| 1. |
- Jonsson, Patrik
(författare)
-
Intelligent networked sensors for increased traffic safety
- 2011
-
Licentiatavhandling (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Our society needs to continuously perform transports of people and goods toensure that business is kept going. Every disturbance in the transportation ofpeople or goods affects the commerce and may result in economical losses forcompanies and society. Severe traffic accidents cause personal tragedies forpeople involved as well as huge costs for the society. Therefore the roadauthorities continuously try to improve the traffic safety. Traffic safety may beimproved by reduced speeds, crash safe cars, tires with better road grip andimproved road maintenance. The environmental effects from roadmaintenance when spreading de-icing chemicals need to be considered, i.e.how much chemicals should be used to maximize traffic safety and minimizethe environmental effects. Knowledge about the current and upcoming roadcondition can improve the road maintenance and hence improve traffic safety.This thesis deals with sensors and models that give information about the roadcondition.The performance and reliability of existing surface mounted sensors wereexamined by laboratory experiments. Further research involved field studies tocollect data used to develop surface status models based on road weather dataand camera images. Field studies have also been performed to find best usageof non intrusive IR technology.The research presented here showed that no single sensor give enoughinformation by itself to safely describe the road condition. However, the resultsindicated that among the traditional road surface mounted sensors only theactive freezing point sensor gave reliable freezing point results. Furtherresearch aimed to find a model that could classify the road condition indifferent road classes from existing road weather sensor data and road images.The result was a model that accurately could distinguish between the roadconditions dry, wet, snowy and icy. These road conditions are clearly dissimilarand are therefore used as the definition of the road classes used in this thesis.Finally, results from research regarding remote sensing IR technology showedthat it significantly improves knowledge of the road temperature and statuscompared to data from surface mounted sensors.
|
|
| 2. |
|
|
| 3. |
|
|
| 4. |
- Smedja Bäcklund, Anna, 1963-
(författare)
-
Electron transport in microbial chlorate respiration
- 2009
-
Licentiatavhandling (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Several bacterial species are capable to use perchlorate and/or chlorate as an alternative electron acceptor in absence of oxygen. Microbial respiration of oxochlorates is important for biotreatment of effluent from industries where oxochlorates are produced or handled. One of these species, the Gram-negative Ideonella dechloratans, is able to reduce chlorate but not perchlorate. Two soluble enzymes, chlorate reductase and chlorite dismutase, participate in the conversion of chlorate into chloride and molecular oxygen. The present study deals with the electron transport from the membrane-bound components to the periplasmic chlorate reductase. Soluble c cytochromes were investigated for their ability to serve as electron donors to chlorate reductase. The results show that a 6 kDa c cytochrome serves as electron donor for chlorate reductase. This cytochrome also serves as electron donor for a terminal oxidase in the reduction of oxygen that is produced in the course of chlorate respiration. A gene encoding a soluble c cytochrome was found in close proximity to the gene cluster for chlorate reduction. This gene was cloned and expressed heterologously, and the resulting protein was investigated as a candidate electron donor for chlorate reductase. Electron transfer from this protein could not be demonstrated, suggesting that the gene product does not serve as immediate electron donor for chlorate reductase.
|
|
| 5. |
- Styf, Elisabeth
(författare)
-
Styrelsens ansvar för den interna kontrollen
- 2011
-
Licentiatavhandling (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Intern kontroll fick ökad uppmärksamhet i svenskt näringsliv i och med att en svensk kod för bolagsstyrning (Koden) gavs ut 2004. Att övervaka och bedöma den interna kontrollen är ett komplext och omfattande ansvar som är svårt att överblicka för en enskild styrelseledamot.Viss forskning har bedrivits under 2000-talet inom bolagsstyrning och intern kontroll. Revisionsutskottets möjlighet att säkerställa den interna kontrollen och minska riskerna för felaktigheter i den finansiella rapporteringen har bl.a. studerats. När arbetet med den här avhandlingen påbörjades fanns i huvudsak endast forskning som baserade sig på andra länders regelsystem. Svensk bolagsstyrning har till stora delar påverkats av regelsystemen i de anglosaxiska länderna, men vissa förhållanden är specifika för bolag som är noterade på svenska börser. Det är därför angeläget att studera bolagsstyrning och intern kontroll från ett svensktperspektiv.I avhandling ges en genomgång av Koden och dess formulering av styrelsens ansvar för intern kontroll. Syftet är att undersöka hur tydligt styrelsens ansvar har formulerats i Kodens regelverk samt vilka förutsättningar styrelsen har att följa reglerna. En empirisk studie genomfördes under 2007–2008, då ett 80-tal svenska börsföretag var berörda av Koden. I studien intervjuas tio styrelseledamöter om hur de upplever sitt ansvar för företagets interna kontroll och sin roll gentemot övriga bolagsorgan, dvs. ägarna, företagsledningen och revisorerna. Som ett komplement till intervjuerna analyseras 2007 års internkontrollrapporter för de företag där styrelseledamöterna varit verksamma.När Koden gavs ut hade vare sig regelsättarna eller svenska styrelseledamöter en tydlig bild över innebörden och nyttan av intern kontroll. Tidigare studier om bolagsstyrning visar att det tar tid innan förändringar får genomslag. Även denna studie visar att förändringar sker successivt. I de företag som analyserats pågår ett arbete som syftar till att förbättra den interna kontrollen. För att nå framgång i arbetet har styrelseledamöterna anammat ett pragmatiskt synsätt på sitt ansvar, som till stor del innebär att de förlitar sig på samarbete med företagsledningen. I stället för att utöva strikt kontroll och övervakning, söker styrelseledamöterna skapa en effektiv företagskultur där de tillsammans med företagsledningen strävar efter en god intern kontroll i bolaget.I likhet med tidigare forskningsresultat visar denna studie att kravet på revisionsutskott medfört att kontakterna mellan styrelsen och revisorerna har underlättats. Mötena i revisionsutskottet ger styrelsen en möjlighet att fördjupa sig i frågor om intern kontroll och finansiell rapportering. Dock saknas mer handfasta riktlinjer om vad revisorernas rapportering på utskottsmötena bör innehålla. Det finns en risk för ett förväntningsgap mellan styrelseledamöterna och revisorerna beträffande rapporteringens innehåll, och på vilket sätt den bör kommuniceras.Studien visar att internkontrollrapporteringen vid de undersökta företagen är alltför generell för att läsaren ska kunna få en uppfattning om företagets riskhanteringsprocess och kontrollåtgärder. Genom att komplettera Kodens Vägledning med förtydligande och metodbeskrivningar för riskbedömning skulle rapporteringen kunna göras mer informativ.Vidare visar studien att Kodens otydliga definition av internrevision återspeglas i styrelseledamöternas uppfattning om internrevisionens roll i internkontrollfrågor. Vare sig Koden eller Kodens vägledning beskriver internrevisionens roll och ansvar eller hur den kan bidra till att ge styrelsen ökad kunskap om bolagets interna kontrollstruktur.Kodens regler baseras på självreglering, vilket möjliggör för styrelsen att frångå reglerna och i stället ge en förklaring till varför dessa inte följs. Det ställs därför krav på att aktörer, såsom investerare, regelsättare och medier, intresserar sig för den information som lämnas eller inte lämnas, i styrelsens internkontrollrapportering. Om ingen efterfrågar informationen eller ställer krav på innehållet kommer intresset att minska, och företagens brist på god intern kontroll kommer endast att få fokus i samband med företagsskandaler.
|
|
