka relevanta företagsdata som finns tillgängliga och hos vilken aktör, och vilka som inte kan påräknas i huvudstudien, har också kunnat kartläggas.En genomgång av vetenskapliga observationsmetoder gjordes och en valdes ut för att testas vid lastning av en narrow body aircraft som metodmässigt bedömdes vara ett svårt arbetsmoment att observera och studera.Pilotprojektet har resulterat i basen till ett frågeformulär som dock fortfarande kan revideras om det vid samtal med de fyra arbetsgrupperna uppkommer relevanta tillägg. Observation av lastning och lossning av narrow body aircraft samt dokumentation med videokamera visade sig vara möjligt, och metoden som testades (REBA) kan användas för att komplettera de i huvudprojektet planerade heldagsmätningarna med teknisk utrustning av arbetsställningar.Litteraturgenomgången av 17 artiklar/rapporter som lokaliserats i en omfattande sökning visade att de största belastningsergonomiska riskerna i arbetet verkar uppstå i samband med att lasta och lossa en narrow body aircraft och det på grund av de trånga lastutrymmena som tvingar lastarna till ogynnsamma arbetsställningar. Det finns också några få studier som styrker att vissa hjälpmedel och arbetsmetoder skulle kunna minska antalet dåliga arbetsställningar, muskulär belastning, kompressionskrafter i ryggen och fysiologisk ansträngning, och att bagagets vikt har betydelse för belastningen. Däremot kan man inte i litteraturen finna några studier av hur olika organisatoriska lösningar påverkar lastarnas arbetsställningar och den belastning de i övrigt utsätts för. Enskilda arbetsmoment har studerats men ingen har tittat på hur belastningsmönstret ser ut för lastarna under ett helt arbetsskift.Besvärsfrekvensen bland flygplanslastare är, enligt den funna litteraturen hög vad gäller rygg, nacke, axlar och knän. Någon större kartläggning av detta eller hur sjukfrånvaron ser ut har inte gjorts i Sverige. Inte heller har man i Sverige eller något annat land tittat på psykosociala faktorer och dess betydelse för flygplanslastares arbetsförhållanden.Resultaten av det här pilotprojektet ligger till grund för de "kunskapsluckor" som vi rekommenderar (i Kapitel 4) att huvudstudien arbetar vidare med, i överensstämmelse med dess övergripande målsättning och den projektplan som tagits fram av projektgruppen.
|
|
| 9. |
|
|
| 10. |
|
|
