| 1. |
- Lind, Jacob, et al.
(författare)
-
Jakt på papperslösa gör oss till en polisstat
- 2016
-
Ingår i: Svenska Dagbladet. - : Svenska Dagbladet. - 1101-2412. ; :2016-10-04
-
Tidskriftsartikel (populärvet., debatt m.m.)abstract
- Regeringen föreslår nio åtgärder för att hitta och utvisa papperslösa. Det kommer att slå hårt och främst gå ut över redan svaga och jagade människor. Vi uppmanar därför regeringen att ta tillbaka åtgärderna, skriver 43 forskare.
|
|
| 2. |
|
|
| 3. |
- Mulinari, Paula, et al.
(författare)
-
Real Utopias at Work. Conflicts and dreams among nurses in the public sector.
- 2023
-
Ingår i: Handbook of Gender and Public Sector Employment. - 9781800378230 - 9781800378223 ; , s. 22-36
-
Bokkapitel (refereegranskat)abstract
- This chapter illuminates what nurses experience as central conflicts shaping their everyday/everynight work, and what forms of injustice they identify as arising from those circumstances. Through the concept of real utopia, we explore what forms of radical visions of care nurses harbour and express. A central argument is that the interviewed nurses suggest a new system of value - in which care constitutes the moral centre of the healthcare organisation,and in which care is allowed to take time and caring time is valued as an asset, rather than viewed as an avoidable cost. We argue that to sustain social reproduction, a new notion of value must evolve in society, one that places primacy on care instead of on accumulation. In the nurses’ accounts, we see radical proposals of such a new system of value - one in which care is the prime resource and a prime profit. Such a vision moves beyond demands for new managerial models, and instead suggests a re-interpretation of how to measure output and what to conceptualise as productivity.
|
|
| 4. |
|
|
| 5. |
|
|
| 6. |
- Djampour, Pouran
(författare)
-
Borders crossing bodies : The stories of eight youth with experience of migrating
- 2018
-
Doktorsavhandling (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- In public discourse on migration, people who migrate are often portrayed as deviating from the rest of the population. This is especially true for the group categorised as ‘unaccompanied’ children who are portrayed as homogeneous and not seldom with a common history. Such simplifications create a ‘single story’ that reduces people who migrate and their complex lives to stereotypes. This dissertation derives from a willingness to contest this single story through multiple stories by multiplestorytellers. This is done by seeking tocomprehend what borders do in the lives of eight youth with experience of migrating. The aim is thus to study what borders do and how the participants navigate, experience and challenge those borders at different stages of their lives.This study is based on ethnography among eight youth, who at some point have been categorised as ‘unaccompanied’ children in Sweden and other countries. The fieldwork was carried out during a period between 2013 and 2017 involving interviews and conversations with the participants. Borders are analysed from a multiperspectival standpoint, which means that borders are seen as practices of both material and symbolic divisions performed by different actors constituting control. Borders not only hinder or stop some while granting passage to others; they also construct people differently. Those who are repeatedly crossed by borders eventually become inhabitants of the borderlands. Influenced by feminist and postcolonial scholarship, this study calls for epistemic plurality by acknowledging different sources of knowledge which are placed in dialogue with the stories of the youth. Aspects of their lives before moving from their homes are considered equally important for their experience of borders as their lives in Europe.
|
|
| 7. |
- Huzzard, Tony, et al.
(författare)
-
Utforska ohälsans orsaker
- 2017
-
Ingår i: Upsala Nya Tidning (UNT). - 1104-0173.
-
Tidskriftsartikel (populärvet., debatt m.m.)abstract
- Organisationsforskning ur arbetsperspektiv har fått sämre förutsättningar, fast den kan minska ohälsa på arbetsplatserna, skriver fem forskare.
