| 1. |
- Nilsson, Lennart, 1942, et al.
(författare)
-
Händelserna vid västerhavet 2001 - tio år senare
- 2012
-
Ingår i: Medborgarna om välfärden : samhälle, opinion och medier i västsverige : den västsvenska SOM-undersökningen 2011 / Annika Bergström och Jonas Ohlsson (red). - Göteborg : University of Gothenburg. - 9789189673250 ; , s. 169-187
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
|
|
| 2. |
- Nilsson, Lennart, 1942, et al.
(författare)
-
Universitet, högskolor och regional utveckling
- 2007
-
Ingår i: Det våras för regionen: Västsverige 1998-2005, red. L. Nilsson. - Göteborg : SOM-Institutet. - 9789189673106 ; , s. 29-54
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
|
|
| 3. |
|
|
| 4. |
- Lindblad, Sverker, 1946, et al.
(författare)
-
Delade uppfattningar i den svenska opinionen: Internationella jämförelser av skolresultat och bedömningar av skolans kvalitet
- 2015
-
Ingår i: Annika Bergström, Bengt Johansson, Henrik Oscarsson och Maria Oskarson (Red): Fragment. Göteborg: SOM-institutet. - Göteborg : University of Gothenburg. - 9789189673328 ; , s. 149-162
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Vi har i den här undersökningen visat att svenska folket i stort ställer sig kritiska till utvecklingen av svenska skolans kvalitet under senare år. Vid bedömningen av skolans kvalitet och de internationella jämförelsernas betydelse är skillnaderna mellan de olika partiernas sympatisörer förhållandevis små. Väljarrollen är av begränsad betydelse i båda avseendena och detsamma gäller rollen som anställd, då lärarna som direkt berörda i huvudsak gör samma bedömningar som svenska folket. Brukarna – eleverna - är dock något mindre kritiska till utvecklingen av kvaliteten i den svenska skolan. Ser vi då hur medborgarna ställer sig till de internationella jämförelserna av skolresultat som användbara mått på skolans kvalitet får vi en intressant men lite komplicerad resultatbild. För det första kan vi se att dessa undersökningar – då framför allt OECDs PISA-undersökningar – väckt stor uppmärksamhet i massmedia och då också används som argument bland politiker för att hävda att det går utför med svensk skola med hänvisning till att svenska elever presterar allt sämre i dessa underökningar. För det andra kan vi se att en ganska stor del av opinionen (drygt 40 procent) menar dessa internationella jämförelser är användbara för att bedöma skolans kvalitet, medan en fjärdedel menar att de inte är användbara och en tredjedel är osäkra. Det visar sig vid närmare analyser att den skolkritiska opinionen har tydligt delade uppfattningar om användbarheten hos dessa jämförelser. Det innebär – som vi ser det – att medborgarna använder sig av olika referenspunkter i sina bedömningar av skolans kvalitet och att de resultat av internationella mätningar som presenteras i massmedia har olika genomslag i befolkningen – vilket också återspeglas i att de har skilda betydelser inom olika sociala kategorier. Den fråga som vi ställer oss här är vilken betydelse som den här utvecklingen har för det utbildningspolitiska landskapet. Vi menar att tre punkter behöver analyseras närmare: För det första, hur fungerar de postpolitiska instrumenten i det politiska landskapet. Hur pass neutrala eller tendensiella är bruket av instrumenten som underlag för politiska diskussioner och beslut? Vi menar att våra undersökningar pekar i riktning mot att de har olika innebörder för olika delar av befolkningen – t.ex. i termer av användbarhet. För det andra, hur används dessa instrument? Vi menar här att det är viktigt att skilja mellan de olika undersökningarna och deras resultat och hur de utnyttjas. Exempelvis är det bara vissa delar av PISA-undersökningarna som används – då med förtecken av internationell konkurrens och effektivitet – medan merparten av publikationer som bygger på empiriska internationella jämförelser handlar om bildningsklyftor och frågor om brister i jämlikhet i utbildning (se Lindblad mfl. 2015). Och för det tredje – vad är det för syn på och behov av bildning och utbildning som presenteras? Efter vad vi ser är det ett särskilt sätt att se på utbildning som betonas enligt punkterna ovan. Detta innebär att viktiga utbildningsfrågor försummas – som att bilda medborgarna till kulturellt kompetenta personer i ett flerkulturellt samhälle.
|
|
| 5. |
- Nilsson, Lennart, 1942, et al.
