| 1. |
- André, Alann, et al.
(författare)
-
Cirkulärt omhändertagande av solcellspaneler och vindturbinblad för vindkraftverk
- 2024
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- I regleringsbrevet för 2023 fick Energimyndigheten i uppdrag av regeringen att utreda hur solcellspaneler och vindturbinblad till vindkraftverk i högre utsträckning ska kunna tas om hand på ett giftfritt och cirkulärt sätt i enlighet med avfallshierarkin. Redovisningen av detta regeringsuppdrag, rapporten Från avfall till resurs – Förslag för en mer cirkulär hantering av solcellspaneler och vindturbinblad, ER 2024:11, baseras på denna underlagsrapport som har tagits fram av forskningsinstitutet RISE på uppdrag av Energimyndigheten. Analyser, slutsatser och förslag/rekommendationer som framförs i rapporten är författarnas egna.En fortsatt utbyggnad av fossilfri elproduktion är av stor vikt för att vi ska kunna nå Sveriges energi- och klimatmål. För att utbyggnaden i sig ska vara hållbar är det viktigt att vi redan nu planerar för hur avfallet från dessa elproduktionsanläggningar ska förebyggas, minimeras och sedan hanteras.Det finns redan i dagsläget aktörer som har utvecklat och håller på att utveckla ett flertal olika lösningar för ökad cirkularitet. Dessa möjligheter kan tas tillvara och främjas genom regelbunden kartläggning och genom att arbeta gemensamt inom EU. Genom ett sådant arbete finns det också större möjligheter att etablera industriella värdekedjor i Sverige för hanteringen av avfallet från solcellspaneler och vindturbinblad.En cirkulär hantering av avfall ger ett betydligt mindre avtryck på miljön än det som en linjär hantering ger upphov till. Det är viktigt att de aktörer som tillhandahåller fossilfri elproduktion tar ansvar under hela livscykeln och att det finns goda förutsättningar för aktörerna att göra det.
|
|
| 2. |
- Averfalk, Helge, 1988-, et al.
(författare)
-
Klimatgaser i Halland – en målinriktad analys med framtidsperspektiv
- 2014
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Rapporten innehåller en analys av utsläppen av de sex klimatgaserna i Halland mellan 1990 och 2011, en skattning vad som kommer att genomföras till 2020 och förslag till åtgärder för att kunna leverera utsläppsreduktioner efter 2020. Resultaten visar att de halländska utsläppen har minskat med 20 procent sedan 1990, målet om 27 procent lägre utsläpp till 2020 kommer troligen att uppnås, transporter och jordbruk måste kunna leverera utsläppsreduktioner efter 2020, regionala plan- och styrdokument måste i större utsträckning kunna kvantifiera framtida utsläppsreduktioner samt att det behövs ett regionalt kompetenscenter i Halland för att länet ska kunna leverera utsläppsreduktioner i framtiden.
|
|
| 3. |
- Bohman, Mattias, et al.
(författare)
-
Biogas i Halland : Förbehandling av substrat och simulering av biogasflöden
- 2011
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Bioenergicentrum i Halland (BEH) är ett projekt som ligger inom ramen för EU:s strukturfondsprogram. Projektet genomförs i Region Hallands regi som är regionens välfärds- och utvecklingsorganisation. Arbetet som bedrivs inom BEH syftar speciellt till att driva utvecklingen mot en ökad produktion och användning av bioenergi till biogas och i förlängningen fordonsgas. Genom att satsa på att skapa förutsättningar för innovation, kunskapsutveckling och samverkan främjas tillväxt och hållbar utveckling. Vid naturbruksgymnasiet i Plönninge utanför Halmstad finns idag en biogasanläggning som beskickas med bl.a. nötgödsel och matavfall. Dessutom finns en mindre pilotanläggning som är tänkt att fungera som en del av test- och verifieringsanläggning som BEH vill bygga upp i Plönninge. Som ett led i att utveckla dessa anläggningar och kunna erbjuda möjligheten till kunskapsinsamling genomfördes projektet som beskrivs i denna rapport. Uppdraget var att genomföra försöksrötningar på labb, använda resultaten för att skapa en modell som sedan kan nyttjas som ett verktyg i det inledande arbetet med att investera i en biogasanläggning som beskickas med lantbruksbaserade substrat. Högskolan i Halmstad (HH) genomförde försöksrötningarna och Grontmij (GM) använde sedan resultaten för att skapa en modell där bl.a. substrat, förbehandlingsteknik och driftkostnader finns med. Sammanfattningsvis kan sägas att majs som substrat fungerar bäst med de valda förbehandlingsmetoderna; kemisk behandling, termisk behandling och ultraljudsbehandling. Alla förbehandlingsmetoder