SwePub
Sök i SwePub databas

  Utökad sökning

Träfflista för sökning "WFRF:(Munthe Christian 1962 ) "

Sökning: WFRF:(Munthe Christian 1962 )

Sortera/gruppera träfflistan
   
NumreringReferensOmslagsbildHitta
1.
  • Heintz, Emelie, et al. (författare)
  • FRAMEWORK FOR SYSTEMATIC IDENTIFICATION OF ETHICAL ASPECTS OF HEALTHCARE TECHNOLOGIES: THE SBU APPROACH
  • 2015
  • Ingår i: International Journal of Technology Assessment in Health Care. - 0266-4623 .- 1471-6348. ; 31:3, s. 124-130
  • Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
    • Objectives: Assessment of ethical aspects of a technology is an important component of health technology assessment (HTA). Nevertheless, how the implementation of ethical assessment in HTA is to be organized and adapted to specific regulatory and organizational settings remains unclear. The objective of this study is to present a framework for systematic identification of ethical aspects of health technologies. Furthermore, the process of developing and adapting the framework to a specific setting is described. Methods: The framework was developed based on an inventory of existing approaches to identification and assessment of ethical aspects in HTA. In addition, the framework was adapted to the Swedish legal and organizational healthcare context, to the role of the HTA agency and to the use of non-ethicists. The framework was reviewed by a group of ethicists working in the field as well as by a wider set of interested parties including industry, interest groups, and other potential users. Results: The framework consists of twelve items with sub-questions, short explanations, and a concluding overall summary. The items are organized into four different themes: the effects of the intervention on health, its compatibility with ethical norms, structural factors with ethical implications, and long term ethical consequences of using the intervention. Conclusions: In this study, a framework for identifying ethical aspects of health technologies is proposed. The general considerations and methodological approach to this venture will hopefully inspire and present important insights to organizations in other national contexts interested in making similar adaptations.
2.
  •  
3.
  • Ascher, Henry, 1953-, et al. (författare)
  • Stöd till ensamkommande barn och unga – effekter, erfarenheter och upplevelser
  • 2018
  • Rapport (övrigt vetenskapligt)abstract
    • Begreppet ensamkommande barn innefattar enligt svensk lag asylsökande barn under 18 år som vid ankomsten till mottagarlandet är skilda från såväl föräldrar som annan vuxen person som kan anses ha trätt in i föräldrarnas ställe, eller barn som efter ankomsten står utan sådan ställföreträdare. Vår systematiska genomgång av den vetenskapliga litteraturen har inte funnit några kontrollerade studier som har undersökt eller jämfört effekter av olika stödjande insatser för ensamkommande barn och unga. Vår systematiska genomgång av forskning som på olika sätt belyser ensamkommande barns och ungas erfarenheter och upplevelser av vad som främjar och hämmar deras sociala integrering, psykiska och fysiska hälsa och funktionsförmåga, har resulterat i sju övergripande teman (teman på nivå tre*): – Säkerhet och kontroll: En grundläggande förutsättning. Ensamkommande barns och ungas erfarenheter av trauma och förlust, i kombination med osäkerhet om framtiden, innebär en brist på grundläggande trygghet, kontroll och säkerhet. Det präglar starkt tillvaron och påverkar välbefinnandet och förmågan att hantera sin vardag och sina svårigheter samt att kunna se en framtid. – Det nya landet: Både möjligheter och svårigheter. Ensamkommande barn och unga uttrycker en stark motivation att utbilda sig, att anpassa sig till det nya landet och att ta vara på de möjligheter som finns. Samtidigt beskrivs strukturella och sociala hinder samt svårigheter kopplade till att befinna sig i en ny kulturell och samhällelig kontext. Allt detta kan hämma en positiv utveckling av hälsa, integration och funktionsförmåga. – Att hantera svårigheter: En balans mellan olika strategier. Copingstrategier (strategier för att med tankar och beteenden hantera svårigheter) såsom undvikande, flykt och positivt tänkande, kan fungera främjande men ibland också hindrande för hälsa, integration och funktionsförmåga. Religion kan upplevas som betydelsefull för välmående och