| 1. |
- Näslund, Joacim, et al.
(author)
-
Considerations needed for analysing data from the Swedish Electrofishing RegiSter (SERS), with special reference to the RivFishTIME database of long-term riverine surveys
- 2023
-
In: Fauna Norvegica. - 1502-4873 .- 1891-5396. ; 42, s. 47-51
-
Journal article (peer-reviewed)abstract
- The published database RivFishTIME (Comte et al. 2021, Global Ecology and Biogeography, doi: 10.1111/geb.13210) includes a large section of time-series data on fish abundance in Swedish rivers from the Swedish Electrofishing RegiSter, SERS. Knowledge about the limitations of the source data are important when extracting and analyzing data and with this brief note we provide some details that may be helpful for interpreting the Swedish time-series. The note highlights the importance of linking vital metadata to extracted focal data when constructing new databases, especially concerning time series data from monitoring programs conducted in non-randomly selected sites with human environmental impacts. Many of the SERS data come from rivers that have been affected by human impact, e.g. liming to mitigate environmental acidification and hydropower dams, since before monitoring was initiated. Data in SERS are also biased towards shallow salmonid habitats, due to the configuration of Swedish monitoring programs. Hence, data from many rivers are not representative of their fish biodiversity in general. This information is vital for appropriate interpretation of fish biodiversity trends. For RivFishTIME analyses considerations are important since Swedish data constitutes a large proportion of the database. We also provide background information about SERS and references to other Swedish databases containing complementary information. Finally, we provide contact information of the SERS database curators, who can assist prospective analysts with data extraction from SERS.
|
|
| 2. |
- Calles, Olle, et al.
(author)
-
Anordningar för upp- och nedströmspassage av fisk vid vattenanläggningar : Underlag till vägledning om lämpliga försiktighetsmått och bästa möjliga teknik för vattenkraft
- 2013
-
Reports (other academic/artistic)abstract
- Många kraftverksdammar saknar idag fiskvägar för uppströms vandrande fisk och de flesta för nedströmsvandrande fisk. Litteraturgenomgången visar att passage av fisk via turbinerna ofta ger omfattande skador och dödlighet och därmed inte är en tillfredsställande förvaltningsstrategi. Det bedöms vara tekniskt fullt möjligt att bygga väl fungerande fiskvägar för samtliga förekommande fiskarter i alla svenska vattensystem. I detta dokument ges rekommendationer om hur fiskvägar bör anläggas, designas och skötas för att nå god anlocknings- och passageeffektivitet för såväl uppströms- som nedströmsvandrande fisk. Att relativt många fiskvägar fungerar dåligt beror på att uppföljning, tillsyn och kontroll av deras effektivitet är eftersatt eller ofta helt saknas. Att etablera en fungerande fiskväg är en process som kan ta flera år då successiva justeringar behövs. Det går dock att få till bra passagelösningar, även förbi stora kraftverk med höga dammar.För uppströmsvandring rekommenderas i första hand naturlika fiskvägar, som omlöp, eftersom de passar de flesta arter och storlekar. Omlöpen kan även fungera som nya strömhabitat och därmed ersätta något av de strömhabitat som förlorats. Är det enbart laxfisk eller andra goda vandrare som skall passera kan en teknisk fiskväg vara en godtagbar lösning. Även i områden med branta dalsidor som gör det svårt att anlägga naturlika fiskvägar och i områden med kulturmiljöer kan tekniska fiskvägar vara ett alternativ. Fiskslussar och fiskhisssar har låg effektivitet och kan inte rekommenderas generellt.Väl fungerande fiskpassager bör föra vatten under en stor del av året såvida inte fiskvägen är inriktad på en enskild art med väl kända behov. Naturlika fiskvägar bör, i likhet med naturliga vattendrag, ha en fastställd minsta vattenföring som är tillräcklig för att bevara sträckans habitatvärden.Ett vanligt problem är att det används för lite vatten i fiskvägen för att locka fisken till mynningen i tillräckligt hög utsträckning. Ofta behöver extra lockvatten användas för att få fisken att hitta fiskvägen, eller fiskvägarna eftersom det i breda vatten kan vara nödvändigt att ha flera fiskvägar, och vid behov även flera ingångar till fiskvägarna. Lockvattnet bör minst utgöra 5 % av medelvattenföringen på platsen, men det kan i vissa situationer behövas ännu mer vatten, och vid högflöden bör även lockvattnet öka i paritet med detta. Extra lockvatten behöver inte gå i fiskvägen utan kan ledas till fiskvägens nedre öppning.Vid nedströmspassage skall anpassade låglutande galler, fiskgaller, användas