| 1. |
- Berg, Aase, et al.
(författare)
-
Complement Activation Correlates With Disease Severity and Contributes to Cytokine Responses in Plasmodium falciparum Malaria
- 2015
-
Ingår i: The Internet Journal of Infectious Diseases. - : Oxford University Press (OUP). - 1528-8366 .- 0022-1899 .- 1537-6613. ; 212:11, s. 1835-1840
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- The impact of complement activation and its possible relation to cytokine responses during malaria pathology was investigated in plasma samples from patients with confirmed Plasmodium falciparum malaria and in human whole-blood specimens stimulated with malaria-relevant agents ex vivo. Complement was significantly activated in the malaria cohort, compared with healthy controls, and was positively correlated with disease severity and with certain cytokines, in particular interleukin 8 (IL-8)/CXCL8. This was confirmed in ex vivo-stimulated blood specimens, in which complement inhibition significantly reduced IL-8/CXCL8 release. P. falciparum malaria is associated with systemic complement activation and complement-dependent release of inflammatory cytokines, of which IL-8/CXCL8 is particularly prominent.
|
|
| 2. |
|
|
| 3. |
- Ekeblad, Sara, et al.
(författare)
-
Gastrointestinal stromal tumors express the orexigen ghrelin
- 2006
-
Ingår i: Endocrine-related cancer. - : Bioscientifica. - 1351-0088 .- 1479-6821. ; 13:3, s. 963-70
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Expression of the neuroendocrine marker synaptic vesicle protein 2 (SV2) has been reported in a few cases of gastrointestinal stromal tumors (GISTs). The goal of the present study was to assess the relevance of this finding and identify a possible hormone production in these tumors. We chose to study the orexigen ghrelin and its receptor, since these patients are seldom cachexic, even in advanced disease stages. We investigated ghrelin expression by means of immunohistochemistry on frozen or paraffin-embedded sections from 22 GISTs from a well-characterized patient material. Expression of the growth hormone secretagogue receptor, the ghrelin receptor, was investigated in a subset of lesions. In six tumors, mRNA levels of ghrelin, the ghrelin receptor, and SV2 were analyzed by real-time quantitative PCR. Totally 17 out of 22 tumors showed immunoreactivity for ghrelin. Five out of ten tumors were immunoreactive for the ghrelin receptor, and all of these co-expressed ghrelin. All tumors expressed ghrelin, ghrelin receptor, and SV2 mRNA. GISTs frequently express SV2, ghrelin, and its receptor, indicating the presence of autocrine/paracrine loops.
|
|
| 4. |
- Lindberg, Inger, et al.
(författare)
-
"Taken by surprise" : Women's experiences of the first eight weeks after a second degree perineal tear at childbirth
- 2020
-
Ingår i: Midwifery. - : Elsevier. - 0266-6138 .- 1532-3099. ; 87
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- OBJECTIVE: This study explores women's experience of having a second degree perineal tear and related consequences to daily life during the first eight weeks after childbirth.METHOD: Written responses to open-ended questions in a questionnaire distributed about eight weeks postpartum and completed by 1,007 women with second degree perineal tears were excerpted from the national quality register, Perineal Laceration Register. Inductive qualitative content analysis was applied to the data.RESULT: The theme Taken by surprise illustrates women's experience of the first two months after having a second degree perineal tear at childbirth. Women were not prepared for the inconveniences and expressed concerns about their bodies. Further, they expressed distress about their physical and psychological recovery as well as how to return to a pre-childbirth condition.CONCLUSIONS: Although many women recovered fairly well the first months after a second degree perineal tear at childbirth, it was evident that a substantial number of women were unprepared for the pain and discomfort they experienced. It is apparent that also women with the "minor" perineal tears at childbirth need improved postpartum care with tailored analgesia and improved information, but also check-ups and reassurance of recovery from healthcare professionals. Health care professionals need to identify women with persisting problems so that they can be referred to inpatient care for additional assessments of the injury.
|
|
| 5. |
- Lindberg, Inger, et al.
(författare)
-
Taken by surprise
- 2020
-
Ingår i: Midwifery. - : ELSEVIER SCI LTD. - 0266-6138 .- 1532-3099. ; 87
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Objective: This study explores womens experience of having a second degree perineal tear and related consequences to daily life during the first eight weeks after childbirth. Method: Written responses to open-ended questions in a questionnaire distributed about eight weeks postpartum and completed by 1,007 women with second degree perineal tears were excerpted from the national quality register, Perineal Laceration Register. Inductive qualitative content analysis was applied to the data. Result: The theme Taken by surprise illustrates womens experience of the first two months after having a second degree perineal tear at childbirth. Women were not prepared for the inconveniences and expressed concerns about their bodies. Further, they expressed distress about their physical and psychological recovery as well as how to return to a pre-childbirth condition. Conclusions: Although many women recovered fairly well the first months after a second degree perineal tear at childbirth, it was evident that a substantial number of women were unprepared for the pain and discomfort they experienced. It is apparent that also women with the "minor" perineal tears at childbirth need improved postpartum care with tailored analgesia and improved information, but also check-ups and reassurance of recovery from healthcare professionals. Health care professionals need to identify women with persisting problems so that they can be referred to inpatient care for additional assessments of the injury. (C) 2020 Elsevier Ltd. All rights reserved.
|
|
| 6. |
- Lindqvist, Maria, et al.
