| 1. |
- Moberg, Christina, et al.
(författare)
-
De unga gör helt rätt när de stämmer staten
- 2022
-
Ingår i: Aftonbladet. - 1103-9000.
-
Tidskriftsartikel (populärvet., debatt m.m.)abstract
- 1 620 forskare och lärare i forskarvärlden: Vi ställer oss bakom Auroras klimatkrav
|
|
| 2. |
- Nilsson, Kerstin, et al.
(författare)
-
54 forskare: Inte alla klarar höjd pensions-ålder
- 2017
-
Ingår i: Svenska Dagbladet, Stockholm. - 1101-2412.
-
Tidskriftsartikel (populärvet., debatt m.m.)abstract
- Ett hållbart och acceptabelt pensionssystem måste utformas utifrån personliga förutsättningar och förhållanden i arbetslivet, så att fler klarar att arbeta i högre ålder. Att enbart genom ekonomiska åtgärder höja pensionsåldern är inte långsiktigt hållbart, skriver 54 forskare.DEBATT | PENSIONForskning visar att cirka var fjärde har en diagnos eller skada orsakad av sitt arbete. Detta gör arbetsorsakad sjukdom och skada till ett betydelsefullt folkhälsoproblem. Att då enbart genom ekonomiska åtgärder höja pensionsåldern för samtliga (yrkes)grupper utifrån deras kronologiska ålder är inte långsiktigt hållbart när individers biologiska ålder är så olika bland annat till följd av arbetslivet. Detta är en demokratifråga. Forskning om äldre i arbetslivet och hållbart arbete visar att man då främst flyttar individer från pensionssystemet till sjukförsäkringssystemet och ökar klyftorna i samhället.Debatt Det här är en argumenterande text med syfte att påverka. Åsikterna som uttrycks är skribentens egna.Vi är 54 forskare som nu gemensamt har skrivit denna debattartikel. Anledningen är att vi är oroade över att cirka var fjärde blir sjuk av sitt arbete samtidigt som man i det förslag som ligger om att senarelägga ålderspensionen i princip utgår ifrån att arbetskraftsdeltagande enbart styrs av ekonomin. Vi vill trycka på betydelsen av åtgärder i arbetslivet för att komma tillrätta med ohälsan, det vill säga inte enbart ekonomiska restriktioner som tvingar folk som inte kan, vill och orkar att stanna kvar i arbetslivet till en högre kronologisk ålder.Pensionssystemet bygger på att vi ska arbeta en viss del av våra liv för att förtjäna möjligheter till pension. Vi bör dock inte enbart utgå ifrån antalet år sedan en person föddes, då korttidsutbildade generellt träder in på arbetsmarknaden tidigare än långtidsutbildade. De har alltså varit en del av arbetskraften från en yngre ålder. Människor med kortare utbildning har oftare ett arbete som innebär påfrestningar som kan inverka negativt på hälsotillståndet och som till och med kan påskynda det biologiska åldrandet. Dessutom lever korttidsutbildade generellt sett inte lika länge som långtidsutbildade, vilket delvis även avspeglar skilda livs- och arbetsvillkor.Den svenska sjukförsäkringsreformen 2008 avsåg att få tillbaka människor i arbete. Men studien fann att den faktiskt bidrog till att fler gick i tidig ålderspension av dem som var i åldern 55–64 år. Ökningen var störst bland korttidsutbildade. Mer än 5 procent fler gick i tidig ålderspension då det blev svårare att få sjukpenning och sjukersättning. Vi kan notera att det är vanligare att manliga chefer tar ut tidig ålderspension, jämfört med kvinnliga maskinskötare inom tillverkningsindustrin. I vissa yrken är det dessutom vanligare att människor, trots pension, både orkar och faktiskt ges möjlighet att arbeta vidare om de har en specialkompetens som efterfrågas. Om vi endast kombinerar ekonomiska morötter med piskor finns en stor risk att vi ökar klyftan mellan grupper som både kan och vill fortsätta att yrkesarbeta och personer som av olika skäl inte längre kan eller orkar.Ta nytta av den forskning som vi har tagit fram. Ett hållbart och acceptabelt pensionssystem måste utformas utifrån personliga förutsättningar och förhållanden i arbetslivet. Ett hållbart arbetsliv för allt fler i vår åldrande befolkning fordrar att vi samtidigt beaktar faktorer som relaterar till biologisk/kroppslig ålder, mental/kognitiv ålder samt social ålder/livsloppsfas och våra attityder som är kopplade till ålder. Vi måste ta större hänsyn till olika förutsättningar och varierande funktionsförmåga och utifrån detta anpassa de åtgärder som gör att arbetslivet blir möjligt och hållbart för allt fler även i högre ålder.”Morötter” är viktigare för en god arbetshälsa och hög produktivitet än en piska i form av oron för en dålig ekonomi.Forskning visar att pedagogik som bygger på ”morötter” oftast är betydligt bättre än ”piskor” för att nå framgångsrika och långsiktiga