| 1. |
- Sandberg, Dick, 1967-, et al.
(författare)
-
Utvändiga träfasader : Inverkan av materialval, konstruktion och ytbehandling på beständigheten hos fasader av gran och tall
- 2011
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Den utvändiga fasaden ska ge byggnaden ett uttryck genom utformning och kulör. Fasaden ska också skydda de isolerande skikten i väggen från yttre påverkan. Dessa funktioner kan uppfyllas av i stort sett alla material. Om trä ska trä vara konkurrenskraftigt måste trämaterialet, fasadkonstruktionen och ytbehandlingssystemet väljas och samverka på ett sådant sätt att fasaden får en lång livslängd med litet och lågt underhåll. Därigenom blir träfasaden ekonomiskt och estetiskt attraktiv för brukaren i vid mening.Denna studie belyser kunskapsfronten för utomhusanvändning av träslagen tall (Pinus sylvestris L.) och gran (Picea abies L. Karst.) ovan mark. Specifikt studeras användning i fasader utifrån aspekterna materialval, fasadkonstruktion, ytbehandling samt återvinning.Marknaden efterfrågar träfasadsystem. De behov som marknadens aktörer, dvs. byggherrar, fastighetsförvaltare, arkitekter, konstruktörer, stomleverantörer, entreprenörer och representanter för småhusindustrin, framhäver kan sammanfattas i följande punkter:Behov av specificerad livslängd och givna tidsintervall för underhåll av träfasader. (Ska vara i nivå med konkurrerande material)Det är önskvärt att leverantören av ett fasadsystem ikläder sig ett långsiktigt ansvar för underhåll.Flexibilitet, leverantören ska kunna byta ut eller renovera fasaden vid behov.Byggkrav, träfasadmaterial måste kunna samverka med andra, speciellt brandklassade, material.Fasadsystem skall vara utseendemässigt attraktivt.Den primära marknaden för nya fasadsystem bör vara flerbostadshus, men inte nödvändigtvis flerbostadshus av trä. Fokus ska ligga på fasadsystemets flexibilitet i arkitektoniskt uttryck och i relation till andra material och system. Nybyggnation är viktigt, men miljonprogrammet, renovering och tillbyggnad (ROT) samt energieffektivisering är också viktiga områden.Den svenska marknaden är liten (idag ca. 70 000 m3 trä för fasader), men bör inledningsvis ändå prioriteras och därefter de nordiska länderna, samt Schweiz, Österrike och Tyskland.I litteraturen beskrivs mer eller mindre välgrundade rekommendationer för att förlänga träfasaders livslängd och öka dess underhålls-intervall. Vissa av rekommendationerna är dock direkt motstridiga.När aspekterna materialval, fasadkonstruktion och ytbehandling studeras finns det många detaljer som har betydelse för träfasadens beständighet. Det är svårt att sära ut de mest väsentliga faktorerna, men utan att ta hänsyn till aspekter som kostnader, tillgång, eller andra av praktiskt karaktär viktiga faktorer kan följande nyckelfaktorer identifieras för en miljöriktig och beständig fasad av tall eller gran:MaterialvalHög andel kärnved, helst uteslutande kärnvedVirket ska ha stående årsringarHanteringen ska utföras så att virket inte får mekaniska skador, får mikrobiella angrepp, eller blir uppfuktat eller nedsmutsat, dvs. snabb och rätt hantering, samt god emballering.Från marken – fasaden ska börja minst 30 cm ovan marken.Ventilation – utforma fasadbeklädnaden så att fukt snabbt kan torka ut. Ventilera utrymmet bakom fasaden vilket är ett enkelt sätt för att möjliggöra detta.Vattenavrinning – inga horisontella ytor.Flexibilitet – ska gälla både konstruktion och arkitektoniskt utförande. Fasadsystem som kan ”hängas på” befintliga byggnader efterfrågas.Förseglat ändträ – försegling av ändträytor för att förhindra fuktupptagning i träet är helt avgörande för trämaterialets livslängd. Spikning kan öppna nya ändträytor och bör därmed utföras omsorgsfullt och med eftertanke.Rundade virkeskanter – ger bättre täckförmåga hos färgen och minskar risk för mekaniska skador på fasadbrädorna.Val av ytbehandling – spelar en nyckelroll för fasadens prestanda. En träfasad ska levereras som en del av ett komplett underhållspaket.Hantering från skog till fasadKonstruktionYtbehandlingFör ytbehandling finns idag många tillämpningar där