| 1. |
|
|
| 2. |
|
|
| 3. |
|
|
| 4. |
- Karlsson, Reine, et al.
(författare)
-
Flervetenskaplig ljusforskning
- 2011
-
Rapport (populärvet., debatt m.m.)abstract
- Den här skriften handlar om ljus och ljusets betydelse för oss människor. Tolv forskare med vitt skilda bakgrunder samlas och diskuterar frågor som skrider över gränserna. Vad är ljus egentligen? Hur kan vi förstå ljus? Hur påverkar det oss? På vilket sätt kan vi använda oss av det? Vilka tekniska möjligheter har vi att skapa och styra olika sorters ljus? Vilka möjligheter ger det oss inför framtiden? I centrum för dialogen står samarbete och nytänkande. Här ges en inblick i perspektiv på ljus från områden som biologi, teknik, material, fysik, estetik, filosofi, medicin och psykologi, vilka sammantaget, på ett åskådligt och lättbegripligt sätt, presenterar den flervetenskapliga ljusrelaterade kompetensen i Lund. Gruppen av experter hoppas att de frågor som ställs och de svar som ges i den här skriften ska inspirera och leda vidare inom fältet ljusforskning. Tillsammans med Pufendorfinstitutet, genom vilket expertgruppens initiativ getts möjlighet att växa och utvecklas, vill de med andra ord att sätta ljuset på...just ”ljuset”!
|
|
| 5. |
- Nilsson, Josefin E., 1994-, et al.
(författare)
-
Näringsavskiljning i anlagda våtmarker i Kalmar län
- 2020
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- I den här studien beräknades kväve- och fosforavskiljningen utifrån automatiserad flödesproportionell provtagning i fem anlagda våtmarker i Kalmar län under tre års tid samt i ett anlagt fosfordike i länet under två år (fortsättningsvis benämns alla sex studieobjekt som våtmarker). Syftet med studien var att utvärdera funktionen av våtmarker i Kalmar län för avskiljning av kväve och fosfor. I rapporten presenteras även nya beräkningsmetoder som tagits fram för att hantera de osäkerheter som oundvikligen följer av denna typ av situ-studier. Denna rapport bör kunna bidra till förbättrade mätmetoder och analyser i framtida våtmarksstudier.De våtmarker som ingår i studien är lokaliserade i fem olika kommuner i Kalmar län. Våtmarkerna som studerats är Hanåsa (Högsby kommun), Resmo (Mörbylånga kommun), Påboda (Torsås kommun), Grisbäck (Torsås kommun), Hossmo (Kalmar kommun) och Häckenstad (Västerviks kommun). Urvalet av våtmarker är gjort av Länsstyrelsen med målsättningen att få ett representativt urval av våtmarker i Kalmar län. Våtmarkerna i studien skiljer sig därför från varandra både i utformning och i vilken omgivning de är anlagda. De flesta av våtmarkerna är cirka en halv hektar stora, men den största våtmarkens area är 2,5 hektar och den minsta har en area på endast 220 kvadratmeter. Några av våtmarkerna har mycket hög andel åkermark i tillrinningsområdet, medan andra våtmarker främst har skog i sitt tillrinningsområde.Flödesproportionell provtagning har kontinuerligt genomförts vid in- och utlopp i fem våtmarker från november 2016 till och med december 2019, och i en våtmark från maj 2018 till och med december 2019. I tre av våtmarkerna mättes flöde både vid inlopp och utlopp, och i tre av våtmarkerna mättes flöde endast vid utlopp. Flödesmätning gjordes en gång per minut, och varje vecka hämtades vattenprover från våtmarkerna för att analyseras för bland annat innehåll av näringsämnen. Den data som samlats in har sedan bearbetats, beräknats och korrigerats för att kunna användas i bedömningen av våtmarkernas näringsavskiljning.Flödena i våtmarkerna följde vanligen tydliga säsongsmönster där sommarflöden var låga och flödestoppar skedde under höst, vinter och vår. Resmo, på Öland, hade längre torrperioder än övriga våtmarker i studien. Näringskoncentrationerna vid de olika våtmarkernas inlopp var i genomsnitt under studien mellan 1,7 och 9,9 mg kväve per liter och mellan 64 och 157 µg fosfor per liter. Kvävet var huvudsakligen i form av nitratkväve, och fosforn var i huvudsak partikelbunden fosfor. Både kväve- och fosforavskiljning i våtmarkerna ökade med ökad belastning. Den genomsnittliga årliga kväve- och fosforavskiljningen per hektar vattenyta skiljde sig stort mellan våtmarkerna. Den varierade från negativ avskiljning i den största våtmarken till över 1 000 kg per hektar vattenyta och år för både kväve och fosfor i den minsta våtmarken (tabell 1). Angivet i procent avskildes i genomsnitt upp till 14 % av den årliga kvävebelastningen och upp till 70 % av den årliga fosforbelastningen. Jämfört med tidigare modellerad kväve- och fosforavskiljning för våtmarker i Kalmar län och andra delar av Sverige var avskiljningen i våtmarkerna i denna studie generellt högre.Tabell 1. Genomsnittlig kväve- och fosforavskiljning angivet per hektar vattenyta och år och i procent av den årliga belastningen i de sex våtmarkerna i studien. På grund av mätosäkerheter anges avskiljningen i vissa av våtmarkerna som ett intervall. Kväveavskiljning FosforavskiljningVåtmark kg ha-1 år-1 % kg ha-1 år-1 %Hanåsa -351 -37 -49 -91Resmo 407 3,8 19 31Påboda 845 – 1 013 12 – 14 20 – 28 22 – 29Grisbäck 523 – 899 7,2 – 12 113 – 153 45 – 54Hossmo 346 – 965 2,7 – 7,3 -1,1 – 14 -4,4 – 13Häckenstad 1 471 4,3 1 688 70Resultaten i denna studie visar att våtmarker i Kalmar län kan uppnå hög näringsavskiljning, men att skillnaderna mellan olika våtmarker är stora. Resultaten visar också att hög kväve- och fosforavskiljning kan uppnås i våtmarker med relativt låg andel åkermark i tillrinningsområdet, och att mycket hög fosforavskiljning kan uppnås i små våtmarker även utan en djuphåla. Projektet bidrar till en bättre bild av vilken avskiljning av kväve och fosfor som kan uppnås i anlagda våtmarker i södra Sverige. Resultat från projektet kan tillsammans med tidigare mätningar utgöra en grund för säkrare modellberäkningar av kväve- och fosforavskiljning, vilka kan användas för att på ett enklare sätt undersöka avskiljningen i ett större antal våtmarker eller för att prediktera vad som kan uppnås i planerade våtmarksprogram.
|
|
| 6. |
- Aguiar Borges, Luciane, et al.
(författare)
-
White Paper on Nordic Sustainable Cities
- 2017
-
Rapport (populärvet., debatt m.m.)abstract
- Rapid urbanisation is one of today’s biggest global challenges. Nordic Sustainable Cities is a flagship project under the Nordic Prime Ministers’ initiative Nordic Solutions to Global Challenges that seeks to shed light on this challenge from a Nordic perspective.The White Paper on Nordic Sustainable Cities develops a narrative to describe the “Nordic Sustainable City”. It forms a basis for the knowledge sharing effort that will be carried out by Nordic Innovation, Nordregio’s sister institution under the Nordic Council of Ministers in 2018. This work aims to export Nordic stories as a means of branding the Nordic Region and contributing to global efforts towards urban sustainability.
|
|
| 7. |
|
|
| 8. |
|
|
| 9. |
|
|
| 10. |
|
|
