| 1. |
- Nilsson, Maria, 1957-, et al.
(författare)
-
Topas - tobakspreventivt arbete i skolan. Slutrapport : en utvärdering av det ANDT-förebyggande programmet Tobaksfri duo
- 2022
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- I Sverige har tobaksförebyggande program med ungdomar som målgrupp under många år initierats, utvecklats och drivits av kommuner, regioner, och den ideella sektorn. Antalet vetenskapliga studier om tobaksförebyggande arbete i landet som publicerats i vetenskapliga tidskrifter är mycket få och har främst genomförts med en kvasiexperimentell design. Tobaksfri duo (T-Duo) har spridits i landet och önskemål har uttryckts om en utvärdering med metodik som ger högre evidensgrad jämfört med de studier som genomförts tidigare. Genom Topasprojektet har en sådan utvärdering av användningen av programmets kärnkomponenter möjliggjorts. Studien har genomförts av Umeå universitet och Karolinska Institutet på uppdrag av Folkhälsomyndigheten. Den hade en blandad design: 1) en klusterrandomiserad kontrollerad studie (CRCT) där skolor tilldelades programmet T-Duos sex kärnkomponenter eller en minimal komponent i form av Strukturerad undervisning, 2) en observationsstudie där programskolor jämfördes med skolor i en extern referensgrupp samt 3) en hälsoekonomisk utvärdering av programmets kostnadseffekt.Studiens övergripande syfte var att utvärdera effekterna och kostnaderna av programmet T-Duos sex kärnkomponenter genom att besvara följande specifika frågeställningar:Påverkas ungas tobaksdebut och tobaksanvändning av programmet? - d.v.s. är den förebyggande effekten större om man arbetar med programmet jämfört med en minimal komponent, alternativt ordinarie ANDT-undervisning i skolan?Påverkar deltagande i programmet vårdnadshavares tobaksbruk?Har graden av implementering av programmet betydelse för effekten?Är effekterna sådana att programkostnaderna är motiverade?Resultaten från studien visar att det fullständiga programmet T-Duo förknippas med en måttlig förebyggande effekt på högstadieelevers tobaksdebut (cirka 8 % större sannolikhet att förbli rökfria efter tre år), jämfört med om man enbart bedrev undervisning om tobak enligt programmet som ingick i Topas kontrollgrupp Undervisningsskolor (U-skolor). Resultaten kan dock ha påverkats av vissa systematiska fel, dels bortfall, dels beroende på självrapportering.Kontraktet som skrevs mellan ett barn och en vuxen 18 år eller äldre som barnet själv valde som vuxenpartner i T-Duo visade sig vara en effektiv komponent om kontraktet kunde upprätthållas under samtliga år. Komponenten innehåller tre delar kopplat till kontraktet, i) dels en möjlighet till stöd från en vuxen som barnet själv valt, att barnet ii) vid kontraktsskrivning gör ett åtagande inför andra om att man inte ska använda tobak under de kommande tre åren och slutligen iii) möjligheten för barnet att delta i utlottning av mindre priser och till rabatter (på till exempel skolfiket).Resultaten indikerade också att T-Duo kan påverka tobaksbruk på gruppnivå, det vill säga på skolnivå, på ett positivt sätt över tid. Med andra ord att alla elever på en skola som jobbade med T-Duo påverkades av programmet och inte bara de som deltog.Vad gällde vårdnadshavare (VH) i T-skolor sågs en möjlig effekt avseende tobaksstopp, det vill säga att de få deltagare som använde tobak i början av studien och som var kvar i slutet slutade använda tobak i större utsträckning än föräldrar i skolor lottade till enbart undervisningskomponenten. Dock måste resultaten tolkas med stor försiktighet på grund av det låga antalet VH som svarade på enkäten. Av denna anledning är det inte möjligt att säga om VH som tecknade kontrakt med sina barn hade större sannolikhet att förbli tobaksfria eller inte, eftersom andelen tobaksbrukare i gruppen som tecknade kontraktet med sina barn redan från början var mycket låg och betydligt lägre än bland resterande VH.Mycket få skolor hade implementerat programmet T-Duo helt enligt manualen för studien. Implementeringen var oftast måttlig, dvs att man hade genomfört mer än två kärnkomponenter enligt manualen, dock inte alla. Graden av implementering påverkade dock inte resultaten.I beräkningen av kostnadseffektivitet relaterades skillnaden i kostnader mellan T-skolor och U-skolor till den beräknade effekten i termer av hur många fler barn som förblev rökfria på grund av programmet. Det treåriga programmet kostade 785 kr per exponerat barn på T-skolorna och endast strukturerad undervisning kostade 491 kr per barn på U-skolorna. T-Duo kostade därmed 294 kr mer per barn jämfört med endast Strukturerad undervisning och kostnadseffektiviteten uppskattades till 5 066 kr för varje ytterligare barn som var rökfri i slutet på årskurs nio. Om effekten kvarstår fram till vuxen ålder representerar T-duo en mycket bra användning av resurserna i förhållande till framtida konsekvenser på hälsan som vuxen. Osäkerheten rörande programeffekten och om effekten kommer att bestå är avgörande för denna slutsats.
