| 1. |
- Alexanderson, Karin, 1952-, et al.
(författare)
-
Att se barn som anhöriga
- 2015
-
Ingår i: Att se barn som anhöriga. - Kalmar och Växjö : Nationells komptenscentrum anhöriga och Linnéuniversitetet. - 9789187731266 ; , s. 21-42
-
Bokkapitel (refereegranskat)
|
|
| 2. |
- Alexanderson, Karin, 1952-, et al.
(författare)
-
Barn som anhöriga, utsatta och omvårdare - två typexempel
- 2015
-
Ingår i: Att se barn som anhöriga<em> </em>. - Kalmar och Växjö : Nationellt kompetenscentrum anhöriga och Linneuniversitetet. - 9789187731266 ; , s. 345-366
-
Bokkapitel (refereegranskat)
|
|
| 3. |
|
|
| 4. |
- Alexanderson, Karin, 1952-, et al.
(författare)
-
Barns upplevelser när föräldrars missbruk upphört : "Alltså det är svårt att må bra igen"
- 2017
-
Ingår i: Nordic Studies on Alcohol and Drugs. - : Sage Publications. - 1455-0725 .- 1458-6126. ; 34:5, s. 400-414
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Artikeln bygger på intervjuer med 15 barn till föräldrar med missbruksproblem. Syfte: Att bidra till fördjupad förståelse av barns situation, när en förälders missbruk upphört. Metod: En explorativ intervjustudie med barndomssociologi och symbolisk interaktionism som teoriram. Resultat: Att missbruket upphört ger barn utrymme att känna efter hur de mår, att reflektera över missbrukets påverkan på deras hälsa och personlighet och att försöka förändra sig och sitt liv. Deras behov av bearbetning kan kvarstå lång tid. Det kan ta tid och vara svårt att bygga upp relationen till föräldern. Barn kan känna omsorgsansvar men också misstro och oro för återfall. Tonåringen kan dock se en möjlighet att gå vidare med sitt eget liv. Om missbruket bara upphör för en av två föräldrar med missbruksproblem är barn fortfarande berörda av missbruk. Konklusion: Barns behov av bearbetning i relation till föräldrarna kan både ta och kvarstå lång tid oavsett om barnet bor med föräldern eller inte. Barnen kan både behöva hjälp för egen del och i relation till föräldern. Det ska vara påbjudet att professionella arbetar med ett familjeperspektiv, oavsett organisatoriska uppdelningar och oavsett om förälder och barn bor ihop eller ej. Det kräver strukturer, rutiner och resurser för samverkan över organisatoriska gränser.
|
|
| 5. |
- Alexanderson, Karin, 1952-, et al.
(författare)
-
Children´s experiences of the role of the other parent when one parent has addiction problems
- 2017
-
Ingår i: Drugs. - Taylor & Francis : Informa UK Limited. - 0968-7637 .- 1465-3370. ; 24:1, s. 32-39
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- This paper concerns children's and young people's accounts about the situation when one parent is misusing substances but the other parent is not. Earlier research on the other parent is scarce and fragmented. The aim of the paper is to discuss the role of the other parent from a child perspective. The results are based on qualitative analysis of interviews with 23 children who had one parent who misused substances while the other parent, according to public knowledge, did not. The main finding is that the other parent is a source of support, help and protection to some children, but difficulties may reduce the other parent's ability to protect the children. Moreover, the challenges differ in the situations before and after the parents' separation. The conclusion underlines the importance of taking a family perspective, working with the whole family and seeking solutions that take into account all persons of importance to the children's welfare. It cannot be taken for granted that the other parent is able to protect the children. A careful assessment of the children's living conditions is warranted and that assessment should include listening to the children.
|
|
| 6. |
|
|
| 7. |
- Näsman, Elisabet, 1947-, et al.
(författare)
-
Föräldrar med missbruksproblem : möten mellan barns och föräldrars perspektiv
- 2017
-
Ingår i: Socialmedicinsk Tidskrift. - Stockholm. - 0037-833X. ; 94:4, s. 447-456
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Intervjuer har genomförts med barn och deras föräldrar med missbruksproblem. Syftet är att få fördjupad kunskap om hur barnens och den missbrukande förälderns respektive perspektiv förhåller sig till varandra. Genomgående framgår att likheter och skillnader mellan föräldrars och barns perspektiv varierar mellan familjerna, men samtidigt finns vissa tendenser. Barnen berättar om mer avvikande beteenden under berusningen och om mer allvarliga följder som överdoser, suicidförsök, övergivenhet, våld och hot m.m. Vidare framstår barnens aktörskap mer i deras berättelser än i föräldrarnas. Kanske behöver det gå en tid efter att missbruket upphört innan en förälder kan se konsekvenserna av sitt missbruk för barnen. Barnpositionen ger ett annat perspektiv och barnen har inte samma anledning att förminska missbrukets negativa påverkan.
|
|
| 8. |
|
|
