| 1. |
- Aksnes, Dag W., et al.
(författare)
-
Arctic Research Trends : Bibliometrics 2016-2022
- 2023
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- This work was conducted by the UArctic Thematic Network on Research Analytics and Bibliometrics. It was supported by Global Affairs Canada through the Global Arctic Leadership Initiative.
|
|
| 2. |
- Aksnes, Dag W., et al.
(författare)
-
Arctic research trends : external funding 2016-2022
- 2024
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- This report aims to provide an update to the two studies published in 2016 and 2017 (Osipov et al 2016 & 2017) with the primary task of assessing the global funding landscape around Arctic-related research. While the previous reports were focusing on the periods 2006-2015 and 2007-2016 respectively, this report covers 2016 to 2022, using the funding data from the Dimensions[1] dataset, which includes information from more than 600 funders and 7 million awarded grants with funding totalling $2.4 trillion+ (in US Dollars).The key findings of the updated report, based on the available data, highlight the following trends: · The fields of Earth Sciences (10.3 percent) and Environmental Science (5.5 percent) are the two largest recipients of Arctic research funding. · The US is the largest Arctic research nation in terms of total spending and number of projects started. It also has the most comprehensive coverage of funding sources in the dataset. · Canada and Russia are the second and third largest nations in terms of number of projects started, followed by Norway and Sweden.· UArctic institutions are central actors in Arctic research globally. · Researchers from Arctic Council Observer nations are financing a substantial amount of research on the Arctic. In particular, the UK and Japan finance a significant number of projects, followed by Germany and China with considerable numbers of Arctic-related research projects.· Funding from the European Union holds the position of the eighth-largest funder based on the number of projects awarded. The European Union is characterized by a few projects with large funding.· The analysis suggests that there is neither growth nor shrinkage in the relative volume of Arctic research funding over the period 2016–2022 in comparison with the growth of the general scientific community.· Private funders and foundations contribute little to Arctic research. Only one percent of the projects starting in 2016–2022 were funded privately. In general, the largest sources of external public funding for Arctic research come from the United States (US), Russia, Canada, and Norway, with the US being the biggest net contributor. Other kinds of funding, such as base budgets, are not described in this report. In addition, data on the public funding and funding amounts of Arctic research in Russia, Canada, and the Kingdom of Denmark are not always provided by the funders in project profiles, and net value is sometimes not disclosed by the funders themselves. This report specifically investigates projects initiated between 2016 and 2022, providing insights into the contemporary funding landscape of Arctic research. Understanding the geographical and institutional distribution of funding, as well as the specific areas of focus within this funding, holds significance for UArctic and Arctic Council officials. Such insights facilitate their ability to offer informed guidance to their respective members, aiding in the identification of strategic priorities.Moreover, gaining insights into the entities funding Arctic research, and those not engaged in such funding, holds importance for UArctic and Arctic Council science officers. Armed with information about Arctic-focused endeavours they can engage with funding bodies, fostering dialogue aimed at enhancing support, and collaboration for such initiatives.
|
|
| 3. |
- Bergström, Lena, et al.
(författare)
-
Klimatförändringar och biologisk mångfald : Slutsatser från IPCC och IPBES i ett svenskt perspektiv.
- 2020
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- De stora miljö- och samhällsproblemen kommer inte ensamma. De är sammankopplade på olika sätt. Detta innebär utmaningar men ger också möjligheter att utveckla åtgärder och lösningar. Det gäller både för klimatfrågan och frågan om att motverka förlusten av biologisk mångfald och ekosystem. Kunskapens betydelse för att hantera dessa och andra aspekter är ovärderlig, såväl kring specifika frågeställningar som kring omständigheter och förutsättningar för åtgärdsarbetet.Den här kunskapssammanställningen har gjorts av forskare från Lunds universitet och Sveriges lantbruksuniversitet på uppdrag av Naturvårdsverket och SMHI. Forskarna har tagit avstamp i de omfattande kunskapsutvärderingar som gjorts av den mellanstatliga klimatpanelen (IPCC) och den mellanstatliga plattformen för biologisk mångfald (IPBES). Slutsatserna från IPCC och IPBES sätts i ett svenskt perspektiv, bland annat genom utvalda exempel vilka fungerar som aktuella illustrationer av hur klimatförändringar påverkar biologisk mångfald och ekosystem i Sverige.
|
|
| 4. |
|
|
| 5. |
|
|
| 6. |
- Brandén, Jennie, 1984-, et al.