mål. ”Morötter” i samhället, för organisationer, företag och individer är därför viktiga för god arbetshälsa och fortsatt produktivitet och kan bidra till ett längre arbetsliv även för grupper som tidigare inte ens klarat av att arbeta fram till pensionsåldern. Genom forskning inom området har bland annat swage-modellen utarbetats. Detta är ett verktyg som visar på komplexiteten i ett hållbart arbetsliv och tillsammans med systematiskt arbetsmiljöarbete, handlingsplaner och åtgärder syftar till ett mer hållbart arbetsliv. Morötter är enligt forskningen i detta sammanhang åtgärder för en god fysisk och mental arbetsmiljö, avpassad arbetsbelastning, stödjande teknik, att man kan anpassa arbetstakten, alternativa arbetstidsmodeller vid behov. Det är viktigt att man känner sig trygg och förväntas och tillåts vara delaktig, att man blir sedd av chefen och arbetskamraterna. Att de egna arbetsuppgifterna upplevs som meningsfulla och behövda av andra skapar självförverkligande och tillfredsställelse i arbetet. Att man känner att ens arbetsuppgifter och man själv är viktig för organisationen och företaget. Att man trots högre ålder inkluderas i olika nysatsningar och får tillgång till kompetensutveckling och inte blir åsidosatt eller åldersdiskriminerad. Utvärderingar visar att de äldre medarbetarna som fick några av dessa anpassningar och möjligheter var mer effektiva, utvilade, stimulerade när de var på arbetet samtidigt som sjukfrånvaron minskade. Vilket i sin tur bidrar till ett längre arbetsliv för grupper som tidigare inte klarat av att arbeta fram till pensionsåldern. I organisationer som bygger på en deltagar- och lärandekultur rustas de anställda för att klara omställningar, nya arbetsuppgifter och vid behov även yrkesbyten.Med en åldrande befolkning där allt fler lever allt längre behöver vi arbeta till en högre ålder i framtiden för att pensionssystemet ska hålla. Men ”morötter” är viktigare för en god arbetshälsa och hög produktivitet än en piska i form av oron för en dålig ekonomi. Det kräver också att vi ändrar våra attityder och förhållningssätt till äldre på arbetsmarknaden, vilket vi bäst gör genom att organisationer och företag får incitament till och erbjuder mer individanpassade arbetsvillkor, särskilt för personer i högre ålder. Låt oss därför använda den framtagna kunskapen i praktiken för att göra arbetslivet friskt och hållbart för alla åldrar.
|
|
| 3. |
- Nilsson, Kerstin, et al.
(författare)
-
Vi är oroade över senare ålderspension
- 2017
-
Ingår i: Dagens Samhälle. - 1652-6511.
-
Tidskriftsartikel (populärvet., debatt m.m.)abstract
- Var fjärde person blir i dag sjuk till följd av sitt arbete. Att höja pensionsåldern för alla yrkesgrupper, utan konkreta åtgärder för att minska ohälsan, är därför problematiskt och mycket oroande. Det är, enligt forskarna, inte långsiktigt samhällsekonomiskt lönsamt att utan andra åtgärder höja pensionsåldern för alla. Vi – 54 forskare – är mycket oroade över konsekvenserna av att, som föreslagits, senarelägga ålderspensionen.Förslaget utgår i princip från arbetskraftsdeltagande i princip enbart styrs av ekonomin, medan forskningen visar att det bara är en av flera faktorer som styr hur länge och hur mycket människor väljer att arbeta.Det här sättet att lösa problemet med en åldrande befolkning och ett sviktande pensionssystem är inte samhällsekonomiskt lönsamt på lång sikt, utan riskerar bara att flytta runt folk mellan olika ersättningssystem. Pensionssystemet bygger på att vi ska arbeta en viss del av våra liv för att tjäna in vår pension. Vi bör dock inte enbart utgå ifrån ålder eller antalet år sedan en person föddes då korttidsutbildade generellt träder in på arbetsmarknaden tidigare än långtidsutbildade. De med kortare utbildningstid har alltså varit en del av arbetskraften från en yngre ålder. Människor med kortare utbildning har också oftare ett arbete som innebär påfrestningar som kan inverka negativt på hälsotillståndet och som till och med kan påskynda det biologiska åldrandet. Dessutom lever korttidsutbildade generellt sett inte lika länge som långtidsutbildade, vilket delvis även avspeglar skilda livs- och arbetsvillkor.Ta nytta av den forskning som vi har tagit fram. Ekonomin är självklart viktigt för att vi ska vilja arbeta, men den är som sagt enbart en av flera faktorer med betydelse vårt arbetsliv.Hälsotillståndet, både det fysiska och det mentala, har en avgörande betydelse för hur länge och hur mycket vi orkar arbeta. Ett fysiskt och mentalt