(författare)
-
'A worse nightmare than expected' - a Swedish qualitative study of women's experiences two months after obstetric anal sphincter muscle injury
- 2018
-
Ingår i: Midwifery. - London, United Kingdom : ELSEVIER SCI LTD. - 0266-6138 .- 1532-3099. ; 61, s. 22-28
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Objective: this study explores women's experiences of the first two months after obstetric anal sphincter injury ( OASIS) during childbirth with a focus on problematic recovery. Methods: this qualitative study used inductive qualitative content analysis to investigate open-ended responses from 1248 women. The data consists of short and comprehensive written responses to open-ended questions focusing on recovery in the national quality register, the Perineal Laceration Register, two months after OASIS at childbirth. Results: the theme 'A worse nightmare than expected' illustrated women's experiences of their life situation. Pain was a constant reminder of the trauma, and the women had to face physical and psychological limitations as well as crushed expectations of family life. Furthermore, navigating healthcare services for help added further stress to an already stressful situation. Conclusions: we found that women with problematic recovery two months after OASIS experienced their situation as a worse nightmare than expected. Extensive pain resulted in physical and psychological limitations, and crushed expectations of family life. Improved patient information for women with OASIS regarding pain, psychological and personal aspects, sexual function, and subsequent pregnancy delivery is needed. Also, there is a need for clear organizational structures and information to guide help-seeking women to needed care.
|
|
| 7. |
- Lindqvist, Maria, et al.
(författare)
-
“Struggling to settle with a damaged body” : a Swedish qualitative study of women’s experiences one year after obstetric anal sphincter muscle injury (OASIS) at childbirth
- 2019
-
Ingår i: Sexual & Reproductive HealthCare. - : Elsevier. - 1877-5756 .- 1877-5764. ; 19, s. 36-41
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- ObjectiveThis study aimed to explore women’s experiences related to recovery from obstetric anal sphincter muscle injuries (OASIS) one year after childbirth.MethodThis is a qualitative study based on written responses from 625 women approximately one year after childbirth in which OASIS occurred. Data was obtained from a questionnaire distributed by the national Perineal Laceration Register (PLR) in Sweden. Inductive qualitative content analysis was applied for analysis.ResultsThe theme “Struggling to settle with a damaged body “indicated that the first year after OASIS involved a struggle to settle to and accept living with a changed and sometimes still-wounded body. Many participants described problems related to a non-functional sexual life, physical and psychological problems that left them feeling used and broken, and increased worries for their future health and pregnancies. However, some women had adjusted to their situation, had moved on with their lives, and felt recovered and strong. Encountering a supportive and helpful health care professional was emphasized as vital for recovery after OASIS.ConclusionThis study provides important insights on how women experience their recovery approximately one year after having had OASIS at childbirth, wherein many women still struggled to settle into their damaged bodies. Clear pathways are needed within health care organizations to appropriate health care services that address both physical and psychological health problems of women with prolonged recovery after OASIS.
|
|
| 8. |
|
|
| 9. |
- Nilsson, Kerstin, et al.
(författare)
-
54 forskare: Inte alla klarar höjd pensions-ålder
- 2017
-
Ingår i: Svenska Dagbladet, Stockholm. - 1101-2412.
