| 1. |
|
|
| 2. |
- Nilsson, Kerstin, et al.
(författare)
-
Senior arbetskraft : en systematisk kunskapssammanställning med fokus på mental arbetsmiljö och arbetssocial miljö i Sverige
- 2022
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Tidigare forskning har belyst ett antal faktorer som påverkar arbetslivet för äldre medarbetare, bland annat åldersdiskriminering och negativa attityder till äldre medarbetare, förändring av kognitiv och fysisk förmåga vid stigande ålder samt sambandet mellan en god arbetsmiljö och ökningen i arbetsmarknadsdeltagande bland äldre medarbetare. I en kunskapssammanställning har vi sammanställt resultat från forskning om den seniora arbetskraftens psykosociala arbetsmiljö i ett svenskt sammanhang.Begreppet psykosocial arbetsmiljö är i sammanställningen uppdelat i mental arbetsmiljö och arbetssocial miljö och utgår från följande frågeställningar:Vilka huvudsakliga risker i den mentala och arbetssociala miljön har identifierats i forskning som fokuserar på senior arbetskraft?Hur påverkar digitalisering på arbetsplatsen och arbetslivet den psykosociala arbetsmiljön för senior arbetskraft?Hur påverkar distans- och hemarbete den psykosociala arbetsmiljön för senior arbetskraft?
|
|
| 3. |
- Winslott Hiselius, Lena, et al.
(författare)
-
En rättvis omställning av transportsystemet : - En analys av de sociala effekterna av styrmedel för minskade klimatutsläpp
- 2020
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Dagens planeringssystem är uppdelat på många aktörer och har traditionellt drivits av fokus på prognoser, kostnadseffektivitet, och samhällsekonomisk lönsamhet. Klimatutmaningen ställer delvis helt nya krav på planeringen, med ett fokus på att utveckla styrmedel som på ett kostnadseffektivt sätt leder till de utsläppsminskningar som behövs. I detta behövs en större uppmärksamhet på de sociala effekterna av styrmedlen, liksom på rättviseaspekter. Detta innebär att vi behöver en ökad känslighet för hur styrmedel påverkar olika grupper av människor, baserat på t.ex. kön, ålder, inkomst och geografi. I projektet vidareutvecklas och testas två metoder för att utvärdera strategier för fossilfria transporter. Dels en systematisk ramverksanalys av styrmedel utifrån sociala effekter och fördelningseffekter, dels Mobility labs där en informerad dialog förs i fokusgruppsform med de som berörs av omställningen med syfte att tillsammans utforma styrmedelspaket som säkrar en hållbar tillgänglighet i det fossilfria samhället. Mobility labs har i projektet testats i Örebro, Odensbacken och Hällefors. Resultatet indikerar att det i dagens debatt saknas tydliga visioner för fossilfria transporter på landsbygden samt att debatten visar på bristande förståelse för hur en omställning kommer att påverka boende där. Resultatet indikerar vidare att det behövs kompletterande strategier för att se till att människor på landsbygden inte lämnas utanför omställningen och för att öka legitimiteten för styrmedel och åtgärder. Några exempel kan vara en förändrad roll för kollektivtrafiken, så att den inte bara syftar till att öka volymerna i starka stråk utan även bidrar till att alla har en tillräckligt god service, samt styrmedel som bidrar till att kompensera för ökade kostnader med bil på landsbygd.
|
|
| 4. |
- Askerlund, Therese, et al.
(författare)
-
Småbarnsföräldrars konsumentbeteende : En kvantitativ studie om engagemang, säkerhetstänkande, värderingar och omgivningens påverkan på köpbeslut
- 2008
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Den här boken är resultat av åtta studenters arbete under en uppsatsperiod på tio veckor. Vi började träffas i mars 2008 och i april satte arbetet igång på allvar. Under perioden gjorde studenterna en enkät, samlade in data och analyserade för att komma fram till hur småbarnsföräldrar funderar kring inköp av artiklar åt sina barn. I slutet av maj var arbetet klart! Det har varit ett nöje att få handleda arbetet och jag känner mig stolt att som handledare få presentera den här boken, vars innehåll är väldigt rikt med tanke på under vilken kort period den skapats. Jag hoppas att den kommer att läsas av studenter i marknadsföring som vill ha inspiration till hur undersökningar om konsumentbeteende kan genomföras, eller som helt enkelt bara vill läsa sig mer om ämnet. Vi vill alla tacka några personer som engagerat sig i att hjälpa till med arbetet, genom att låta sig intervjuas, släppa in oss i sällskap av konsumerande föräldrar eller givit synpunkter på arbetet som helhet. Tack till Linn Söderlund, Nicolaus Eberhardt och Maria Hedlund. Cecilia Lindh, Maj 2008
|
|
| 5. |
- Brunklaus, Birgit, 1970-, et al.
(författare)
-
Den cirkulära bilen (förstudie)
- 2023
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Syftet med förstudien Den cirkulära bilen var att börja bygga konkreta visioner som möjliggör att Sverige har en cirkulärt anpassad bilflotta med fossilfria och klimatneutrala transporter år 2045 och att bygga en solid bas för ett steg 2-projekt, som i sin tur kommer att ge stöd och kapacitet för aktörer att accelerera den cirkulära bilvärdekedjan. Projektet har samlat 13 parter från hela värdekedjan och gemensamt lagt grunden till vidare arbete i ett fortsättningsprojekt – en ansökan som genererat intresse från ett stort antal parter både befintliga och nytillkommande. Inom studien har startmöten och workshops genomförts där parter samlats digitalt och frågeställningar sonderats. Intervjuer har genomförts med parter där möjligheter och utmaningar med omställningen diskuterats. Studiebesök har genomförts där kunskapsdelning skett och samverkan möjliggjorts. Fysisk workshop har genomförts med samtliga parter. Här tittade man gemensamt på trender och möjliga framtidsscenarios genom hela systemet. Detta gav en bra grund för det vidare arbetet med steg 2. Förstudien har genererat stort intresse från aktörer i hela värdekedjan, skapat nya kontakter och möjligheter till samverkan och blivit uppstarten på en gemensam kunskapsresa för verklig förändring. Studien har initierat arbete brett i värdekedjan kopplat till gemensamma frågeställningar samt framtidsspaningar, vilket möjliggör gemensamt arbete för bred omställning och tydliggjort behovet av åtgärder som förflyttar hela systemet. Detta ses som en god grund för ett steg 2 projekt med förutsättningar för att förverkliga den cirkulära bilvärdekedjan.