som leder fisken till en eller flera passagemöjligheter. Spaltvidden mellan gallren ska vara sådan att fisken inte passerar, vilket för vissa arter innebär att spaltvidden inte tillåter fysisk passage av fisk, medan det för andra arter räcker att gallret är en beteendemässig barriär. Idealt skall fisken aldrig komma i direkt med gallret utan ledas rätt väg. I mycket stora älvar kan spjälgaller (louvers) vara ett alternativ, men referensexempel saknas i Sverige i dag, alternativet är låglutande fiskgaller. Beteendeavledning (ljus, ljud, el, bubblor) bör endast användas som åtgärd i kombination med en fysisk avledare, eller på de platser där en fysisk avledare av någon anledning bedöms vara omöjlig att uppföra.Utformningen av flyktöppningen är också essentiell för avledarens funktion. För att tillgodose olika arters djuppreferens, kan man antingen placera en flyktöppning i ytan och ytterligare en vid botten (ål). Den vanligaste rekommendationen är att flyktöppningen ska vara successivt avsmalnande, för att åstadkomma en gradvis acceleration utan turbulens. Flyktöppningens, och därmed hela åtgärdens, funktion är beroende av den mängd vatten som tappas i förbipassagen. Enkelt uttryckt, kan man säga att ju mer vatten som tappas genom förbipassagen, desto större sannolikhet att den funkar väl. Internationellt rekommenderas att 2–10 % av det totala flödet används för att säkerställa nedströmspassage, varför rekommendationen är att överdimensionera flyktöppningar för att under åtgärdens driftsättande undersöka vilket flöde som krävs för god funktionDet bör betonas att den rödlistade ålen kräver speciella anpassningar vid varje hinder för dess upp- och nedvandring. Rekommendationer på bra åtgärder ges i dokumentet. Kriterier för anlocknings- och passageeffektivitet (upp- och nedströms) i fiskvägar bör fastställas utgående från förekomst av långvandrare (lax, havsöring, ål, flodnejonöga, havsnejonöga), antalet hinder och den geografiska lokaliseringen av lämpliga habitat. Litteratursammanställningen visar att många befintliga fiskvägar inte fungerar som avsett och bör utvärderas om minsta osäkerhet råder om deras funktion. Utvärderingarna bör ligga till grund för förbättringar av passagerna till dess tillräcklig effektivitet erhålls och resultaten tillställs tillsynsmyndigheten.
|
|
| 3. |
- Donadi, Serena, et al.
(author)
-
Contrasting long-term trends in juvenile abundance of a widespread cold-water salmonid along a latitudinal gradient: effects of climate, stream size and migration strategy
- 2023
-
In: Ecography. - : Wiley. - 0906-7590 .- 1600-0587.
-
Journal article (peer-reviewed)abstract
- A changing climate reshapes the range distribution of many organisms, and species with relatively low thermal optima, like many salmonids, are increasingly expected to face local population extinctions at lower latitudes. Understanding where and how fast these changes are happening is of pivotal importance for successful mitigation and conservation efforts.We used an extensive electrofishing database to explore temporal trends of juveniles of brown trout Salmo trutta in 218 locations from 174 Swedish streams, over the last 30 years (1991-2020). We hypothesized that 1) declines in abundance have occurred predominately in the warmer, southern regions, while increases have occurred in the colder, northern regions, 2) larger stream sizes may partly offset negative effects of climate, and 3) migrating and resident populations are affected differently by a warming climate.We found that abundance of brown trout juveniles generally declined in warmer regions especially in smaller streams (<= 6 m wide), while the abundance increased in colder regions. In larger streams, negative effects of higher temperatures were seemingly buffered, as we found lower rates of decline or even positive trends. The rate of change (i.e. the slopes of the trends in abundance) was more pronounced towards the climate extremes, and was on average zero in regions with a normal annual air temperature (average temperature over 30 year period) around 5-6 degrees C. Warmer climate had stronger effects on migrating compared to resident populations, suggesting that climate-induced loss of stream connectivity could be an additional factor that hinders recruitment in anadromous populations in a changing climate.Considering predictions of increasing temperatures and frequency of summer droughts, management of cold-water salmonid populations should focus on conserving and restoring riparian vegetation, wetlands, climate and thermal refugia, and habitat integrity overall. Such measures may, however, not suffice for small streams at lower latitudes, unless hydrological connectivity is maintained.
|
|
| 4. |
- Näslund, Ingemar, et al.