|
|
| 2. |
- Boij, A, et al.
(författare)
-
Kunskapsbaserat tobaksförebyggande arbete i skolan : A Non Smoking Generations (NSG) flerkomponentsprogram
- 2018
-
Ingår i: Socialmedicinsk Tidskrift. - : Socialmedicinsk tidskrift. - 0037-833X. ; 95:4, s. 421-433
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Den idéburna organisationen A Non Smoking Generation utvecklade under 2010–2017 ett kunskaps- och teoribaserat tobaksförebyggande flerkomponentsprogram för grund- och gymnasieskola tillsammans med en tvärvetenskaplig rådgivande forskargrupp. Här beskrivs programutvecklingsarbetet och genomförandet i fyra svenska kommuner, graden av engagemang och stöd för genomförandet samt elevernas syn på policy och lagar rörande tobak. Programmets teoretiska ramverk utgick från teorier och kunskap om förändringsberedskap, risk- och skyddsfaktorer, implementering, samt den processmodell som utvecklades och tillämpades i projektet. Alla skolor i kommunerna gick under projekttiden från att ha en lägre förändringsberedskap att arbeta tobaksförebyggande till en högre. I slutet av projektet var de tobaksspecifika skyddsfaktorerna inkluderade i tobakspolicys som tillämpades och andelen elever som kände till tobakspolicyn hade ökat. Resultaten visade också att kommunernas skolor hade kunnat tillämpa och kommit långt i arbetet med processmodellen. Av intervjuerna framkom att de var mycket nöjda med modellen och ansåg att den var lätt att arbeta utifrån och hålla fast vid i framtida arbete.
|
|
| 3. |
|
|
| 4. |
|
|
| 5. |
- Fagerberg, Björn, et al.
(författare)
-
Klimat och hälsa : En kunskapssammanställning
- 2020
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Effekterna av klimatförändringarna blir allt tydligare. Påverkan på människors hälsa av klimatförändringarna är betydande; tillgång på mat och rent vatten påverkas, infektionspanoramat förändras, och förekomsten av extrema väderhändelser ökar. Indirekt kan detta leda till dramatiska samhälleliga förändringar, t ex genom ökande flyktingströmmar. Scenarierna är alarmerande. Det finns fortfarande en möjlighet att påverka denna utveckling, men det är bråttom!De viktigaste åtgärderna för att minska klimatpåverkan bidrar också till bättre hälsa, på så sätt en ”win-win situation”. Målet med den aktuella rapporten är därför att lyfta fram åtgärder som väsentligt kan minska risken för allvarliga klimatförändringar men också sådana som samtidigt förbättrar människors hälsa. Den belyser därför speciellt hälsoeffekter av förbränning av fossila bränslen och hälsovinster med minskad köttkonsumtion. Vi beskriver översiktligt vad som orsakar klimatförändringarna och sammanfattar den aktuella vetenskapliga litteraturen om hur ett förändrat klimat kommer att påverka folkhälsan om inte kraftfulla åtgärder sätts in, först och främst för att minska temperaturökningarna, men också om vi inte förbereder oss för ett varmare klimat. Vi vill också presentera möjligheter för vad man inom sjukvården kan göra för att minska klimatpåverkan.Åtgärder som bidrar till att minska klimatpåverkan, dvs primärprevention, framstår tydligt som det klokaste och mest ekonomiska alternativet, och har som rapporten visar också andra positiva effekter på folkhälsan. Detta hindrar inte att vi redan nu samtidigt måste förbereda oss för högre temperaturer, för att undvika eller åtminstone begränsa de alarmerande hälso-scenarier som är att vänta om temperaturen tillåts stiga 1.5°C eller mer, som tagit fram av ledande forskare i Europa.Rapporten bygger huvudsakligen på IPPCs senaste rapporter [1, 2], slutsatser från ”Lancet Commission on Health and Climate Change” [3, 4], rapporten ”The imperative of climate action to protect human health in Europe”, från European Academies' Science Advisory Council [5], samt en sammanställning över prioriteringar för begränsa hälsoeffekter av klimatförändringar från WHO Europa [6] med tillägg av vissa referenser som nyligen publicerats.
