SwePub
Sök i SwePub databas

  Utökad sökning

Träfflista för sökning "WFRF:(Nilsson Sten) "

Sökning: WFRF:(Nilsson Sten)

  • Resultat 1-10 av 535
Sortera/gruppera träfflistan
   
NumreringReferensOmslagsbildHitta
1.
  •  
2.
  •  
3.
  • Carlsson, Lena, et al. (författare)
  • Mode of growth determines differential expression of prostasomes in cultures of prostate cancer cell lines and opens for studies of prostasome gene expression
  • 2006
  • Ingår i: Upsala Journal of Medical Sciences. - : Uppsala Medical Society. - 0300-9734 .- 2000-1967. ; 111:3, s. 293-301
  • Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
    • The exocrine secretion of the acinar gland cells in the human prostate consists of, among other components, a serous secretion and prostasomes. The prostasomes are functionally associated with both reproduction and prostate cancer development and are capable to raise autoantibodies at various pathologies. Therefore, we are trying to characterize prostasome antigens by analysing prostasome- producing cell lines of prostate cancers with the cDNA microarray technique. To obtain one state with synthesis of prostasomes and another state without synthesis, we checked whether the prostasome differentiation was influenced by the mode of growing the cells, that is, whether the cells had been growing on a solid support or on a flexible one. We studied the expression of prostasomes in the cell lines PC3, DU145 and LNCaP. We grew the cells with the following methods: Monocellular layers on microbeads, multicellular spheroids, single cells in suspension cultures, and xenotransplants in nude rats. The presence of prostasomes was examined by ELISA, immunocytochemistry or electron microscopy. The results showed that growing the cells on microbeads (solid support) produced a differentiation of prostasomes, while growing the cells in multicellular spheroids (flexible support) did not. Thus it should be possible to apply cDNA microarray analyses for characterizing the genes which are active at the cellular expression of prostasomes and then deduce the prostasome antigens.
  •  
4.
  • Gorcenco, Sorina, et al. (författare)
  • Ataxia-pancytopenia syndrome with SAMD9L mutations
  • 2017
  • Ingår i: Neurology: Genetics. - 2376-7839. ; 3:5
  • Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
    • OBJECTIVE: We describe the neurologic, neuroradiologic, and ophthalmologic phenotype of 1 Swedish and 1 Finnish family with autosomal dominant ataxia-pancytopenia (ATXPC) syndrome and SAMD9L mutations.METHODS: Members of these families with germline SAMD9L c.2956C>T, p.Arg986Cys, or c.2672T>C, p.Ile891Thr mutations underwent structured interviews and neurologic and ophthalmologic examinations. Neuroimaging was performed, and medical records were reviewed. Previous publications on SAMD9L-ATXPC were reviewed.RESULTS: Twelve individuals in both families were affected clinically. All mutation carriers examined had balance impairment, although severity was very variable. All but 1 had nystagmus, and all but 1 had pyramidal tract signs. Neurologic features were generally present from childhood on and progressed slowly. Two adult patients, who experienced increasing clumsiness, glare, and difficulties with gaze fixation, had paracentral retinal dysfunction verified by multifocal electroretinography. Brain MRI showed early, marked cerebellar atrophy in most carriers and variable cerebral periventricular white matter T2 hyperintensities. Two children were treated with hematopoietic stem cell transplantation for hematologic malignancies, and the neurologic symptoms of one of these worsened after treatment. Three affected individuals had attention deficit hyperactivity disorder or cognitive problems. Retinal dysfunction was not previously reported in individuals with ATXPC.CONCLUSIONS: The neurologic phenotype of this syndrome is defined by balance or gait impairment, nystagmus, hyperreflexia in the lower limbs and, frequently, marked cerebellar atrophy. Paracentral retinal dysfunction may contribute to glare, reading problems, and clumsiness. Timely diagnosis of ATXPC is important to address the risk for severe hemorrhage, infection, and hematologic malignancies inherent in this syndrome; regular hematologic follow-up might be beneficial.
  •  
5.
  • Haghighi, Mona, et al. (författare)
  • A Comparison of Rule-based Analysis with Regression Methods in Understanding the Risk Factors for Study Withdrawal in a Pediatric Study
  • 2016
  • Ingår i: Scientific Reports. - : Springer Science and Business Media LLC. - 2045-2322. ; 6
  • Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