|
|
| 6. |
|
|
| 7. |
- Glynn, Anders, et al.
(författare)
-
Minskande nivåer av PCB, PCB och p,p´-DDE i fett från nötboskap och svin i Sverige 1991-2004
- 2005
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Syftet med studien var att undersöka om halterna av polyklorerade bifenyler (PCB kongen CB 153), hexaklorbensen (HCB) och p,p´-DDE i fett från nötboskap och svin i svensk livsmedelsproduktion förändrats under perioden 1991-2004. Eventuella skillnader i halter mellan olika regioner i Sverige studerades också. Data erhölls från Livsmedelsverkets ordinarie kontrollprogram för kontaminanter i nöt och svin. Multipel regressionsanalys användes för att studera tidstrender, regionala skillnader, könsskillnader och åldersskillnader i halter. Analysen visade att halterna av miljöföroreningarna i nötfett minskade med ca. 6-8% per år, medan halterna i svinfett minskade med 10-12% per år. Sjunkande trender påvisades i praktiskt taget alla de 6 svenska regioner som studerades. Halterna av CB 153 och p,p´-DDE i nöt och svin var klart lägre i norr än i söder. För HCB i nötfett erhölls inga markanta regionala skillnader. Bland nötkreaturen var halterna lägre hos mjölkkor än hos köttdjur (både kvigor och tjurkalvar/tjurar). Halterna minskade också med åldern hos mjölkkor men inte hos köttdjur. Bland svinen antyddes lägre halter av CB 153 och p,p´-DDE hos kastrerade hanar än bland suggor och galtar, men vi fann inga samband mellan svinens ålder och nivåer av miljöföroreningarna. Mot slutet av studieperioden låg en stor del av analysresultaten under kvantifieringsgränsen för analysmetoden (0,5-1 μg/kg fett). Om fortsatta tidstrendsstudier ska vara möjliga måste kvantifieringsgränsen för metoden sänkas. De sjunkande halterna av PCB, HCB och p,p´-DDE som obserververades i livsmedelsproducerande nötkreatur och svin är troligen en följd av tidigare åtgärder för att minska miljöbelastningen av dessa föroreningar. Resultaten antyder också att en lägre miljöbelastning av norra Sverige avspeglas som lägre halter i köttproduktionen och troligen också i mjölkproduktionen (studien inkluderade också mjölkkor).
|
|
| 8. |
|
|
| 9. |
- Indén, Tobias, 1977-, et al.
(författare)
-
Överprövningar av offentliga upphandlingar : En intervjustudie om skillnader mellan LOU och LUF
- 2014
-
Rapport (populärvet., debatt m.m.)abstract
- Syftet med denna studie är att analysera möjliga förklaringar till att upphandlingarsom görs enligt Lagen (2007:1092) om offentlig upphandling inom områdenavatten, energi, transporter och posttjänster (LUF) tycks föranleda en mindre andelöverprövningar än upphandlingar som görs enligt Lagen (2007:1091) om offentligupphandling (LOU). Den senare lagstiftningen är tillämplig på offentliga upphandlingarav tjänster, varor och byggentreprenader som inte faller under de områdensom anges i LUF (se ovan).Tillgänglig statistik visar att överprövning är mer vanligt förekommande blandupphandlingar som regleras av LOU. Detta förhållande kvarstår med hänsyn tagentill att det är mer vanligt att upphandla enligt LOU än LUF. För att belysa möjligaförklaringar till detta har 28 intervjuer genomförts med beställare/upphandlare frånstatliga och kommunala organ samt med företrädare för leverantörer från olikabranscher.Utgångspunkterna för intervjuerna har varit frågor relaterade till upphandlingssituationen(t.ex. organisation och kompetens), juridiska faktorer (t.ex. förhandlingsmöjligheter)samt leverantörernas syn på upphandling (t.ex. överprövningsom affärsstrategi).Intervjuerna ger vid handen att en avgörande anledning till att upphandlingarenligt LUF överprövas i mindre utsträckning än upphandlingar enligt LOU är detmer omfattande förhandlingsutrymme som till skillnad från LOU finns i LUF. Frånupphandlarsidan menar de intervjuade att förhandling förebygger och ger möjlighetatt hantera missförstånd och felaktigheter under upphandlingens gång. Dettaanses minska risken för att en leverantör upplever sig felbehandlad eller upphandlingensom illa genomförd. En annan intressant iakttagelse är att de intervjuadeupphandlarna beskriver att de branscher som upphandlas enligt LOU i högreutsträckning präglas av en ”överprövningskultur”. Av de intervjuade nämner fleraatt LUF-upphandlingar ofta är mer komplexa och att myndigheter som upphandlarunder LUF därför håller sig med upphandlare med hög marknadsspecifikkompetens. En sådan lösning är något som skulle vara mer resurskrävande förkommunala organ, då de ofta förfogar över en i högre grad diversifieradupphandlingsportfölj.
|
|
| 10. |
|
|
