SwePub
Sök i SwePub databas

  Utökad sökning

Träfflista för sökning "WFRF:(Mattsson Tina Docent) "

Sökning: WFRF:(Mattsson Tina Docent)

  • Resultat 1-2 av 2
Sortera/gruppera träfflistan
   
NumreringReferensOmslagsbildHitta
1.
  • Andréasson, Frida (författare)
  • Doing informal care : Identity, couplehood, social health and information and communication technologies in older people’s everyday lives
  • 2021
  • Doktorsavhandling (övrigt vetenskapligt)abstract
    • The aim of the thesis has been a) to analyse how informal care influences the identity of carers and care recipients, their sense of couplehood and social health, and b) to explore the use of Information and Communication Technology (ICT) in the context of informal care and the everyday lives of older people. Study I focused on how older carers conceptualised their identity as carers on a Swedish online social forum, using a netnographic methodology. The findings indicated a change in self-perception as the carer role was acquired. Carers’ capacities were filtered through the needs of the care recipient, making their carer identities into invisible selves. The findings revealed that online communication had the potential to create a virtual space of social recognition. Study II aimed to reflect on carers’ experiences of participation in a co-design process consisting of user group sessions with carers and researchers. The goal was to develop a web-based support programme for carers. The findings emphasised a need to consider carers’ lifeworlds and to develop flexible human-centred design methodologies, that are able to balance carers’ needs and ideas with proposed research outcomes. Studies III and IV utilised an ethnographic methodology. In study III, the notion of couplehood in informal care was analysed. The findings showed that in the process of becoming a carer and a care recipient previous (often gendered) responsibilities were re- negotiated and new practicalities emerged. Although these changes were understood as a natural part of family life, they nevertheless led to changes in the (power) balance between spouses, expressed in terms of a professionalised relationship and a sense of social isolation. ICT was used as a means to get a respite from caring and uphold a social connection with others. In study IV, the social implications and consequences of spousal informal care and carers and care recipients’ experiences of illness and the ill body was explored. The findings showed that the participants experienced barriers to living life as before. Thoughts about or the presence of ill and “leaking” bodies thus lead to “self-chosen” social isolation or social distancing by others. The thesis highlights that informal care needs to be understood as an identity forming practice, having a significant impact on involved parties’ sense of couplehood, their social health and that ICT can contribute to ease carers’ and care recipients’ daily life.
  •  
2.
  • Hoppstadius, Helena, 1970- (författare)
  • Mäns våld mot kvinnor : Diskurser och kunskap i det sociala arbetets praktik
  • 2020
  • Doktorsavhandling (övrigt vetenskapligt)abstract
    • I avhandlingen analyseras vilken kunskap och diskurser som vägleder socialtjänstens arbete med mäns våld mot kvinnor. Avhandlingens övergripande frågeställningar fokuserar på: diskurser om mäns våld i Socialstyrelsens utbildningsmaterial, socialarbetares kunskapsbehov och hur dessa tillgodoses, samt socialarbetares uppfattningar om mäns våld mot kvinnor. Avhandlingen har ett feministiskt och intersektionellt perspektiv och bygger på två delstudier. I den första delstudien används kvalitativa metoder, och empirin består av fem utbildningsmaterial om mäns våld mot kvinnor som publicerats av Socialstyrelsen. Empirin analyserats med hjälp av Carol Bacchis policy approach What’s the Problem Represented to be?, och Norman Faircloughs kritiska diskursanalys. Empirin i den andra delstudien utgörs av enkätdata som inhämtats bland 153 socialarbetare verksamma i socialtjänsten i tre svenska kommuner med olika demografi och geografisk placering. Avhandlingen visar tre centrala resultat. För det första framställs mäns våld i könsneutrala termer och våldet beskrivs som ett relationsvåld och/eller familjevåld. För det andra problematiserar utbildningsmaterialens texter inte mäns överordning, de fäster inte heller någon särskild vikt vid strukturella orsakssammanhang. För det tredje centreras kunskapen och diskurserna kring individuella behov och orsaker. Främst fokuseras behoven hos de grupper av kvinnor som Regeringen menar är särskilt sårbara för våld. Det senare leder till att kvinnor kollektiviseras och att mäns ansvar för våldet, i synnerhet svenska män, och sambandet mellan våld, jämlikhet och andra sociala strukturer förbises. Professionell erfarenhet i ärenden där våld förekommer och utbildning inom området är faktorer som socialarbetarna anser bidragit till att öka deras kunskap. Trots detta uppger respondenter med lång arbetslivserfarenhet, hög utbildning, och fortbildning att de saknar kunskap om mäns våld mot kvinnor. Även fast att socialarbetarna upplever kunskapsbrist, visar resultatet att socialarbetarna endast tagit del stöddokument i begränsad omfattning. Den här avhandlingen bidrar med kunskap om vikten av språkanvändning och hur vi förstår mäns våld mot kvinnor. Resultatet kan användas för att ifrågasätta och utmana rådande normer om mäns våld i samhället.
  •  
Skapa referenser, mejla, bekava och länka
  • Resultat 1-2 av 2

Kungliga biblioteket hanterar dina personuppgifter i enlighet med EU:s dataskyddsförordning (2018), GDPR. Läs mer om hur det funkar här.
Så här hanterar KB dina uppgifter vid användning av denna tjänst.

 
pil uppåt Stäng

Kopiera och spara länken för att återkomma till aktuell vy