|
|
| 6. |
|
|
| 7. |
|
|
| 8. |
|
|
| 9. |
- Linander, Ida, 1987-, et al.
(författare)
-
”Det är fokus på rätt saker” : hbtq-personers upplevelser av Region Västerbottens hbtq-diplomering
- 2021
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Hbtq-diplomeringen i Region Västerbotten ämnar bidra till ett strukturerat och långsiktigt arbete med hbtq (homosexuella, bisexuella, trans- och queerpersoner), normer och jämlikhet inom regionens verksamheter. Detta arbete sker både utifrån ett patientperspektiv, ett arbetsmiljöperspektiv och ett verksamhetsperspektiv. Denna rapport fokuserar på patientperspektivet och fokuserar på upplevelser av hbtq-diplomerade sjukvårdskliniker inom Region Västerbotten. Inom ramen för studien har 12 intervjuer genomförts med hbtq-personer som har erfarenheter från någon av regionens diplomerade kliniker. Intervjuerna har analyserats med hjälp av tematisk analys. Intervjuerna representerar olika erfarenheter av regionens hbtq diplomering, men också olika åsikter och perspektiv. Vissa menar att hbtq diplomering är bra och viktigt, något alla kliniker bör genomgå medan andra har en mer avvaktade hållning och delvis problematiserar fenomenet. Men i stort framkommer positiva erfarenheter av kliniker i Västerbotten som hbtq-diplomerats. Hbtq- kompetens beskrivs ofta i relation till bemötandefrågor men det är tydligt utifrån deltagarnas erfarenheter att ett gott möte med vården inbegriper fler aspekter. Förutom vikten av att ett respektfullt bemötande som undviker normativa antaganden kom medicinsk/klinisk kunskap upp och även kunskaper om hbtq-personers livsvillkor. Deltagarna berör flera faktorer som de menar påverkar fler vårdsökande men kan få större konsekvenser för hbtq-personer, exempelvis att bo i ett stads- eller landsbygdsområde eller ha invandrarbakgrund. Brist på kontinuitet bland vårdgivare beskrivs tvinga hbtq-personer att komma ut om och om igen och brist på resurser och stressad personal upplevs göra personalen mer benägen att återgå till ett mer normativt bemötande, det vill säga utgå ifrån cis- och heteronormativa antaganden. Utifrån intervjuerna framkommer förbättringspotentialer. Ibland handlar det om enskilda vårdgivare som behöver fortbildas och ibland behövs det rutiner för att exempelvis dokumentera saker i journalen. En önskan om hbtq-kompetent gynekologisk vård återkommer och det påpekas att det saknas klinisk kunskap om exempelvis STI och risk för cervixcancer i relation till lesbiska sexuella praktiker, även på diplomerade kliniker. Det är viktigt att diplomeringen uppdateras och att alla på kliniken är utbildade, annars skapas en känsla av att diplomeringen inte spelar någon roll. På samma sätt är det viktigt att diplomeringen inte enbart blir symboler och skrivna ord, det är viktigt att klinikerna faktiskt besitter hbtq-kompetens som omsätts i adekvat vård till hbtq-personer.
|
|
| 10. |
|
|