nanotekniken utnyttjas för att skapa mervärde hos en yta jämfört med vad dagens mer traditionella produkter kan erbjuda. Nanobaserade ytbehandlingsprodukter marknadsförs redan idag och där uppges de göra ytor smuts- och vattenavvisande, förhindra påväxt av alger, svamp och mossa, förbättra UV- och temperaturresistensen och kulörbeständigheten, förbättra rep- och nötningståligheten, samt ha antigraffiti egenskaper etc. De flesta produkterna är dock nya och för en del finns därför frågetecken vad gäller t.ex. långtidsprestanda och teknisk livslängd, underhållbarhet och därmed sammanhängande ekonomi sett ur ett livscykelperspektiv för den produkt eller system där ytbehandlingen utgör bara en del.En kostnadsanalys som genomförts i studien gör bedömningen att nya nanoteknikbaserade ytbehandlingssystem skulle kunna ge som mest en reduktion av underhållskostnaderna med 15 %. Antagandet är då att fasadrengöring behöver göras vart femte eller sjunde år då traditionella målningssystem används.Återvunnet trä från träfasader definieras enligt Svensk standard som trädbränsle och benämns generellt för returträ eller när materialet är i finfördelad form för returflis.Ett stort problem med att återvinna energin från returträ är att en del av materialet är behandlat på något sätt, t.ex. impregnerat med träskyddsmedel, ytbehandlat eller innehåller andra konstruktionsdelar av t.ex. plast eller metall. Returflis är ett utmärkt bränsle för energiåtervinning förutsatt att anläggningen har tillräcklig rökgasrening och att askan hanteras på ett korrekt sätt. Ett problem idag är vad som ska ske med förorenad askan då den klassas som farligt avfall och därmed inte kan återföras till skogen. Om halterna av tungmetaller inte är för höga kan askan användas som täck- och fyllmaterial annars måste askan gå till deponi.En bättre källsortering och översyn av regelverk skulle dessutom kunna leda till att det renare returträet skulle kunna eldas i konventionella biobränslepannor medan den förorenade andelen då skulle eldas separat.
|
|
| 2. |
|
|
| 3. |
- Aidoukovitch, Alexandra, et al.
(författare)
-
Strontium chloride promotes cell proliferation in a human osteoblast cell line
- 2014
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Strontium ranelate (SrRan) is the active component of drugs currently used for reducing the risk of fractures in patients suffering from osteoporosis. Despite extensive use, the underlying mechanisms of action of Sr2+ are not fully understood. In the present study, we assess the impact of SrCl2 on human osteoblast activity and proliferation. Cultures of the human osteoblast-like cell line MG63 were treated for 72 h in presence of 0.1 mM, 1 mM, 5 mM and 10 mM SrCl2 or vehicle, used in control groups. Cells were counted manually using a Bürker chamber. Total protein content was determined by colorimetric analysis performed by a microplate reader using Bio-Rad protein assay. Alkaline phosphatase (ALP) activity was determined enzymatically and normalized to total protein content in each sample. Cell viability was assessed using the MTT assay. Treatment with 5 mM SrCl2 for 72 h enhanced total MG63 cell protein content by 37% compared to controls (p<0.01). A lower concentration (0.1 mM) of SrCl2 had no effect on total protein. Incubation with 5 mM SrCl2 for 72 h increased MG63 cell number by 38% compared to controls (p<0.001). The SrCl2-induced increase in cell number was associated with enhanced (+14% compared to controls, p<0.05) cell viability. Treatment with a higher concentration (10 mM) of SrCl2 enhanced cell number similar to 5 mM SrCl2 (+54% compared to controls, p<0.05). Treatment with 0.1 or 5 mM SrCl2 for 72 h had no effect (p>0.05) on MG63 cell ALP activity, while 1 mM SrCl2 reduced ALP activity as well as total protein content by about 25% compared to controls (p<0.05). The current results demonstrate that treatment with SrCl2 for 72 h, at concentrations higher than 1 mM promotes cell proliferation in human osteoblast-like cells, suggesting that Sr2+ may enhance bone formation through this mechanism.
|
|
| 4. |
- Nilsson, Bengt-Olof, et al.