-
Tidskriftsartikel (populärvet., debatt m.m.)abstract
- Ett hållbart och acceptabelt pensionssystem måste utformas utifrån personliga förutsättningar och förhållanden i arbetslivet, så att fler klarar att arbeta i högre ålder. Att enbart genom ekonomiska åtgärder höja pensionsåldern är inte långsiktigt hållbart, skriver 54 forskare.DEBATT | PENSIONForskning visar att cirka var fjärde har en diagnos eller skada orsakad av sitt arbete. Detta gör arbetsorsakad sjukdom och skada till ett betydelsefullt folkhälsoproblem. Att då enbart genom ekonomiska åtgärder höja pensionsåldern för samtliga (yrkes)grupper utifrån deras kronologiska ålder är inte långsiktigt hållbart när individers biologiska ålder är så olika bland annat till följd av arbetslivet. Detta är en demokratifråga. Forskning om äldre i arbetslivet och hållbart arbete visar att man då främst flyttar individer från pensionssystemet till sjukförsäkringssystemet och ökar klyftorna i samhället.Debatt Det här är en argumenterande text med syfte att påverka. Åsikterna som uttrycks är skribentens egna.Vi är 54 forskare som nu gemensamt har skrivit denna debattartikel. Anledningen är att vi är oroade över att cirka var fjärde blir sjuk av sitt arbete samtidigt som man i det förslag som ligger om att senarelägga ålderspensionen i princip utgår ifrån att arbetskraftsdeltagande enbart styrs av ekonomin. Vi vill trycka på betydelsen av åtgärder i arbetslivet för att komma tillrätta med ohälsan, det vill säga inte enbart ekonomiska restriktioner som tvingar folk som inte kan, vill och orkar att stanna kvar i arbetslivet till en högre kronologisk ålder.Pensionssystemet bygger på att vi ska arbeta en viss del av våra liv för att förtjäna möjligheter till pension. Vi bör dock inte enbart utgå ifrån antalet år sedan en person föddes, då korttidsutbildade generellt träder in på arbetsmarknaden tidigare än långtidsutbildade. De har alltså varit en del av arbetskraften från en yngre ålder. Människor med kortare utbildning har oftare ett arbete som innebär påfrestningar som kan inverka negativt på hälsotillståndet och som till och med kan påskynda det biologiska åldrandet. Dessutom lever korttidsutbildade generellt sett inte lika länge som långtidsutbildade, vilket delvis även avspeglar skilda livs- och arbetsvillkor.Den svenska sjukförsäkringsreformen 2008 avsåg att få tillbaka människor i arbete. Men studien fann att den faktiskt bidrog till att fler gick i tidig ålderspension av dem som var i åldern 55–64 år. Ökningen var störst bland korttidsutbildade. Mer än 5 procent fler gick i tidig ålderspension då det blev svårare att få sjukpenning och sjukersättning. Vi kan notera att det är vanligare att manliga chefer tar ut tidig ålderspension, jämfört med kvinnliga maskinskötare inom tillverkningsindustrin. I vissa yrken är det dessutom vanligare att människor, trots pension, både orkar och faktiskt ges möjlighet att arbeta vidare om de har en specialkompetens som efterfrågas. Om vi endast kombinerar ekonomiska morötter med piskor finns en stor risk att vi ökar klyftan mellan grupper som både kan och vill fortsätta att yrkesarbeta och personer som av olika skäl inte längre kan eller orkar.Ta nytta av den forskning som vi har tagit fram. Ett hållbart och acceptabelt pensionssystem måste utformas utifrån personliga förutsättningar och förhållanden i arbetslivet. Ett hållbart arbetsliv för allt fler i vår åldrande befolkning fordrar att vi samtidigt beaktar faktorer som relaterar till biologisk/kroppslig ålder, mental/kognitiv ålder samt social ålder/livsloppsfas och våra attityder som är kopplade till ålder. Vi måste ta större hänsyn till olika förutsättningar och varierande funktionsförmåga och utifrån detta anpassa de åtgärder som gör att arbetslivet blir möjligt och hållbart för allt fler även i högre ålder.”Morötter” är viktigare för en god arbetshälsa och hög produktivitet än en piska i form av oron för en dålig ekonomi.Forskning visar att pedagogik som bygger på ”morötter” oftast är betydligt bättre än ”piskor” för att nå framgångsrika och långsiktiga mål. ”Morötter” i samhället, för organisationer, företag och individer är därför viktiga för god arbetshälsa och fortsatt produktivitet och kan bidra till ett längre arbetsliv även för grupper som tidigare inte ens klarat av att arbeta fram till pensionsåldern. Genom forskning inom området har bland annat swage-modellen utarbetats. Detta är ett verktyg som visar på komplexiteten i ett hållbart arbetsliv och tillsammans med systematiskt arbetsmiljöarbete, handlingsplaner och åtgärder syftar till ett mer hållbart arbetsliv. Morötter är enligt forskningen i detta sammanhang åtgärder för en god fysisk och mental arbetsmiljö, avpassad arbetsbelastning, stödjande teknik, att man kan anpassa arbetstakten, alternativa arbetstidsmodeller vid behov. Det är viktigt att man känner sig trygg och förväntas och tillåts vara delaktig, att man blir sedd av chefen och arbetskamraterna. Att de egna arbetsuppgifterna upplevs som meningsfulla och behövda av andra skapar självförverkligande och tillfredsställelse i arbetet. Att man känner att ens arbetsuppgifter och man själv är viktig för organisationen och företaget. Att man trots högre ålder inkluderas i olika nysatsningar och får tillgång till kompetensutveckling och inte blir åsidosatt eller åldersdiskriminerad. Utvärderingar visar att de äldre medarbetarna som fick några av dessa anpassningar och möjligheter var mer effektiva, utvilade, stimulerade när de var på arbetet samtidigt som sjukfrånvaron minskade. Vilket i sin tur bidrar till ett längre arbetsliv för grupper som tidigare inte klarat av att arbeta fram till pensionsåldern. I organisationer som bygger på en deltagar- och lärandekultur rustas de anställda för att klara omställningar, nya arbetsuppgifter och vid behov även yrkesbyten.Med en åldrande befolkning där allt fler lever allt längre behöver vi arbeta till en högre ålder i framtiden för att pensionssystemet ska hålla. Men ”morötter” är viktigare för en god arbetshälsa och hög produktivitet än en piska i form av oron för en dålig ekonomi. Det kräver också att vi ändrar våra attityder och förhållningssätt till äldre på arbetsmarknaden, vilket vi bäst gör genom att organisationer och företag får incitament till och erbjuder mer individanpassade arbetsvillkor, särskilt för personer i högre ålder. Låt oss därför använda den framtagna kunskapen i praktiken för att göra arbetslivet friskt och hållbart för alla åldrar.