(författare)
-
Våld mot samiska kvinnor
- 2024
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- I den här rapporten presenterar vi resultat från forskningsprojektet ”Våld mot samiska kvinnor” som 2021-2024 genomförts av forskargruppen Lávvuo vid Umeå Universitet, på uppdrag av Sámediggi (Sametinget i Sverige).Rapporten består av en kvantitativ och en kvalitativ del, samt fem åtgärdsförslag riktade till Sveriges regering.De kvantitativa resultaten i korthetDen kvantitativa delen av rapporten baseras på enkätundersökningen Samisk hälsa på lika villkor som genomfördes 2021. Resultaten har jämförts med Sveriges befolkning genom den nationella enkäten Sexuell och reproduktiv hälsa genomförd 2017. Det övergripande mönstret är att kvinnor är betydligt mer utsatta för våld än män, samt att samiska kvinnor 2021 uppger en högre våldsutsatthet än kvinnor i Sverige 2017, för de flesta typer av våld.Över hälften av de samiska kvinnorna har utsatts för sexuellt våld (55,5 procent), sju av tio har utsatts för psykiskt våld (68,5 procent) och nästan var tredje för fysiskt våld (27,9 procent).En större andel samiska kvinnor än kvinnor i Sverige i stort uppger utsatthet för de grövsta formerna av sexuellt våld, såsom våldtäktsförsök (14,1 jämfört med 10,6 procent) och våldtäkt (10,3 jämfört med 7,0 procent).En större andel samiska kvinnor än kvinnor i Sverige i stort uppger utsatthet för psykiskt våld, både sammantaget (68,5 jämfört med 50,9 procent) och vad gäller alla de former av psykiskt våld som undersöktes.Även när det gällde fysiskt våld rapporterade samiska kvinnor (27,9 procent) en högre utsatthet jämfört med kvinnor i Sverige (22,0 procent).Samiska kvinnors utsatthet för våld varierar med både ålder och geografi. Överlag var utsattheten högst bland kvinnor yngre än 45 år. Geografiskt var utsattheten för sexuellt och fysiskt våld högre bland samiska kvinnor i mellersta och södra Sverige, med undantag av Stockholmsområdet. För psykiskt våld hade samiska kvinnor i Jämtland Härjedalen en högre utsatthet.Det finns flera starka samband mellan olika typer av våldsutsatthet och psykisk och fysisk ohälsa. Upprepad våldsutsatthet (fler än en gång) är förenat med ännu högre risk för ohälsa, särskilt psykisk ohälsa. Starkast är detta samband när det gäller stress och självmordstankar.När det gäller diskriminering och rasism uppger en betydande andel av samer i Sverige att de utsatts någon gång i livet. Liksom för andra former av våld i denna undersökning visar analysen att en högre andel samiska kvinnor (44,5 procent) utsatts jämfört med samiska män (37,0 procent).HBTQ-samer är mer våldsutsatta än andra samer. Detta gäller sexuellt våld (64,6 jämfört med 30,9 procent), psykiskt våld (81,7 jämfört med 58,4 procent) och fysiskt våld (43,8 jämfört med 25,5 procent).De kvalitativa resultaten i korthetDen kvalitativa delen baseras på intervjuer med professionella som arbetar inom samhällets stödstrukturer för våldsutsatta i olika delar av den svenska delen av Sápmi.Intervjustudien visar att våld mot samiska kvinnor är en fråga som behöver förstås i relation till den bredare politiska och historiska, koloniala, och könade kontext som våldet utspelar sig i.Frågan om våld mot samiska kvinnor osynliggörs och beskrivs som svår att adressera – både i det samiska samhället och i majoritetssamhället.Kunskapen om det samiska samhället är låg inom samhällets stödstrukturer. Deltagare beskrev att samiska perspektiv saknas i styrdokument kring mäns våld mot kvinnor och i befintlig terminologi. Detta gör att förhållanden i det samiska samhället som kan påverka den våldsutsattas situation negligeras i mötet med samiska klienter, patienter