förmåga att hantera svårigheter. – Vardagsmiljöer: Stödjande relationer, inflytande i boende och tillgång till skola och aktiviteter är viktigt. Ensamkommande barn och unga framhåller stöd, goda relationer och eget inflytande i boendet samt måltider i boendet som viktiga, oberoende av boendeform. Skolan upplevs som viktig för inlärning, välmående och relationer. Betydelsen av stöd och råd från vuxna i skola och i förhållande till skola och utbildning understryks. När det gäller skolan som plats för att utveckla relationer med jämnåriga beskrivs både positiva och negativa erfarenheter. Fritidsaktiviteter beskrivs som viktiga för att må bra, för att bygga sociala relationer och återskapa mening i tillvaron. – Relationer: Stöd och vägledning från vuxna är betydelsefullt, kontakt med jämnåriga viktigt men också svårt. Ensamkommande barn och unga lyfter betydelsen av vägledning, stöd, kontinuitet men också möjligheter till inflytande och självständighet i relation till vuxna. Relationer till jämnåriga upplevs som viktigt men också svårt. Relationer till biologisk familj innebär både saknad och stöd. Beroende på kvaliteten i de olika relationerna kan de fungera hämmande eller främjande för välbefinnande och utveckling. – Socialtjänst och hälso- och sjukvård: Varierande uppfattningar om och erfarenheter av stöd och behov. Ensamkommande barn och unga upplever socialtjänsten som viktig för grundläggande stöd, men också att stödet inte är tillräckligt. De uttrycker varierande uppfattningar om och erfarenheter av psykologiskt stöd från hälso- och sjukvården. – Identitet och tillhörighet: Att få ihop det förflutna, nuet och framtiden. Ensamkommande barn och unga strävar efter att både bevara modersmål och kultur och att anpassa sig till det nya landet samt att bevara relationer till personer i ursprungslandet och att stödja dem. De kan kämpa med att få ihop sin tillhörighet. Religion kan vara ett sätt att skapa en kontinuitet i tillvaron. * Teman på nivå tre är formulerade så att de centrala budskapen ska framgå. De har använts för att ordna och presentera resultatet på ett enkelt och läsvänligt sätt. Temana har kondenserats utifrån samtliga andra nivåns teman, oavsett evidensstyrka.
4.
  • Ascher, Henry, 1953-, et al. (författare)
  • ”Utvecklingen går i en annan riktning än vad forskningen visar krävs för att stödja ensamkommande barn och unga.”
  • 2018
  • Ingår i: Sydsvenskan. - 1652-814X. ; :26 november 2018
  • Tidskriftsartikel (populärvet., debatt m.m.)abstract
    • Som sakkunniga är vi bekymrade över att utvecklingen i stor utsträckning går i en annan riktning än vad forskningen visar krävs för att stödja ensamkommande barn och unga. Den går också i en annan riktning än FN:s konvention om barnets rättigheter som blir svensk lag om drygt ett år. Den 21 december ska riksdagen besluta om den tillfälliga utlänningslagen ska upphöra, förlängas eller permanentas. Det är viktigt att det är grundat i den forskning, de fakta och de analyser av de etiska utmaningarna som finns om de ensamkommandes fysiska och psykiska hälsa, funktionsförmåga och integration inte ska påverkas negativt. Det skulle också få negativa effekter för hela Sverige.
  •  
5.
  •  
6.
  •  
7.
  • Behdadi, Dorna, 1988-, et al. (författare)
  • A Normative Approach to Artificial Moral Agency
  • 2020
  • Ingår i: Minds and Machines. - 0924-6495 .- 1572-8641. ; 30:2
  • Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
    • This paper proposes a methodological redirection of the philosophical debate on artificial moral agency (AMA) in view of increasingly pressing practical needs due to technological development. This “normative approach” suggests abandoning theoretical discussions about what conditions may hold for moral agency and to what extent these may be met by artificial entities such as AI systems and robots. Instead, the debate should focus on how and to what extent such entities should be included in human practices normally assuming moral agency and responsibility of participants. The proposal is backed up by an analysis of the AMA debate, which is found to be overly caught in the opposition between so-called standard and functionalist conceptions of moral agency, conceptually confused and practically inert. Additionally, we outline some main themes of research in need of attention in light of the suggested normative approach to AMA.