(författare)
-
Inre Stockviken Botanisk inventering
- 1984
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Inre Stockviken är känd som en av Gotlands bästa Fågellokaler. Vid en ornitologisk inventering räknades 40 häckande arter, inkluderande samtliga svenska simänder (Hedgren - 81).Området är också en betydelsefull rastlokal för bl a stora flockar av gäss, vilka orsakar årliga betesskador på omgivande jordbruksmarker.Länsstyrelsen arbetar med att finna lösningar som kan minska effekten av gässens skadeverkningar och samtidigt bevara områdets höga status som häcknings- och rastlokal. För att öka produktiviteten på de marker som används till beteshagar tänker man eventuellt reglera vattenståndet i Inre Stockviken och använda denna som bevattningsmagasin.Innan några åtgärder vidtas beslutade länsstyrelsen att föreliggande botaniska inventering skulle utföras.Målet med undersökningen har varit att översiktligt beskriva vegetationens sammansättning i och runt Inre Stockviken, samt att på några platser mer noggrannt inventera floran genom utläggning av bandprofiler.
|
|
| 5. |
- Nilsson, Bengt-Olof, et al.
(författare)
-
Lindhammarsmyr : Botanisk inventering
- 1983
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- De agmyrar som idag finns kvar på Gotland är bara spillror av ett förr karaktärsgivande inslag i landskapsbilden. Dikningsverksamheten har varit så omfattande att öns myrareal, räknat på myrar större än 25 ha, reducerats till 4 % av den ursprungliga (Dahlbeck 1950).Torrläggningen av Gotlands våtmarker sköt fart i mitten på 1800-talet och före sekelskiftet hade ingrepp gjorts i nästan alla större myrar. Sedan även Mästermyr och Lina myr dikats under 1900-talets första hälft, återstår idag ingen av de riktigt stora myrarna, med sina botaniska, zoologiska och geologiska särdrag.Lindhammars myr överträffas idag storleksmässigt bara av Träskmyr på norra Gotland. För att få perspektiv på dessa kvarvarande myrars arealer, kan nämnas att det tidigare funnits 31 stycken större myrar/myrkomplex än den 169 ha stora Träskmyr. Av dessa var Mästermyr på 2 674 ha den största (Sernander 1941).Lindhammars myr är unik på så sätt att inga ingrepp i form av diken eller kanaler är gjorda. Myren rymmer inga stora botaniska sällsyntheter, men kan ändå anses värdefull att bevara som representant för en opåverkad agmyr. Lindhammars myr är också skyddsvärd ur zoologisk synvinkel, eftersom den har ett intressant fågelliv, en riklig förekomst av snok och eftersom den utgör en av åkergrodans största kvarvarande lekplatser på ön (Högström 1974).När det gäller att bevara myrar för framtiden kan man inte längre välja och vraka. De få större myrar som finns kvar blir allt värdefullare, även om de är av betydligt trivialare natur än många myrar som tidigare offrats för att utöka åkerarealen. Därför är Lindhammars myr idag ett självklart naturvårdsobjekt.För att få ökad kunskap om växtligheten på Lindhammars myr beslutade länsstyrelsen på Gotland att en botanisk inventering skulle utföras vars resultat nu föreligger. Målet med undersökningen har varit att översiktligt beskriva vegetationens sammansättning på myren, samt att mer noggrant inventera floran i några olika delar av myren genom utläggning av bandprofiler
|
|
| 6. |
- Nilsson, Bengt-Olof, et al.