belastande arbete är en stark riskfaktor för en nedsatt hälsa i slutet av arbetslivet. Arbetstid, arbetstakt och möjlighet till återhämtning spelar en allt större roll ju äldre vi blir. Andra aspekter är arbetsinnehåll, hur meningsfulla och stimulerande arbetsuppgifterna är, balansen mellan arbete och familjesituation och fritidsaktiviteter. Organisationskultur, ledarskapet, stöd i arbetet och kompetens har stor betydelse för om vi ska kunna och vilja arbeta till en högre ålder. Vi måste ta större hänsyn till olika förutsättningar och varierande funktionsförmåga och utifrån detta anpassa de åtgärder som gör att arbetslivet blir möjligt och hållbart för allt fler även i högre ålder.Ett hållbart och acceptabelt pensionssystem måste därför utformas utifrån personliga förutsättningar och förhållanden i arbetslivet. Ett hållbart arbetsliv för allt fler i vår åldrande befolkning fordrar att vi samtidigt beaktar faktorer som relaterar till biologisk/kroppslig ålder, mental/kognitiv ålder samt social ålder/livsloppsfas samt de attityder som är kopplade till ålder.
|
|
| 4. |
|
|
| 5. |
|
|
| 6. |
- Allard, Anna, et al.
(författare)
-
Småbiotopsuppföljning i NILS år 2008
- 2009
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Denna rapport presenterar resultat för mängden av småbiotoper vid åkermark i det svenska landskapet. Analyserna görs på uppdrag av Jordbruksverket, som underlag för bl.a. utvärderingen av miljökvalitetsmålet Ett rikt odlingslandskap. Särskilda rutiner har tagits fram för att aggregera olika variabler för att välja ut de småbiotoper som uppfyller de krav som Jordbruksverket har ställt upp, ur den befintliga databasen. Urvalet av småbiotoper är anpassat för att överensstämma med det urval av objekt som ingår i det s.k. KULT-stödet (miljöersättning till lantbrukare för skötsel av värdefulla natur- och kulturmiljöer) inom Jordbruksverkets Landsbygdsprogram. Arbetet har utförts vid institutionen för skoglig resurshushållning, Sveriges lantbruks-universitet, Umeå. Resultaten baseras på data från flygbildsinventeringen inom det nationella miljöövervakningsprogrammet NILS (Nationell Inventering av Landskapet i Sverige) vilket följer tillstånd och förändringar i det svenska landskapet och hur dessa påverkar förutsättningarna för den biologiska mångfalden. NILS finansieras av Naturvårdsverket, och ingår där i programområde Landskap. Ett viktigt syfte med programmet är att följa upp de nationella miljökvalitetsmålen för olika naturtyper och fungera som underlag för att se om genomförda policybeslut och miljövårdsåtgärder leder till önskade förbättringar
|
|
| 7. |
- Bluhm, Gösta, et al.
(författare)
-
Buller.
- 2006
-
Ingår i: Barns hälsa och miljö i Stockholms län 2006. - : Stockholms läns landsting, Stockholm. - 9163190230 ; , s. 113-126
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Noise is an environmental problem that affects children both at school and home. This chapter summarizes the results on noise disturbances from the “Children’s environment and health survey” conducted in Stockholm County in year 2003. It was found that children were most disturbed by noise at school. Thirty per cent of all 8- and 12 year old children in Stockholm County were annoyed by noise at school, mainly noise from other children. Children in Stockholm County were exposed to more noise in their homes than children in other parts of Sweden. Almost 50 % of children in inner city Stockholm and 20 % in the rest of the County were living in apartments with windows facing a major road, railway or industry. Eighteen per cent of all 8- and 12-year olds were disturbed by noise in their homes. Slightly less than 6 % reports that noise disturbed school homework or speech communication, whereas 4 % reported difficulties in falling asleep due to noise in the home. Approximately three per cent of parents to all 4-, 8- and 12-year old children reported that their children have reduced hearing, and three per cent of 8- and 12-year old children reported that they have tinnitus. It is concluded that noise in dwellings and schools should be reduced in order to provide good and healthy sound environments for children. Furthermore, the sound environment should be considered already at the planning stage, in order to minimize indoor and outdoor noise exposure in future dwellings and schools.
|
|
| 8. |
|
|
| 9. |
- Jonzen, Jonas, et al.
(författare)
-
Skogliga grunddata : digitala kartor för skogsbruket
- 2016
-
Ingår i: Fakta. Skog. - 1400-7789.
