| 1. |
- Magnusson, Marina, et al.
(författare)
-
Marin inventering av Havstensfjorden, Uddevalla kommun 2003
- 2004
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Denna marinbiologiska inventering har initierats av Länsstyrelsen i Västra Götalands län och kunnat genomföras genom bidrag från Naturvårdsverket inom ramen för nationella miljömålsarbetet.
|
|
| 2. |
- Nilsson, Hans C, et al.
(författare)
-
Bedömning av kvaliteten av bottenmiljön i Sundsvallsbukten : En jämförande analys mellan fotografier från sedimentprofiler och data från bottenfauna
- 2000
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Målsättningen med denna studie var att jämföra traditionell bottenfaunaprovtagning med analys av sedimentprofilsbilder i några olika typer av bottenmiljöer i Bottenhavet. Totalt besöktes 17 stationer i Sundsvallsbukten. Avsikten med uppläggningen var att provta lokaler dominerade av östersjömusslan (Macoma balthica), lokaler dominerade av vitmärlan (Monoporeia affinis), lokaler med riklig förekomst av både östersjömusslor och vitmärlor, samt lokaler med utarmad makroskopisk fauna, detta för att inkludera en så varierande bottenmiljö som möjligt. Bilderna tagna med sedimentprofilskameran tolkades enligt ett kvalitetsindex för att klassificera bottenmiljön, BHQ-index, vilket jämfördes med det från bottenfaunadata kalkylerade AAB-indexet som är framtaget för Östersjön. De stationer som saknade eller hade kraftigt reducerad makrofauna återfanns på djup som motsvaras av djupet av den nedre delen av sommartermoklinen på cirka 20m djup. Dessa stationer tillhörande tillståndklass 4 och 5 enligt Naturvårdverkets bedömningsgrunder, det vill säga tydligt till kraftigt påverkade bottenmiljöer och sammanföll med de två olika bedömningsindexen AAB och BHQ. Fyra stationer klassades som opåverkade till obetydligt påverkade enligt AAB-indexet, tillståndsklass 1. Inga stationer klassades så högt enligt BHQ-indexet. Frånvaron av större strukturer såsom födofi ckor och djupa djurgångar i sediment-vatten-gränsskiktet kan förklara varför det högst uppmätta BHQ-indexet inte nådde upp till tillstånds klass 1 enligt Naturvårdsverkets förslag till bedömningsgrunder. Vi föreslår hur BHQ-indexet kan revideras för att ge en fullgodmiljöklassificering av bottnarna i Bottenhavet.
|
|
| 3. |
- Rosenberg, Rutger, et al.
(författare)
-
Bottenmiljön i Kattegatt/Öresund och tre fjordar i Skagerrak analyserad genom fotografering av sedimentprofiler (SPI) 2004
- 2009
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- På uppdrag av Naturvårdsverket, Länsstyrelseni Västra Götaland och Bohuskustens Vattenvårdsförbundhar provtagningar utförts 2004 för attbedöma bottenmiljön med hjälp av fotograferingav sedimentprofiler i fjordarna Gullmarn, Koljöfjordenoch Havstensfjord i Skagerrak, i områdenaLaholmsbukten och Skälderviken i Kattegatt, samti Öresund. Provtagningarna utförs enligt en generellundersökningsmodell för områdesövervakning.Inga storskaliga förändringar i bottenmiljön harkunnat observeras i Västerhavet sedan provtagningarnastartade 2001. Generellt har bottenmiljönunder 2004 en god till måttlig status i hela Kattegatt/Öresund enligt EU:s Vattendirektiv. I Skagerrakvarierade bottenmiljön dock kraftigt beroende påområde, med hög till god status av bottenmiljöni Gullmarn, och mellan dålig till hög status iHavstensfjord och Koljöfjorden. I norra delen avHavstensfjord samt på flera platser i Koljöfjordensaknades makroskopiskt liv.
|
|