(författare)
-
3.2.1 Uppföljning och utvärdering av Västra Götalandsregionen
- 2011
-
Ingår i: Andreas Ivarsson (red): Nordisk kommunforskning. En forskningsövesikt med 113 projekt.. - Göteborg : University of Gothenburg. - 9789163398025 ; , s. 159-162
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
|
|
| 6. |
- Nilsson, Lennart, 1942
(författare)
-
Att leva i Väst - Sverige och Europa
- 2009
-
Ingår i: Att bygga, att bo, att leva: En bok om Västra Götaland, red. L. Nilsson & S. Johansson. - Göteborg : SOM-Institutet. - 9789189673151 ; , s. 7-19
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
|
|
| 7. |
|
|
| 8. |
- Nilsson, Lennart, 1942
(författare)
-
Det våras för regionen
- 2007
-
Ingår i: Det våras för regionen: Västsverige 1998-2005, red. L. Nilsson. - Göteborg : SOM-Institutet. - 9789189673106 ; , s. 7-23
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
|
|
| 9. |
- Nilsson, Lennart, 1942
(författare)
-
En region blir till
- 2010
-
Ingår i: En region blir till: Västra Götalandsregionen 1999-2008, red. L. Nilsson. - Göteborg : SOM-Institutet. ; , s. 7-12
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- I boken En region blir till redovisas resultat från ett flerårigt utvärderingsprogram som har studerat Västra Götalandsregionen 1999–2008. Huvudsyftet med etablerandet av Västra Götalandsregionen är att främja den regionala utvecklingen samt att samordna och förbättra insatserna inom välfärdsområdet, främst hälso- och sjukvården. Samtidigt skall systemvärdena demokrati och effektivitet tillgodoses. Kultur bidrar till identitet och är av betydelse för både utveckling och välfärd. Omslagets bilder från olika delar av Västra Götaland får illustrera denna del av det regionala uppdraget. Vad har Västra Götalandsregionen inneburit för utvecklingen i Västsverige i dessa avseenden? Utvärderingen har genomförts av en forskargrupp vid Göteborgs universitet bestående av ekonomer, medieforskare och statsvetare. I denna volym ingår 20 kapitel, där forskarna presenterar studier inom fyra huvudområden: Regionen och flernivådemokratin, Ekonomi, effektivitet och styrning, Regional utveckling och välfärd samt Medielandskap och regionalisering. För att ge perspektiv på utvecklingen i Västsverige och Sverige medverkar också forskare från andra nordiska länder. Studierna baseras på ett mycket omfattande material i form av SOM-institutets årliga medborgarundersökningar, studier av regionala och lokala politiker, intervjuer med tjänstemän och professionella grupper samt företrädare för kommuner och näringsliv i Västra Götaland. Sammanlagt har över 40 000 västsvenskar medverkat i undersökningarna. Vidare har innehållet i medier och medborgarnas medievanor analyserats för att kunna teckna mediernas bild av Västra Götalandsregionen och framväxten av ett nytt medielandskap.
|
|
| 10. |
- Nilsson, Lennart, 1942
(författare)
-
Flernivådemokrati i förändring Värmland 2014
- 2016
-
Ingår i: Norell, P. O. & Nilsson, L. (red). Värmländska utmaningar. Politik, Ekonomi, Samhälle, Kultur, Medier.. - Karlstad : Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap, Karlstads universitet och SOM-Institutet, Göteborgs universitet. - 0284-4788. - 9789189673366 ; , s. 31-48
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
|
|