med majs som substrat visade på ett positivt resultat, d.v.s. det ökade gasutbytet och dess värde (kr/kWh) översteg kostnaderna för de olika förbehandlingarna. Vad som måste beaktas är att produktionskostnaderna överlag är höga, med och utan förbehandling. Modellen har konstruerats på ett sådant sätt att den ska vara användarvänlig och med möjlighet att enkelt lägga till ytterligare substrat och förbehandlingsmetoder. Upprepningar av de försöksrötningar som genomförts kommer att öka tillförlitligheten hos modellen. Den fungerar som ett verktyg i att beräkna investeringsmarginalen för förbehandlingsutrustningen baserat på det valda substratet. På detta vis kan intressenter få en första indikation på om det är ekonomiskt rimligt att gå vidare med det tänkta substratet, den valda förbehandlingsmetoden, de planerade mängderna substrat etc. En investeringskalkyl har tagits fram för en gårdsanläggning som hanterar 5 000 ton substrat eller gödsel årligen. Det motsvarar 2-3 stycken medelstora mjölkgårdar. Kalkylen är översiktlig och syftar till att ge en första indikation på kostnader för de stora komponenterna såsom substratlager, rötkammare och rötrestlager. Kringarbeten såsom utredningar, markarbeten och geoundersökningar är inte med i kalkylen då dessa omkostnader till stor del avgörs av lokalisering och de förutsättningar som finns på platsen redan från start. Generellt kan dock sägas att den absolut billigaste och enklaste gårdsbaserade biogasanläggningen innebär en investering på 2,7-4 MSEK för flytgödsel från 100-300 mjölkkor. För BEH är det viktigt att skapa en plattform där intressenter kan komma för att genomföra försöksrötningar, byta erfarenheter och samla kunskap. För att uppnå detta är det nödvändigt att kunna erbjuda kunden kompletta och kompetenta lösningar på en och samma plats. Detta innebär ett erbjudande som innefattar försöksrötningar på labb-, pilot och fullskala. Ett förslag på konstruktion av pilotanläggning med övergripande principskiss ingår i denna rapport och fungerar som ett inledande arbete i projekteringen av en större pilotanläggning. Nödvändiga driftanalyser av rötrest ska kunna göras på plats i Plönninge på laboratoriet; analyser såsom enskilda organiska syror ska kunna skickas till lämpligt laboratorium. Personal ska kunna tillhandahållas för att driva och optimera rötningen enligt kundens syften och önskemål. På detta vis fungerar Region Halland som en länk mellan teori ochpraktik, mellan liten och stor skala och mellan aktörer från olika discipliner och geografiska områden.
|
|
| 4. |
|
|
| 5. |
- Mattsson, Marie, 1960-, et al.
(författare)
-
Biogas från hästgödsel i Halland – från kvittblivningsproblem till ekonomisk och miljömässig resurs
- 2015
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Hästgödsel som substrat för biogasproduktion undersöktes i tre rötningsförsök. Resultaten från dessa tillsammans med olika strömedels för- och nackdelar, transportlogistik för gödseln och ekonomiska överväganden har bedömts med syfte att kunna presentera en helhetslösning för hästägare och hästföretag.Rötningsförsöken visade att hästgödsel kan samrötas med nöt-, svin-och hönsgödsel med godtagbar metanproduktion. Svingödsel har ett högt näringsinnehåll (framförallt kväve) som kompletterar den näringsfattiga hästgödseln på ett bra sätt samtidigt som den är mer flytande och därmed gör hästgödseln mer pumpbar. Både torv och halmpellets kan användas som strömedel med godtagbar metanproduktion. Kväveinnehållet blir lägre och kol-kvävekvoten högre med torv jämfört med halmpellets men halmpellets har praktiska och ekonomiska fördelar framför torv. Färsk hästgödsel producerade mer metan med torv än med halmpellets, men efter lagring i en månad producerade hästgödseln med halmpellets mer metan än torvgödseln. Lagring i två månader var däremot negativt för metanproduktionen från båda hästgödsel/strömedel kombinationerna.Sammantaget leder resultaten till en möjlig modell för hästgödselns utnyttjande för biogasproduktion innefattande samrötningssubstrat, strömedel, lagring, transport och ekonomi som kan rekommenderas för hästnäringen.Flera miljömässiga fördelar med en ökad biogasrötning av hästgödsel kan lyftas fram. Produktion av ett förnybart bränsle, minskade klimatgasutsläpp och näringsförluster samt ett bättre kretsloppstänkande är några uppenbara sådana.Rapporten ser stora möjligheter för utnyttjande av denna potential men pekar också på behovet av mer forskning och utveckling inom området.
|
|