    • Regression models are extensively used in many epidemiological studies to understand the linkage between specific outcomes of interest and their risk factors. However, regression models in general examine the average effects of the risk factors and ignore subgroups with different risk profiles. As a result, interventions are often geared towards the average member of the population, without consideration of the special health needs of different subgroups within the population. This paper demonstrates the value of using rule-based analysis methods that can identify subgroups with heterogeneous risk profiles in a population without imposing assumptions on the subgroups or method. The rules define the risk pattern of subsets of individuals by not only considering the interactions between the risk factors but also their ranges. We compared the rule-based analysis results with the results from a logistic regression model in The Environmental Determinants of Diabetes in the Young (TEDDY) study. Both methods detected a similar suite of risk factors, but the rule-based analysis was superior at detecting multiple interactions between the risk factors that characterize the subgroups. A further investigation of the particular characteristics of each subgroup may detect the special health needs of the subgroup and lead to tailored interventions.
  •  
6.
  • Kriström, Berit, et al. (författare)
  • Growth hormone (GH) dosing during catch-up growth guided by individual responsiveness decreases growth response variability in prepubertal children with GH deficiency or idiopathic short stature
  • 2009
  • Ingår i: Journal of Clinical Endocrinology and Metabolism. - : The Endocrine Society. - 0021-972X .- 1945-7197. ; 94:2, s. 483-490
  • Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
    • CONTEXT: Weight-based GH dosing results in a wide variation in growth response in children with GH deficiency (GHD) or idiopathic short stature (ISS). OBJECTIVE: The hypothesis tested was whether individualized GH doses, based on variation in GH responsiveness estimated by a prediction model, reduced variability in growth response around a set height target compared with a standardized weight-based dose. SETTING: A total of 153 short prepubertal children diagnosed with isolated GHD or ISS (n = 43) and at least 1 SD score (SDS) below midparental height SDS (MPH(SDS)) were included in this 2-yr multicenter study. INTERVENTION: The children were randomized to either a standard (43 microg/kg.d) or individualized (17-100 microg/kg.d) GH dose. MAIN OUTCOME MEASURE: We measured the deviation of height(SDS) from individual MPH(SDS) (diffMPH(SDS)). The primary endpoint was the difference in the range of diffMPH(SDS) between the two groups. RESULTS: The diffMPH(SDS) range was reduced by 32% in the individualized-dose group relative to the standard-dose group (P < 0.003), whereas the mean diffMPH(SDS) was equal: -0.42 +/- 0.46 and -0.48 +/- 0.67, respectively. Gain in height(SDS) 0-2 yr was equal for the GH-deficient and ISS groups: 1.31 +/- 0.47 and 1.36 +/- 0.47, respectively, when ISS was classified on the basis of maximum GH peak on the arginine-insulin tolerance test or 24-h profile. CONCLUSION: Individualized GH doses during catch-up growth significantly reduce the proportion of unexpectedly good and poor responders around a predefined individual growth target and result in equal growth responses in children with GHD and ISS.
  •  
7.
  • Nilsson, Johanna, 1986- (författare)
  • Between Political Party and Armed Group : Understanding Renamo as a Hybrid Party
  • 2023
  • Licentiatavhandling (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
    • This thesis explores the concept of hybridity within the context of rebel-to-party transformation, with a particular focus on Renamo during the period of 2015-2017 in Mozambique. This timeframe was marked by a resurgence of organised systematic violence, disrupting the relative peace that had prevailed in Mozambique since 1992. The central conflict revolved around the issue of local self-governance, with Renamo asserting its claim to govern in six out of Mozambique's ten provinces. During this period, Renamo operated both as a political party with a significant presence in parliament and as an armed group engaged in systematic violence.The rebel-to-party literature has sparked discussions about groups that seem to retain elements of their violent past while transitioning into political parties, leading to the emergence of the concept of hybrid parties. However, this concept remains relatively undefined and underexplored. This thesis seeks to contribute to this discussion through an in-depth qualitative study of Renamo's elite-level politicians, aiming to enhance our understanding of hybrid parties.The study, conducted