och brukare som utsätts för våld.Frågan om våld mot samiska kvinnor beskrevs som ”känslig” och ”laddad”. Sammantaget framträder ett stigma kring frågan och en oro för att ”göra fel” eller bidra till fördomar och rasism mot samer, både i det samiska samhället och majoritetssamhället.Problemet med våld mot samiska kvinnor beskrevs som svår att adressera inom en redan marginaliserad samisk kontext, där värnandet av samiska kollektiva rättigheter har prioriterats.Det finns en rad särskilda förhållanden knutna till det samiska samhället som är viktiga att ha kunskap om och vara lyhörd för i mötet med våldsutsatta samiska personer och i arbetet för att motverka våld mot samiska kvinnor.Närheten och lokalkännedomen i mindre samhällen beskrevs som styrkor, men samtidigt lyftes utmaningar såsom bristande anonymitet, resurser, kompetens och insatser. Svårigheten att vara anonym och långa geografiska avstånd till samhällets stöd beskrevs som extra påtagligt i det samiska samhället. Stark samhörighet i det samiska samhället beskrevs som positivt men också potentiellt problematiskt när det gäller den utsattas situation.Bristande tillit till myndigheter bland samer är en potentiell barriär för att nå och stötta våldsutsatta samiska kvinnor. Den bristande tilliten relaterades till både historiska och samtida erfarenheter av okunskap, förtryck, rasism och diskriminering.Deltagare beskrev ojämställdhet och tystnad kring våld mot kvinnor i det samiska samhället, och att våld mot kvinnor ofta hanteras internt. Tystnaden knöts till en lojalitet med samiska män, ett ideal att samiska kvinnor ska vara starka och klara sig själva, samt en vilja att skydda familjen och det samiska kollektivet.Ett centralt hinder för utsatta kvinnor att lämna en våldsam relation beskrevs vara rädslan för att uppbrottet skulle innebära förlust av deras samiska sammanhang. Ens samiska identitet beskrevs till exempel som nära knuten till platsen och markerna och därmed som svår att upprätthålla vid flytt till en annan ort för att söka skydd.Åtgärdsförslag till Sveriges regeringBaserat på de utvecklingsbehov som identifierats genom detta forskningsprojekt utmynnar rapporten i fem åtgärdsförslag riktade till den svenska regeringen.Uppdra åt Sametinget att följa upp och samordna arbetet för att motverka våld mot samiska kvinnor.Utforma en nationell policy för att motverka våld mot samiska kvinnor.Utveckla stödstrukturer för våldsutsatta samiska kvinnor och flickor.Genomför kortsiktiga utbildningsinsatser.Säkra långsiktig kunskapsproduktion och kompetenshöjning.
|
|
| 7. |
|
|
| 8. |
|
|
| 9. |
- Lagercrantz, Anne, et al.
(författare)
-
Källkritik och krig : propaganda, desinformation och lögner
- 2022
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Krigsrapporteringen från Ukraina utmanar redaktionernas resurser för att kontrollera vad som är sant och falskt. I rapporten Källkritik och krig presenteras en granskning av hur redaktionerna hanterar desinformation och säkerställer trovärdighet i svenska mediers rapportering under krigets sex första veckor. Slutsatsen är att det är ovanligt att redaktionerna verifierar den egna rapporteringen, vilket istället överlåts på utländska nyhetsbyråer och medier. Den övervägande delen av den svenska bevakningen görs på distans.Rapporten visar också hur Ryssland sedan flera år systematiskt skadar, smädar och styr bilden av Sverige. En direktrapport från Ukraina ger en inblick i hur oklar strategin är för den inhemska bevakningen av kriget.Institutet för mediestudier vill med den här rapporten fördjupa diskussionen om källkritik och faktagranskning i krigs- och konfliktapportering.
|
|
| 10. |
|
|