|
|
| 8. |
|
|
| 9. |
- Matsson, Anneli
(författare)
-
Handslaget : att organisera tystnad : en fallstudie om pragmatisk särbehandling i arbetslivet
- 2022
-
Doktorsavhandling (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Det finns ett påtagligt behov att synliggöra problemet med särbehandling i arbetslivet som ett socialpolitiskt problem. Social utsatthet i arbetslivet har ökat och särbehandling är ett rättsligt reglerat fenomen. Rättsskyddet och arbetsskadeförsäkringsskyddet för dem som hamnar utanför arbetsmarknaden på grund av särbehandlingär dock svagt, vilket gör att problemet behöver synliggöras som en socialpolitisk fråga, vilket inte görs idag. Förståelsen för särbehandling som fenomen i arbetslivet rymmer en stor kunskapslucka inom forskningsfältet, avseende praktiken och logiken bakom social exkludering och utmanövrering. Det finns idag en växande kritik mot individualiseringen av särbehandling som problem, såväl i praktik som forskning. Kritiken framhåller att det saknas strukturell kontextualisering till fenomenet särbehandling och att fokus inom den traditionella forskningen, alltför ensidigt, sökt förklaringar på individnivå. Behovet av teoretisk utveckling på organisationsnivå efterfrågas som kan öka förståelsen för problemet med social utsatthet i arbetslivet. Syftet med denna avhandling är att utforska hur särbehandling i form av ostracism, det vill säga ignorering, avvisande, exkludering och utmanövrering, praktiseras och uppstår i den organisatoriska arbetsmiljön med fokus på organisering av arbete, organisationskultur, organisatoriskt klimat samt beslutsprocessen kring utmanövrering. Metoden är organisationsetnografi vilket tillämpas på ett fall inom ett större sjukhus i Sverige, där det pågår utmanövrering på olika nivåer i organisationen. Utgångspunkten för fallet är att ge röst åt en profession inom sjukvården som sällan är i fokus: steriltekniker. Analysen har en abduktiv ansats och sker inom ramen för ett organisationspolitiskt perspektiv. Resultatet presenteras i fyra empiriska kapitel som visar A/Rumslig organisering, professionell diskurs och teknologisk övervakning fungerar som politiska verktyg för ostracism av medarbetare. B/ Organisationskulturen cirklar kring perfektionsideal och varumärkets överordnade plats i kommunikationen, vilket legitimerar särbehandling. C/ En reduktionistisk syn på särbehandling i styrdokument möjliggör döljande av strukturell särbehandling av medarbetare. D/ Beslutet att utmanövrera medarbetare baseras på en form av fabricering som har stöd i organisationens politik och kan ses som en forcerad politisk överenskommelse för att reducera osäkerhet. Tillsammans visas att den organisatoriska arbetsmiljön leder till att strukturell särbehandling reproducerar riktad särbehandling. Resultatet teoretiseras vilket mynnar ut i en definition av pragmatisk särbehandling. Pragmatisk särbehandling kan beskrivas i fyra dimensioner som jag kallar sociala föreställningar, hierarkisk gisslanpolitik, politisk uppmärksamhet och forcerade handslag. Tillsammans förklarar begreppen hur utmanövrering orkestreras som en följd av att medarbetare bedöms utgöra någon form av risk, baserad på sociala föreställningar, för organisationens strategiska intresse och/eller för de aktörer som drar nytta av dessa intressen. Avhandlingen kan ses som en dissonans till den traditionella synen på särbehandling som bygger på antagandet om en eskalerad konflikt mellan ”offer” och ”förövare”. Istället argumenteras för att individualiseringen i arbetslivet driver fram exkluderingspraktik och en reduktionistisk syn på särbehandling, vilket behöver problematiseras inom socialpolitiken.
|
|
| 10. |
- Mulinari, Paula
(författare)
-
A New Service Class in the Public Sector? The Role of Femonationalism in Unemployment Policies
- 2018
-
Ingår i: Social Inclusion. - : Cogitatio Press. - 2183-2803 .- 2183-2803. ; 6:4, s. 36-47
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- This article aims to explore the content embedded in the figuration of ‘foreign-born unemployed women’ and how discourses of gender equality are used to create an emerging racialised service class within the Swedish public sector. Influenced by the concept of femonationalism, the article explores how the introduction of the Extra Services unemployment reforms facilitates the creation of a service class whose purpose is to make it possible for the regular workforce to continue to function despite cutbacks and the neoliberal management of professional care work in the public sector. The study identifies a shift in the discourse, where, while migrant women continue to be represented as victims in public discourses concerning unemployment, they are also represented as being lazy and unwilling to work, qualities that legitimate the need for more repressive interventions towards the group, often described as feminist interventions that will rescue migrant women and their children.
|
|