(author)
-
Fiskvandring – arter, drivkrafter och omfattning i tid och rum : Underlag till vägledning om lämpliga försiktighetsmått och bästa möjliga teknik för vattenkraft
- 2013
-
Reports (other academic/artistic)abstract
- Föreliggande litteratursammanställning sammanfattar kunskapsläget vad gäller fiskvandring. Målet har varit att den skall redovisa vilka drivkrafter som ligger bakom fiskvandringen, i vilka miljöer de förekommer, när vandring sker och vilka arter som omfattas. Rapporten avslutas med en genomgång av de svenska sötvattensarternas vandringsbehov, något som sammanfattas i bilaga 1.Optimala habitat för tillväxt, överlevnad och reproduktion för olika stadier i fiskars livshistoria, är separerade i tid och rum. Som en följd av detta genomför hela eller delar av fiskpopulationer förflyttning eller vandring mellan olika habitat. Drivkrafter bakom vandringarna är förbättrad födotillgång och tillväxt, reproduktion, undvikande av besvärliga fysiska förhållanden samt artens spridning.Ett vanligt mönster för fisk i vattendrag är att yngel lämnar födelseplatsen och förflyttar sig, aktivt eller passivt, till ett habitat för den första tillväxtfasen. Därifrån sker sedan ytterligare en förflyttning till hav, sjö eller selmiljö. När fisken sedan blir könsmogen återvänder den till födelsehabitatet för att reproducera sig. Förflyttningarna i rummet kan vara korta men också, som för t.ex. laxen, sträcka sig över hundratals eller till och med tusentals kilometer. I vattenkraftsammanhang har intresset hitintills fokuserats på lekvandrande laxfisk, men i stort sett alla fiskarter vandrar i större eller mindre utsträckning under någon fas i livet. Beteckningen vandringsfiskar enbart för t.ex. lax, havsöring och ål är därför oegentlig. Hela 32 av våra sötvattensarter har påträffats i fiskvägar i Sverige, Polen och Tjeckien. Vandring sker inte enbart under lektid utan även andra tider på året. Klart är att förutsättningarna för att upprätthålla beståndens genetiska variation minskar om vandringsmöjligheterna begränsas. Därmed minskar också fiskpopulationernas resiliens, det vill säga deras förmåga att återhämta sig från miljöstress eller ställa om för att klara av nya miljöförutsättningar som t.ex. ett varmare klimat. Från de behov av vandringsmöjligheter som våra sötvattenfiskar har och de negativa effekter som uppstår för arterna när de inte kan vandra står det klart att den bästa möjliga tekniken bör användas vid vattenkraftproduktion så att vandringsvägar vidmakthålls eller återskapas.
|
|
| 5. |
- Näslund, Joacim, et al.
(author)
-
Negative influence of a threatened species on ecological status classification: A case study of the influence of European eel within the Swedish fish index VIX
- 2022
-
In: Ecological Indicators. - : Elsevier BV. - 1470-160X .- 1872-7034. ; 144
-
Journal article (peer-reviewed)abstract
- Biological indicators are important quality elements for classification of ecological status of water bodies ac-cording to the European Water Framework Directive. Multimetric indices are commonly regarded as robust and reliable indicators of human impact and are often used as quality elements. In fish-based indices, species are often grouped into guilds based on general tolerance to common anthropogenic pressures, with higher pro-portion of tolerant species being indicative of degraded systems. Within the Swedish electrofishing index VIX, the critically endangered European eel Anguilla anguilla (L.) is classified as a tolerant indicator species, and it therefore has a negative effect on classified ecological status. The scientific literature, however, suggests that eels are not generally tolerant and they benefit from similar environmental conditions as many insensitive species. VIX has been criticized for being too sensitive to the presence of eel in catch data, leading to low status clas-sifications when eels are caught in the monitoring surveys. In a case study using manipulations of historical electrofishing data, we assessed the influence of eel presence and abundance on the ecological status classifi-cation as determined by VIX. We demonstrate that reduction of eels in survey data have positive effects on the classified status, in many cases substantial effects. An increase of eels in the data had the reverse effect. Mere presence of eel had a strong negative effect, which is problematic if the aim is to increase the endangered eel population. Given the Swedish classification system where the quality element indicating the worst status is decisive, the classified ecological status of Swedish rivers can theoretically be improved by management actions disfavouring eel, unless the results from VIX are carefully evaluated by experts. Along the same lines, measures implemented with an aim to increase the endangered eel population will lead to a decrease in assessed ecological status of Swedish rivers. Our conclusion is that the usage of VIX within Swedish water management is prob-lematic and needs revision. From a broader perspective, the classification of species as generally tolerant need to be approached with great caution when developing new indices for assessing ecological status and integrity.
|
|
