| 1. |
|
|
| 2. |
|
|
| 3. |
- Glimskär, Anders, et al.
(författare)
-
Småbiotopsuppföljning i NILS år 2006
- 2007
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Denna rapport presenterar resultat för mängden av småbiotoper vid åkermark i det svenska landskapet. Resultaten baseras på flygbildstolkningen inom det nationella miljöövervakningsprogrammet NILS (Nationell Inventering av Landskapet i Sverige). Analyserna görs på uppdrag av Jordbruksverket, som underlag för bl.a. utvärderingen av miljökvalitetsmålet Ett rikt odlingslandskap. Särskilda rutiner har tagits fram för att välja ut de småbiotoper som uppfyller de krav som Jordbruksverket har ställt upp, ur den befintliga databasen. Urvalet av småbiotoper är anpassat för att överensstämma med det urval av natur- och kulturmiljöer som ingår i det s.k. KULT-stödet (miljöersättning till lantbrukare) inom Miljö- och landsbygdsprogrammet.Arbetet har utförts vid institutionen för skoglig resurshushållning, Sveriges lantbruksuniversitet, Umeå. NILS är ett rikstäckande miljöövervakningsprogram som följer tillstånd och förändringar i det svenska landskapet och hur dessa påverkar förutsättningarna för den biologiska mångfalden. NILS finansieras av Naturvårdsverket, där NILS ingår i programområde Landskap. Ett viktigt syfte med NILS är att följa upp de nationella miljökvalitetsmålen för olika naturtyper och fungera som underlag för att till exempel visa om genomförda miljövårdsåtgärder leder till önskade förbättringar på nationell nivå eller landsdelsnivå.
|
|
| 4. |
- Scherer, A, et al.
(författare)
-
Undersökning av undervattensmiljön i Bästeträsk, 2018
- 2020
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Totalt undersöktes 354 provplatser med krattprov jämnt fördelade över sjöytan. Växtmaterialet analyserades och visade att kransalger tillhörande släktet sträfsen dominerade vegetationen i Bästeträsk. utöver sträfsen samt enstaka förekmster av fintrådiga alger observerades kärlväxterna trådnate och vårtsärv.Det hittades 8 sträfsearter, varav en, törnsträfse, är klassad som nära hotad (NT) enligt den svenska rödlistan. Större ytor av sträfsebestånd i form av mattor fanns i norra, östra och södra Bästeträsk på >1 meters djup. Ytorna var sammansatta av flera sträfsearter. Taggsträfse och gråsträfse dominerade på bottnar mellan 3 och 5 meters djup i centrala norra och östra Bästeträsk medan rödsträfse domierade på bottnar mellan 2 och 3 meters djup i centrala södra Bästeträsk. Borststräfe förekomi hela sjön och växte både inblandat i tätare sträfsebestånd på djupare bottenytor och enskilt vid strandkanterna. Strandnära hittades och papillsträfse och mellansträfse. Törnsträfse noterades strandnära i norra och södra delen av sjön samt ner till 3 meters djup i södra Bästeträsk. Busksträfse hittades endast i norra Gäddvik.Utöver kransalger i form av sträfsen samt enstaka förekomster med fintrådiga alger observerades kärlväxterna trådnate och vårtsärv. Vårtsärv växte djupare som ett inslag i sträfsemattor eller verkade växa i anslutning till en tätare sträfseförekomst. Trådnate däremot förekom endast på strandnära bottnar - ofta bland sten - i nordöstra och sydvästra delen av Bästeträsk.Arternas förekomst och utbredning i sjön talar för att Bästeträsk har ett gynnsamt bevarandestatus och anses därmed vara mycket skyddsvärd.
|
|
| 5. |
- Wikström, Sofia A., et al.
(författare)
-
Ekosystemansatsen – praktiska erfarenheter från svensk havs- och vattenförvaltning
- 2020
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Rapporten sammanfattar resultaten från forskningsprojektet ”Ekosystemansatsen – praktiska erfarenheter och nästa steg”. Projektet har undersökt erfarenheter av det praktiska införandet av ekosystembaserad havs-, vattenoch fiskförvaltning i Sverige, utifrån publicerad litteratur och intervjuer med nyckelpersoner i Sverige, Tyskland, Norge och USA. Sammanställningen visar att Sverige tagit flera steg mot en mer ekosystembaserad förvaltning, men pekar också på svårigheter. En viktig erfarenhet är att ekosystembaserad förvaltning ställer höga krav på samverkan och kommunikation mellan aktörer och att en stabil och tillräcklig finansiering är en viktig förutsättning. Det finns behov av en tydligare styrning och uppföljning från centrala myndigheter, en mer långsiktig finansiering och tydligare processer för kunskapsutbyte mellan olika aktörer. Det finns även ett behov av att kartlägga bristande överensstämmelse mellan olika sektorslagstiftningar och olika samhällsmål och att diskutera målkonflikter på nationell nivå. Implementeringen av åtgärdsprogram och planer behöver stärkas genom att berörda aktörer ges ett tydligt ansvar för att förvaltningsmål uppfylls och för en ambitiös uppföljning av framsteg mot målen. Det vore också önskvärt att vidareutveckla indikatorer för ekosystembaserad förvaltning som kvantitativt mäter framstegen mot dess principer.
|
|