8.
  • Berbyuk Lindström, Nataliya, 1978-, et al. (författare)
  • Person- and Family-Centeredness in Ethiopian Cancer Care: Improving Communication, Ethics, Decision Making and Health
  • 2020
  • Ingår i: JMIR Research Protocols. - 1929-0748. ; 9:5
  • Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
    • BACKGROUND: Cancer is a major burden in Ethiopia. The Oncology Department of Tikur Anbessa (Black Lion) Specialized Hospital (TASH) in Addis Ababa is the country's sole specialist unit for cancer care. With only a handful of oncologists, a lack of resources, and a huge patient load, the work is challenging, especially in terms of achieving effective and ethical patient consultations. Patients, usually accompanied by family members, often wait for a long time to receive medical attention and frequently depart without treatment. Handling consultations effectively is essential in order to help patients as much as possible within such limitations. OBJECTIVE: The project addresses three main aims: (1) to enhance and expand the understanding of communicative and associated ethical challenges in Ethiopian cancer care; (2) to enhance and expand the understanding of the implications and use of person- and family-centered solutions to address such communicative challenges in practice, and (3) to plan and evaluate interventions in this area. METHODS: This project develops and consolidates a research collaboration to better understand and mitigate the communicative challenges in Ethiopian cancer care, with a focus on the handling and sharing of decision making, and ethical tensions between patients, staff, and family. Using theoretical models from linguistics, health communication, and health care ethics, multiple sources of data will be analyzed. Data sources currently include semi-structured interviews with the Ethiopian staff, patients, and family caregivers (91), survey data on cancer awareness (150) and attitudes to breaking bad news (450), and video-recordings of medical consultations (45). In addition, we will also develop clinical and methodological solutions to formulate educational interventions. RESULTS: The project was awarded funding by the Swedish Research Council in December 2017 for the period 2018-2021. The research ethics board in Sweden and in Ethiopia approved the conduct of the project in May 2018. The results from the studies will be published in 2020 and 2021. CONCLUSIONS: The project is a first step towards producing unique and seminal knowledge for the specific context of Ethiopia in the area of physician-patient communication research and ethics. It contributes to an understanding of the complexity around the role of family and ethical challenges in relation to patient involvement and decision making in Ethiopia. Improved knowledge in this area can provide a fundamental model for ways to improve cancer care in many other low resource settings in Africa and the Middle East, which share central cultural prerequisites (such as a strong patriarchal family structure, combined with strong and devout religiosity). The project will also serve to develop greater understanding about current challenges in Western health systems associated with greater family and patient participation in decision making. In addition, the project will also contribute to improving the education of Ethiopian health professionals working in cancer care by developing a training program to help them better understand and respond to identified challenges associated with communication.
9.
  • Bergström, Martin, et al. (författare)
  • Behandlingsfamiljer för ungdomar med allvarliga beteendeproblem – Treatment Foster Care Oregon. En systematisk översikt och utvärdering inklusive ekonomiska och etiska aspekter
  • 2018
  • Bok (övrigt vetenskapligt)abstract
    • Varje år placeras ungefär 2 000 ungdomar på institution på grund av allvarliga beteendeproblem. Ungdomarna placeras då antingen på särskilda ungdomshem eller på kommunala eller privata Hem för vård eller boende (HVB). En alternativ placering för dessa ungdomar är i en så kallad behandlingsfamilj. Det är en tidsbegränsad insats där utbildade familjehemsföräldrar tillsammans med ett team bedriver behandling. En version av behandlingsfamilj är Treatment Foster Care Oregon (TFCO). TFCO finns i begränsad omfattning i Sverige sedan början av 2000-talet. Slutsatser När ungdomar med allvarliga beteendeproblem placeras i TFCO, leder detta troligtvis till mindre fortsatt kriminalitet och färre placeringar på låst avdelning än när ungdomarna placeras på institution. Det är också möjligt att TFCO leder till färre kriminella kamrater, mindre användning av narkotika och bättre psykisk hälsa, än vid placering på institution. TFCO kostar i genomsnitt mindre än placering på särskilda ungdomshem och något mer än på HVB, om man räknar med att vårdtiderna är desamma. Väger man in antaganden om långsiktiga effekter är TFCO kostnadsbesparande för samhället jämfört med placering på särskilda ungdomshem eller HVB. Idag får cirka 30–40 ungdomar i Sverige årligen tillgång till TFCO. Om fler ska få tillgång måste fler behandlingsteam inrättas, vilket kortsiktigt medför kostnader för utbildning och certifiering. behandlingsfamiljer för ungdomar med allvarliga beteendeproblem – treatment foster care oregon Alternativet till behandlingsfamiljer är institutionsvård som ofta kompletteras med olika behandlingsmetoder. Kunskapen om metodernas nytta och risker är bristfällig eftersom det saknas studier. Ur ett etiskt perspektiv är det angeläget att få tillförlitlig kunskap om för- och nackdelar med de övriga kompletterande behandlingar som används.