(författare)
-
Nygårdsmyr : Botanisk inventering
- 1983
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Nygårdsmyr, som är en av Gotlands största kvarvarande myrar, har under mer än 40 års tid varit föremål för tvister mellan naturvårdande krafter och förespråkare för utdikning.Stridigheterna började i slutet på 1930-talet, då några av de dåvarande markägarna begärde syneförrättning för att få dika ut myren. Redan vid denna tidpunkt var de flesta av Gotlands våtmarker torrlagda och uppodlade, varför Nygårdsmyr hade ett stort värde som representant för de på ön förr så vanliga agmyrarna. Den kände växtbiologen Rutger Sernander uttalade efter ett besök på myren önskemål om att området skulle avsättas som naturreservat (Sernander 1941). Vid sidan av botaniska värden ansågs Nygårdsmyr ha ett ovanligt rikt fågelliv (sammanfattat av Högström 1967).I syfte att rädda området lyckades Gotlands naturvårdsförening övertala några andra markägare att överklaga dikningsbeslutet, mot löfte om att betala rättegångskostnaderna. Detta var dock förgäves, då vattendomstolen den 19 september 1941 gav avslag på anförda besvär.Främst beroende på dikningsföretagets stora kostnad i relation till den beräknade vinsten, kom dock ingen dikning till stånd före tillåtlighets tidens utgång. I stället fick Svenska naturskyddsföreningen köpa flera andelar i myren och stod därmed som störste enskilde ägare.Tjugo år senare kom emellertid utdikning av Nygårdsmyr på tapeten igen. Några markägare krävde då sänkning av vattenståndet eftersom deras skog nära myrkanten försumpats. Ärendet handlades av skogsvårdsstyrelsen, som upplyste om att utdikning inte kunde komma till stånd då samtliga ägare, däribland Svenska naturskyddsföreningen, ej var eniga i frågan.Under sommaren 1967 smygdikades dock Nygårdsmyr i den bemärkelsen att en 950 meter lång kanal grävdes från inloppet i riktning mot det största utloppet.Omedelbart efter det att utdikningen blivit känd ansökte Svenska naturskyddsföreningen om reservatsbildning av Nygårdsmyr hos länsstyrelsen på Gotland. Föreningen betonade de skador på växt- och djurliv som utdikningen skulle komma att medföra och framhöll vikten av att kanalen genast lades igen.År 1971 fastslog statens naturvårdsverk i en skrivelse till länsstyrelsen att "Nygårdsmyr äger dokumenterade naturvärden och bör avsättas som naturreservat. Åtgärder bör vidtagas föt att minska skadeverkningarna av de ut förda dikesåtgärderna" (Statens naturvårdsverk 1969).Sedan dess har inget hänt och vegetationen på Nygårdsmyr är idag, 15 år efter ingreppet, starkt påverkad av den uttorkning och spridning av näringsrikt tillrinningsvatten som kanalen åsamkat. Den ursprungliga vegetationen har på stora delar av myren trängts tillbaka av en frodig vegetation som präglas av bunkestarr och videbuskage.Det är mot denna bakgrund högst angeläget att snarast fatta beslut om Nygårdsmyrs framtJd.För att få kännedom om dagens vegetationsbild beslutade länsstyrelsen på Gotland att en botanisk inventering skulle utföras, vars resultat nu föreligger.Målet med undersökningen har varit att översiktligt beskriva växtlighetens sammansättning på Nygårdsmyr, samt att mer noggrant inventera floran i några olika delar av myren genom utläggning av bandprofiler.
|
|
| 7. |
- Nilsson, Bengt-Olof, et al.
(författare)
-
Ädellövskog i Grötlingbo : Vegetationsbeskrivningar
- 1985
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Skogsbruket bedrivs i Sverige allt mer intensivt med inriktning på hög.och uthållig produktion. En stor andel av lövskogsareal?n kom härlgenom·under senare Ar att hotas av omläggning till barrskogsproduktion. Ädellövskogslagens ikraftträdande den 1 juli 1984 avvärjde dock ett storskaligt överförande. På Gotland finns emellertid relativt stora arealer lågproducerande ädellövskog mestadels med ask men i någon mån med krattek. Dessa områden är särskilt utsatta för anspråk på överförande till barrskog med högre produktion. Lövskog på bättre marker är dessutom föremål för anspråk på omföring t i 11 åker. För länsstyrelsen är det viktigt att klarlägga skyddsvärdet hos främst större sammanhängande lövskogsomr?den f6r att kunna ta ställning till framställningar om att ersätta ädellövskog· med annat. Skogsvårdsstyrelsen har för detta ändamål ställt medel till förfogande och m6Jliggjort genomförandet av föreliggande inventering.
|
|
| 8. |
- Nilsson, Christina, et al.
(författare)
-
Varför vårdvetenskap?
- 2008
-
Ingår i: Vårdvetenskapliga vägskäl. - Växjö : Växjö universitet. ; , s. 49-60
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
|
|