-
Annan publikation (populärvet., debatt m.m.)abstract
- Skogliga grunddata är digitala raster-kartor som beskriver tillståndet i skog och mark. De skogliga variablerna är i huvudsak framtagna genom en sambearbetning av laserdata från Lantmäteriets nationella laserskanning och provytor från Riksskogstaxeringen. De digitala kartorna som beskriver skogsmarken är till stor hjälp för privata skogsägare, skogstjänstemän, myndigheter, m fl. Data är dels tillgängligt för gratis nedladdning, men det finns även möjligheter att titta på kartorna med hjälp av interaktiva webverktyg. Lantmäteriets laserskanning påbörjades 2009 och fortgår än idag. Endast delar av fjällkedjan återstår. Grundtanken med laserskanningen var att få en bra höjdmodell över landet. En bra höjdmodell ger stor nytta vid all samhällsplanering, men är även till hjälp vid klimatanpassning. Riksskogstaxeringen samlar årligen in data om Sveriges skogstillstånd med permanenta och tillfälliga provytor. Dessa provytor är koordinatsatta och är väl spridda över hela landet. I detta projekt har provytor från Riksskogstaxeringen kombinerats med laserdata för att ta fram rasterkartor med uppgifter om virkesvolym, grundyta, medelhöjd, medeldiameter och trädbiomassa.
|
|
| 10. |
- Nilsson, Daniel, 1985-, et al.
(författare)
-
Mätning av grotflis
- 2012
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Handeln av grotflis, flis från grenar och toppar vid slutavverkning, har ökatkraftigt under de senaste åren. Inmätningen sker vanligtvis vidmottagningsplatsen och betalningen sker vanligen utifrån energiinnehåll meduppgift om fukthalt.Syftet med denna studie har varit att jämföra olika mätmetoder för grotflissom bygger på volym, vikt och olika sätt att uppskatta fukthalten. Den metodsom antas som facit bygger på 10 prover per container vilket innebär 30prover per leverans. Detta ”facit” har jämförts med sex alternativa sätt attberäkna lassens energivärde. En av metoderna är den som tillämpas av VMFSyd och en annan är en metod som bygger på en finsk modell att uppskattafukthalten. Studien är avgränsad till 44 leveranser grotflis, i huvudask frånbarrträd, under vinter och sommarförhållanden och transporten har skett iekipage om tre fliscontainrar.Medelfukthalten för de vinterkörda leveranserna bestämdes via 10 prov percontainer, LNU/SLU, till 39,3 % medan VMF Syd uppmätte enmedelfukthalt på 38,7 %, via den finska metoden uppskattades fukthalten förde vinterkörda leveranserna till 45,5 %. Medelfukthalten för desommarkörda leveranserna bestämdes av LNU/SLU till 27,9 %, av VMFSyd till 27,0 % meden uppskattningen via den finska metoden gav enmedelfukthalt på 30 %.De vinterkörda ekipagen hade enligt det antagna facit, LNU/SLU, ettenergiinnehåll i medeltal på 104,2 MWh medan energiinnehållet enligtfukthalten från VMF blev energiinnehållet i medeltal 105,7 MWh och dåfukthalten bestämdes med den finska metoden blev energiinnehållet imedeltal 90,8 MWh. För de sommarkörda leveranserna blev energiinnehålleti medeltal 110,8 MWh enligt LNU/SLU, 112,5 MWh enligt VMF Syd och105,7 MWh enligt den finska metoden.När det gäller de olika mätmetoderna visade det sig att M6, energivärde direkt ifrån mätsedel, var den bästa med en kvotspridning på 6,4 % ijämförelse med antaget facitvärde beräknat enligt LNU/SLU. Anledningentill detta är att denna mätning baseras på av fukthalten och beräknat effektivtvärmevärde för varje enskild leverans medan de andra bygger på ett beräknat”erfarenhetstal” för energiinnehåll per ton respektive per m3s förleveranserna i studien. Om mätningen istället baseras på erfarenhetstalistället för fukthaltsmätning visar resultaten att volymmätning ger en mindrekvotspridning, runt 10 %, jämfört med viktbaserad mätning där kvotspridningen hamnar på ca 17 % jämfört med facit. Fukthaltsmätningenligt den finska metoden ger en kvotspridning på ca 15 %.Volymminskningen under transport för alla leveranser i studien uppmättes imedeltal till strax över 2 % och resultaten visar också att den störstavolymminskningen, ca 70 %, sker redan under de första kilometrarna.Skillnaden mellan VMFs volymmätning och den mer noggrannavolymmätningen utförda av LNU/SLU visade sig vara endast 0,5 %. Men dålassen krattats för att möjliggöra denna mätning har även VMFs inmätningförenklats.
|
|