10.
  • Bergström, Martin, et al. (författare)
  • Insatser för bättre psykisk och fysisk hälsa hos familjehemsplacerade barn: En systematisk litteraturöversikt och utvärdering av ekonomiska, samhälleliga och etiska aspekter.
  • 2017
  • Bok (övrigt vetenskapligt)abstract
    • Barn i utsatta situationer kan under kortare eller längre perioder behöva place- ras i en annan familj. Bland barn som växer upp i familjehem är det vanligare med psykisk och fysisk ohälsa. Det är därför viktigt att veta om stödinsatser till barn och familjehemsföräldrar kan hjälpa barnen. Slutsatser X Insatser till familjehemsplacerade barn och familjehemsföräldrar kan för- bättra barnens psykiska och fysiska hälsa, sociala situation, livskvalitet samt placeringars stabilitet. På grund av olikheter mellan insatserna och studier- nas vetenskapliga utformning går det inte att avgöra vilka insatser eller vilka delar av insatserna som är verksamma. X För följande tre specifika insatser finns något säkrare kunskap om effekter: • Attachment and Biobehavioral Catch-up är en utbildning för familje- hemsföräldrar som kan minska vissa psykiska symtom hos barnen • Föräldradelen av programmet Incredible Years kan minska barns beteendeproblem och öka familjehemsföräldrars förmåga att klara föräldrarollen • Take Charge är en specialpedagogisk insats till ungdomar som kan förbättra deras självbestämmande, utbildningsgång och möjligheter till arbete. X Ingen av de insatser som används i Sverige har utvärderats i en studie. I Sverige läggs tonvikten på att utreda familjers lämplighet och att utbilda dem. Att erbjuda stödinsatser till barn eller familjehemsföräldrar under barnens placering är mindre vanligt. Personer som har växt upp i familje- hem, deras föräldrar och familjehemsföräldrar efterlyser stöd till barn och familjehem under placeringen. X Det behövs forskning som undersöker effekten av insatser inom familje- hemsvård. Samtliga insatser som identifierades i litteraturöversikten bör rimligtvis kunna användas i Sverige men deras effekter behöver följas upp och utvärderas i en svensk kontext. De insatser som redan förekommer i Sverige behöver också utvärderas och undersökas vetenskapligt. Det behövs även studier som belyser kostnadseffektivitet i insatser för svenska förhållanden. Bakgrund och syfte Mellan 3 och 4 procent av alla barn i Sverige placeras någon gång i ett familje- hem eller på en institution. Under sitt liv har dessa barn en förhöjd risk för suicid, psykisk och fysisk ohälsa, missbruk, kriminalitet och behov av långvarigt försörjningsstöd. Syftet med denna rapport är att granska och sammanställa det vetenskapliga underlaget för stödinsatser till barn i familjehem och till familje- hemsföräldrar för att minska dessa risker. Metod Den systematiska utvärderingen genomfördes i enlighet med SBU:s metodik. Studierna skulle behandla insatser som utvärderats i kontrollerade studier med hög eller medelhög studiekvalitet. Studierna skulle vara publicerade mellan åren 1990 och 2017 och inkludera minst 40 personer. Uppföljningstiden skulle vara minst tre månader för barn två år eller äldre, och minst en månad för barn yngre än två år. Studier uteslöts om jämförelsegruppen utgjordes av grupp- boende eller om den till stor del bestod av barn som var placerade i släkting- hem. Den systematiska utvärderingen inkluderar även ekonomiska aspekter, en inventering av vilka insatser som används i Sverige, erfarenheter från brukar- organisationer samt en etisk analys. Resultat Effekter av insatser Sammanlagt granskades 5 298 artikelsammanfattningar. Relevans- och kvali- tetsgranskningen identifierade 23 studier av 18 insatser som motsvarade våra kriterier. Sammantaget visar de 23 studierna att det går att påverka familje- hemsplacerade