| 1. |
- Johansson, Kerstin, 1963-
(författare)
-
Bli vuxen i arbetarstad : fem ungdomar berättar om skola, arbete och det egna livet
- 2003
-
Doktorsavhandling (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- In this dissertation, the lives of five young people living in Norrköping follows for five years (1998 – 2002) through fieldwork involving observations and recurring interviews.The objective of the study is to describe and analyse the development into adulthood and the creation of a (cultural) identity among a group of young people in a town, which used to be heavily working class. The objective is also to relate this to gender and class, institutional practices, the cultural legacy and changes in society.Primarily qualitative sociological research methods have been applied in the study. Ideas about social interaction and social processes derived from symbolic interactionism constitute one of the scientific foundations of the study.The study deals with the three key transitions; education, work and personal life. These transitions, which are essential to attaining adulthood, are emphasised and problematised in the study.In this study we can see that the process of individualisation in modern society has, in the context of the development of young people into adulthood, taken the form of a stream of messages to which they relate and in which society has, via institutional practices and rhetoric, played an active role. Factors such as gender, class and culture have constituted the conditions for the individualisation process. The mixed messages received by these young people have been representative of the discrepancy between general career possibilities and the actual opportunities which the youths in the study have encountered. These mixed messages have been mediated, as biographical schemes, at home (by parents), at school, in the context of institutional practices and, not least, via local politics, local media and in literature about the town.In its conclusion, this study points out that political and public discourse in Norrköping constitutes a bearer and “preserver” of a patriarchal tradition which contributes to preserving the negative image of the working-class town of Norrköping.
|
|
| 2. |
- Nyström, Anne-Sofie, 1974-
(författare)
-
Att synas och lära utan att synas lära : en studie om underprestation och privilegierade unga mäns identitetsförhandlingar i gymnasieskolan
- 2012
-
Doktorsavhandling (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- In the last decade stratification within educational results has, in Sweden as in other countries, been framed as a matter of boys’ and young men’s under-achievement. The question of whether this is a problem, and if so, for whom and how to change the structure, has been discussed in research and educational policy. The aim of the thesis is to contribute to these fields and to enhance knowledge of young people’s gendered and classed identity processes, by analyzing how achievement and engagement were negotiated and given meaning in relation to young men. Previous research has primarily explored identity processes among “risk categories” or subordinated students. The objective here was to analyze how masculinity was accomplished via peer-group interactions within a rarely problematized category, through examining how upper middle-class young men identify themselves and are ascribed identities by others.The study’s design was inspired by ethnographic methodology and combined participant observation, semi-structured individual and group interviews and a background questionnaire. Identities, social categorizations (especially gender and class) and dominance-relations were thus analyzed from an actor-oriented perspective. The research participants were young men and women, age 15-16, in two school classes. The field work was conducted at, respectively, a Natural Science and a Vehicle Programme; educational settings with connotations to masculinity but significantly different in terms of class. The study enrolled a total of fifty-six students, but focus is upon the fifteen young men among the natural science students. High achievement and under-achievement, high social and cognitive ability, and group loyalty are main themes in the study. Identity claims were analyzed in relation to the practices through which they were negotiated, e.g. self-hindrance. Similar to other research, the results emphasize the relationship between masculinity and “effortless achievement”. The concept “under-achievement” is developed as an analytical tool, by distinguishing between five dimensions.
|
|
| 3. |
- Alexanderson, Karin, 1952-, et al.
(författare)
-
Att se barn som anhöriga
- 2015
-
Ingår i: Att se barn som anhöriga. - Kalmar och Växjö : Nationells komptenscentrum anhöriga och Linnéuniversitetet. - 9789187731266 ; , s. 21-42
-
Bokkapitel (refereegranskat)
|
|
| 4. |
- Alexanderson, Karin, 1952-, et al.
(författare)
-
Barn som anhöriga, utsatta och omvårdare - två typexempel
- 2015
-
Ingår i: Att se barn som anhöriga<em> </em>. - Kalmar och Växjö : Nationellt kompetenscentrum anhöriga och Linneuniversitetet. - 9789187731266 ; , s. 345-366
-
Bokkapitel (refereegranskat)
|
|
| 5. |
|
|
| 6. |
- Alexanderson, Karin, 1952-, et al.
(författare)
-
Barns upplevelser när föräldrars missbruk upphört : "Alltså det är svårt att må bra igen"
- 2017
-
Ingår i: Nordic Studies on Alcohol and Drugs. - : Sage Publications. - 1455-0725 .- 1458-6126. ; 34:5, s. 400-414
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Artikeln bygger på intervjuer med 15 barn till föräldrar med missbruksproblem. Syfte: Att bidra till fördjupad förståelse av barns situation, när en förälders missbruk upphört. Metod: En explorativ intervjustudie med barndomssociologi och symbolisk interaktionism som teoriram. Resultat: Att missbruket upphört ger barn utrymme att känna efter hur de mår, att reflektera över missbrukets påverkan på deras hälsa och personlighet och att försöka förändra sig och sitt liv. Deras behov av bearbetning kan kvarstå lång tid. Det kan ta tid och vara svårt att bygga upp relationen till föräldern. Barn kan känna omsorgsansvar men också misstro och oro för återfall. Tonåringen kan dock se en möjlighet att gå vidare med sitt eget liv. Om missbruket bara upphör för en av två föräldrar med missbruksproblem är barn fortfarande berörda av missbruk. Konklusion: Barns behov av bearbetning i relation till föräldrarna kan både ta och kvarstå lång tid oavsett om barnet bor med föräldern eller inte. Barnen kan både behöva hjälp för egen del och i relation till föräldern. Det ska vara påbjudet att professionella arbetar med ett familjeperspektiv, oavsett organisatoriska uppdelningar och oavsett om förälder och barn bor ihop eller ej. Det kräver strukturer, rutiner och resurser för samverkan över organisatoriska gränser.
|
|
| 7. |
|
|
| 8. |
-
Barns röster om våld : att tolka och förstå
- 2008. - 1
-
Samlingsverk (redaktörskap) (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Den här boken har två syften. Det första är att utifrån aktuell forskning inom området ge en inblick i kvalitativa, tolkande perspektiv på barn som upplever våld i sin familj. Här är barnens egna röster om sina upplevelser och situation utgångspunkten. Det andra syftet är att ge en grundläggande kunskap om den "nya" barndomssociologin som teori och metod - både i praktiskt arbete med den här gruppen barn samt deras familjer och i forskning.
|
|
| 9. |
|
|
| 10. |
|
|