|
|
| 10. |
- Nilsson, Kerstin, et al.
(författare)
-
Vi är oroade över senare ålderspension
- 2017
-
Ingår i: Dagens Samhälle. - 1652-6511.
-
Tidskriftsartikel (populärvet., debatt m.m.)abstract
- Var fjärde person blir i dag sjuk till följd av sitt arbete. Att höja pensionsåldern för alla yrkesgrupper, utan konkreta åtgärder för att minska ohälsan, är därför problematiskt och mycket oroande. Det är, enligt forskarna, inte långsiktigt samhällsekonomiskt lönsamt att utan andra åtgärder höja pensionsåldern för alla. Vi – 54 forskare – är mycket oroade över konsekvenserna av att, som föreslagits, senarelägga ålderspensionen.Förslaget utgår i princip från arbetskraftsdeltagande i princip enbart styrs av ekonomin, medan forskningen visar att det bara är en av flera faktorer som styr hur länge och hur mycket människor väljer att arbeta.Det här sättet att lösa problemet med en åldrande befolkning och ett sviktande pensionssystem är inte samhällsekonomiskt lönsamt på lång sikt, utan riskerar bara att flytta runt folk mellan olika ersättningssystem. Pensionssystemet bygger på att vi ska arbeta en viss del av våra liv för att tjäna in vår pension. Vi bör dock inte enbart utgå ifrån ålder eller antalet år sedan en person föddes då korttidsutbildade generellt träder in på arbetsmarknaden tidigare än långtidsutbildade. De med kortare utbildningstid har alltså varit en del av arbetskraften från en yngre ålder. Människor med kortare utbildning har också oftare ett arbete som innebär påfrestningar som kan inverka negativt på hälsotillståndet och som till och med kan påskynda det biologiska åldrandet. Dessutom lever korttidsutbildade generellt sett inte lika länge som långtidsutbildade, vilket delvis även avspeglar skilda livs- och arbetsvillkor.Ta nytta av den forskning som vi har tagit fram. Ekonomin är självklart viktigt för att vi ska vilja arbeta, men den är som sagt enbart en av flera faktorer med betydelse vårt arbetsliv.Hälsotillståndet, både det fysiska och det mentala, har en avgörande betydelse för hur länge och hur mycket vi orkar arbeta. Ett fysiskt och mentalt belastande arbete är en stark riskfaktor för en nedsatt hälsa i slutet av arbetslivet. Arbetstid, arbetstakt och möjlighet till återhämtning spelar en allt större roll ju äldre vi blir. Andra aspekter är arbetsinnehåll, hur meningsfulla och stimulerande arbetsuppgifterna är, balansen mellan arbete och familjesituation och fritidsaktiviteter. Organisationskultur, ledarskapet, stöd i arbetet och kompetens har stor betydelse för om vi ska kunna och vilja arbeta till en högre ålder. Vi måste ta större hänsyn till olika förutsättningar och varierande funktionsförmåga och utifrån detta anpassa de åtgärder som gör att arbetslivet blir möjligt och hållbart för allt fler även i högre ålder.Ett hållbart och acceptabelt pensionssystem måste därför utformas utifrån personliga förutsättningar och förhållanden i arbetslivet. Ett hållbart arbetsliv för allt fler i vår åldrande befolkning fordrar att vi samtidigt beaktar faktorer som relaterar till biologisk/kroppslig ålder, mental/kognitiv ålder samt social ålder/livsloppsfas samt de attityder som är kopplade till ålder.
|
|