barns psykiska och fysiska hälsa, sociala situation, livskvalitet samt placeringars stabilitet. På grund av olikheter mellan insatserna och studier- nas vetenskapliga utformning ger resultaten inte entydiga svar på vilka insatser eller vilka delar av insatserna som är verksamma. För tre av insatserna finns ett begränsat vetenskapligt stöd för att de har effekt: Attachment and Biobehavioral Catch-up kan förbättra barns psykiska hälsa (t.ex. minskad stress); Take Charge kan förbättra barns förmåga till självbestäm- mande samt sociala situation (t.ex. fullföljd utbildning) och Incredible Years kan öka familjehemsföräldrars förmåga att klara föräldrarollen och minska barnens beteendeproblem. Effekterna av de övriga 15 insatserna går inte att bedöma eftersom de endast utvärderats i en studie vardera. Det saknas helt studier som belyser barns tandhälsa och förebyggande av ton- årsgraviditeter. Det saknas också studier av eventuella skadliga eller oönskade effekter av insatserna. Praxisundersökning En enkät skickades ut till ett slumpvis urval kommuner (svar från 80 av 106) och samtliga enskilda företag som arbetar på kommuners uppdrag (svar från 34 av 38). Enkäten identifierade 30 insatser. Ingen av insatserna återfinns i littera- turöversikten. Det framkom bland annat att insatserna fokuserar på bedömning av lämplighet av familjehemsföräldrar och på allmän utbildning av dem före barnen placeras. Det var mindre vanligt med stöd till barn eller familjehems- föräldrar under placeringen. Att döma av de insatser som används saknas kon- sensus om vilka insatser som uppfattas som effektiva. Kostnadseffektivitet Totalt granskades 2 120 artikelsammanfattningar. Två relevanta artiklar hittades men ingen uppfyllde SBU:s krav på kvalitet i den ekonomiska utvärderingen. Studiernas resultat går inte att överföra till svenska förhållanden. Brukar- och anhörigperspektiv Fyra organisationer som företräder barn med erfarenhet av familjehemsvård, deras föräldrar samt familjehemsföräldrar besvarade enkäter eller intervjuades. De efterlyser mer stöd utöver själva placeringen. Dessutom önskar familjehems- föräldrar bättre kunskap om barnets behov vid placeringen och ursprungsför- äldrarna efterlyser stöd för att få vara delaktiga i sina barns liv. sammanfattning och slutsatser 9 insatser för bättre psykisk och fysisk hälsa hos familjehemsplacerade barn Etiska och sociala aspekter När samhället övertar ansvaret för barns vårdnad så finns en särskild skyldighet att tillgodose barnens bästa. Att samhället inte alltid tagit sitt ansvar visar bland annat den så kallade Vanvårdsutredningen (SOU 2011:61). Ett problem är bristen på vetenskaplig kunskap om insatsers för- och nackdelar vilket äventyrar barns rättigheter. Ett annat problem är bristande dokumentation och uppfölj- ning av de insatser som används. Diskussion Vi bedömer att insatserna från litteraturöversikten kan användas i svensk familjehemsvård med överförbara resultat för barnen. Om beslut fattas att införa nya insatser bör man vara uppmärksam på att många kommuner är små med få placerade barn, vilket kan skapa problem med att upprätthålla tillräcklig kompetens. De som arbetar i familjehemsvården är många gånger ovana vid den systematik som insatserna kräver. Även med ökad tillgång på vetenskaplig kunskap om insatsers effekter behövs rutiner för att på ett ordnat sätt införa, vidmakthålla och utmönstra insatser inom familjehemsvården. Detta kan ske genom lokal uppföljning där både positiva och negativa effekter följs upp syste- matiskt och dokumenteras. I förlängningen ger det möjlighet till uppbyggnad av kvalitetsregister. Framtida forskning bör inriktas på att undersöka nyttan av de insatser som används idag eller som kan komma att införas.
