| 1. |
- Lindblad, Sverker, 1946, et al.
(författare)
-
Delade uppfattningar i den svenska opinionen: Internationella jämförelser av skolresultat och bedömningar av skolans kvalitet
- 2015
-
Ingår i: Annika Bergström, Bengt Johansson, Henrik Oscarsson och Maria Oskarson (Red): Fragment. Göteborg: SOM-institutet. - Göteborg : University of Gothenburg. - 9789189673328 ; , s. 149-162
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Vi har i den här undersökningen visat att svenska folket i stort ställer sig kritiska till utvecklingen av svenska skolans kvalitet under senare år. Vid bedömningen av skolans kvalitet och de internationella jämförelsernas betydelse är skillnaderna mellan de olika partiernas sympatisörer förhållandevis små. Väljarrollen är av begränsad betydelse i båda avseendena och detsamma gäller rollen som anställd, då lärarna som direkt berörda i huvudsak gör samma bedömningar som svenska folket. Brukarna – eleverna - är dock något mindre kritiska till utvecklingen av kvaliteten i den svenska skolan. Ser vi då hur medborgarna ställer sig till de internationella jämförelserna av skolresultat som användbara mått på skolans kvalitet får vi en intressant men lite komplicerad resultatbild. För det första kan vi se att dessa undersökningar – då framför allt OECDs PISA-undersökningar – väckt stor uppmärksamhet i massmedia och då också används som argument bland politiker för att hävda att det går utför med svensk skola med hänvisning till att svenska elever presterar allt sämre i dessa underökningar. För det andra kan vi se att en ganska stor del av opinionen (drygt 40 procent) menar dessa internationella jämförelser är användbara för att bedöma skolans kvalitet, medan en fjärdedel menar att de inte är användbara och en tredjedel är osäkra. Det visar sig vid närmare analyser att den skolkritiska opinionen har tydligt delade uppfattningar om användbarheten hos dessa jämförelser. Det innebär – som vi ser det – att medborgarna använder sig av olika referenspunkter i sina bedömningar av skolans kvalitet och att de resultat av internationella mätningar som presenteras i massmedia har olika genomslag i befolkningen – vilket också återspeglas i att de har skilda betydelser inom olika sociala kategorier. Den fråga som vi ställer oss här är vilken betydelse som den här utvecklingen har för det utbildningspolitiska landskapet. Vi menar att tre punkter behöver analyseras närmare: För det första, hur fungerar de postpolitiska instrumenten i det politiska landskapet. Hur pass neutrala eller tendensiella är bruket av instrumenten som underlag för politiska diskussioner och beslut? Vi menar att våra undersökningar pekar i riktning mot att de har olika innebörder för olika delar av befolkningen – t.ex. i termer av användbarhet. För det andra, hur används dessa instrument? Vi menar här att det är viktigt att skilja mellan de olika undersökningarna och deras resultat och hur de utnyttjas. Exempelvis är det bara vissa delar av PISA-undersökningarna som används – då med förtecken av internationell konkurrens och effektivitet – medan merparten av publikationer som bygger på empiriska internationella jämförelser handlar om bildningsklyftor och frågor om brister i jämlikhet i utbildning (se Lindblad mfl. 2015). Och för det tredje – vad är det för syn på och behov av bildning och utbildning som presenteras? Efter vad vi ser är det ett särskilt sätt att se på utbildning som betonas enligt punkterna ovan. Detta innebär att viktiga utbildningsfrågor försummas – som att bilda medborgarna till kulturellt kompetenta personer i ett flerkulturellt samhälle.
|
|
| 2. |
- Lindblad, Sverker, 1946, et al.
(författare)
-
The Public Opinion in Sweden on Educational Restructuring and Governing by International Large-Scale Assessments : Paper presented at the Roundtable Session "Education reform and privatization in diverse contexts" at the Comparative and International Education Society 2019 meeting in San Francisco, USA
- 2019
-
Ingår i: Proceedings from the Comparative and International Education Society 2019 meeting in San Francisco, USA.
-
Konferensbidrag (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- This study is based on an interest in the interplay between science and society, conceptualized as an agora with different positions and actors (Nowotny et al, 2001) in contextualizing and relevancing research. Our case is Sweden as a Nordic Welfare state, transforming a centralized, state-driven reformistic welfare state education system into a highly restructured system in terms of privatization, decentralization and deregulation, including school choice based on vouchers. International large scale assessments (ILSA) such as the OECD PISA studies and the IEA TIMSS program are vital in current public discourses on education, and supranational organizations such as the OECD are asked by the government advice how to deal with the problems and gaps indicated by PISA results (Lindblad, Pettersson & Popkewitz, 2018). We focus on the public opinion as part of the education agora problematic. We ask what are the views considering different aspects of school restructuring and about the uses of ILSA in governing and standardizing school? Are there groups with contradictory views and what are their locations in the social and political demography of the opinion? Data for our analyses were collected and organized by the SOM-institute at the university if Gothenburg in their annual national polls in Sweden. We put forward a set of questions on education quality and governance in the polls. A response ratio of 55 percent (n=1700 individuals) was obtained from a national sample of respondents at the end of 2017. These data are combined with data from previous studies at the SOM-institute. Considering views on schooling the trust in as an institution and in teachers is rather stable and rather high over the years, but a common view is that the quality of the school is getting worse. Considering different aspects of educational restructuring the public opinion is mostly taking a negative stance – no more privatization or profits in school business, and more of state governing. To analyze the demography of the public opinion we identified four distinct clusters: (A) supporters of reformistic welfare state schooling (34 percent), (B) disappointed supporters of welfare state schooling (15 percent), (C) uninformed opponents of welfare state schooling (n=30 percent), and (D) radical opponents of reformist welfare state schooling who instead strives for further restructuring (21 percent). Thus, the public opinion is disjointed and polarized in their views on schooling, which in turn corresponds to positions in the social structure and political preferences, where e.g. clusters C and D are to a large extent including conservatives and right-wing populists, while clusters A and B include more of social democrats and the green party. ILSA is regarded as significantly more useful for governing schooling in cluster C and most of all in cluster D. This study increase our understanding of the current education agora with a disjointed and somewhat polarized public opinon, where governing by ILSA in the current welfare state context is a position presently occupied by restructuring proponents and the political right, with its emphasis on school results, efficiency and schooling for international competition.
|
|