Skapa referenser, mejla, bekava och länka
Åtkomst
fritt online (132)
Typ av publikation
tidskriftsartikel (192)
konferensbidrag (147)
bokkapitel (55)
annan publikation (35)
rapport (12)
bok (7)
visa fler...
recension (5)
samlingsverk (redaktörskap) (3)
forskningsöversikt (2)
visa färre...
Typ av innehåll
övrigt vetenskapligt (397)
refereegranskat (58)
populärvet., debatt m.m. (18)
Författare/redaktör
Munthe, Christian, 1 ... (458)
Sandman, Lars, (16)
Sundell, Knut (7)
Bergström, Martin, (7)
Wirtberg, Ingegerd (7)
Larsson, D. G. Joaki ... (6)
visa fler...
Östlund, Pernilla (6)
Håkansson, Kickan (6)
Jonsson, Ann Kristin ... (5)
Åström, Therese (5)
Vinnerljung, Bo, (4)
Tranaeus, Sofia, (4)
Cederblad, Marianne (4)
Levi, Ragnar (4)
Strech, Daniel, (3)
Wahlström, Jan, 1939 ... (3)
Wikström, Ewa, 1967- ... (3)
Nilsson, Thomas, 195 ... (3)
Bohlin, Margareta, 1 ... (3)
Nykänen, Pia, 1970-, (3)
Fahlström, Gunilla (3)
Lintamo, Laura (3)
Kihlbom, Ulrik, (3)
Wiss, Johanna (3)
Linderholm, Barbro, ... (2)
Andersson, Rune, 195 ... (2)
Strandberg, Urban, 1 ... (2)
Schröder-Bäck, Peter ... (2)
Ascher, Henry, 1953- (2)
Andiné, Peter, (2)
Johansson, Mats, (2)
Berbyuk Lindström, N ... (2)
Lundin, Kersti, 1957 ... (2)
Backlund, Åsa, (2)
Zeiler, Kristin (2)
Eriksson, Stefan, (2)
Hofvander, Björn (2)
Hörberg, Ulrica, (2)
Hultcrantz, Monica (2)
Liedman, Sven-Eric, ... (2)
Heintz, Emelie (2)
Rask, Mikael, (2)
Ballantyne, Angela, (2)
Gustavsson, Erik, (2)
Wallinius, Märta, 19 ... (2)
Broström, Linus, (2)
Westerholm, Barbro (2)
Abraha, Aynalem (2)
Girma Kebede, Betleh ... (2)
Petrini, Carlo (2)
visa färre...
Lärosäte
Göteborgs universitet (458)
Chalmers tekniska högskola (4)
Lunds universitet (2)
Karolinska Institutet (1)
Språk
Engelska (319)
Svenska (117)
Odefinierat språk (4)
Spanska (4)
Tyska (3)
Franska (3)
visa fler...
Ryska (1)
Italienska (1)
Polska (1)
Nederländska (1)
Arabiska (1)
Portugisiska (1)
Tjeckiska (1)
Kinesiska (1)
visa färre...
Forskningsämne (UKÄ/SCB)
Humaniora (423)
Medicin och hälsovetenskap (305)
Samhällsvetenskap (271)
Teknik (33)
Naturvetenskap (20)
Lantbruksvetenskap (11)

År

 
pil uppåt Stäng

Kopiera och spara länken för att återkomma till aktuell vy