during the conflict years, closely examines how elite politicians in Renamo navigate their dual roles. It encompasses 14 months of fieldwork from February 2015 to January 2017, drawing on elite interviews, elite-level public statements, and elite observations of parliament, enriched by ethnographic sensibility. The analysis is grounded in a theoretical framework that allows for an exploration of Renamo's behaviour and perceptions as both an armed group and a political party, particularly concerning the issue of local self-governance. Through this analysis, the study aims to elucidate the intersections, thereby advancing our comprehension of how hybridity manifests.The main findings suggest that Renamo's hybridity predominantly manifests through processes related to contemporaneity in behaviour, elite-level legitimisation, and one key political issue. Furthermore, I argue that the hybridity is maintained through narratives of democracy and a charismatic leader. The thesis advocates for a deeper exploration of these processes to enhance both empirical understanding and the theoretical discussion surrounding hybrid parties.
  •  
8.
  • Nilsson, Kerstin, et al. (författare)
  • 54 forskare: Inte alla klarar höjd pensions-ålder
  • 2017
  • Ingår i: Svenska Dagbladet, Stockholm. - 1101-2412.
  • Tidskriftsartikel (populärvet., debatt m.m.)abstract
    • Ett hållbart och acceptabelt pensionssystem måste utformas utifrån personliga förutsättningar och förhållanden i arbetslivet, så att fler klarar att arbeta i högre ålder. Att enbart genom ekonomiska åtgärder höja pensionsåldern är inte långsiktigt hållbart, skriver 54 forskare.DEBATT | PENSIONForskning visar att cirka var fjärde har en diagnos eller skada orsakad av sitt arbete. Detta gör arbetsorsakad sjukdom och skada till ett betydelsefullt folkhälsoproblem. Att då enbart genom ekonomiska åtgärder höja pensionsåldern för samtliga (yrkes)grupper utifrån deras kronologiska ålder är inte långsiktigt hållbart när individers biologiska ålder är så olika bland annat till följd av arbetslivet. Detta är en demokratifråga. Forskning om äldre i arbetslivet och hållbart arbete visar att man då främst flyttar individer från pensionssystemet till sjukförsäkringssystemet och ökar klyftorna i samhället.Debatt Det här är en argumenterande text med syfte att påverka. Åsikterna som uttrycks är skribentens egna.Vi är 54 forskare som nu gemensamt har skrivit denna debattartikel. Anledningen är att vi är oroade över att cirka var fjärde blir sjuk av sitt arbete samtidigt som man i det förslag som ligger om att senarelägga ålderspensionen i princip utgår ifrån att arbetskraftsdeltagande enbart styrs av ekonomin. Vi vill trycka på betydelsen av åtgärder i arbetslivet för att komma tillrätta med ohälsan, det vill säga inte enbart ekonomiska restriktioner som tvingar folk som inte kan, vill och orkar att stanna kvar i arbetslivet till en högre kronologisk ålder.Pensionssystemet bygger på att vi ska arbeta en viss del av våra liv för att förtjäna möjligheter till pension. Vi bör dock inte enbart utgå ifrån antalet år sedan en person föddes, då korttidsutbildade generellt träder in på arbetsmarknaden tidigare än långtidsutbildade. De har alltså varit en del av arbetskraften från en yngre ålder. Människor med kortare utbildning har oftare ett arbete som innebär påfrestningar som kan inverka negativt på hälsotillståndet och som till och med kan påskynda det biologiska åldrandet. Dessutom lever korttidsutbildade generellt sett inte lika länge som långtidsutbildade, vilket delvis även avspeglar skilda livs- och arbetsvillkor.Den svenska sjukförsäkringsreformen 2008 avsåg att få tillbaka människor i arbete. Men studien fann att den faktiskt bidrog till att fler gick i tidig ålderspension av dem som var i åldern 55–64 år. Ökningen var störst bland korttidsutbildade. Mer än 5 procent fler gick i tidig ålderspension då det blev svårare att få sjukpenning och sjukersättning. Vi kan notera att det är vanligare att manliga chefer tar ut tidig ålderspension, jämfört med kvinnliga maskinskötare inom tillverkningsindustrin. I vissa yrken är det dessutom vanligare att människor, trots pension, både orkar och faktiskt ges möjlighet att arbeta vidare om de har en specialkompetens som efterfrågas. Om vi endast kombinerar ekonomiska morötter med piskor finns en stor risk att vi ökar klyftan mellan grupper som både kan och vill fortsätta att yrkesarbeta och personer som av olika skäl inte längre kan eller orkar.Ta nytta av den forskning som vi har tagit fram. Ett hållbart och acceptabelt pensionssystem måste utformas utifrån personliga förutsättningar och förhållanden i arbetslivet. Ett hållbart arbetsliv för allt fler i vår åldrande befolkning fordrar att vi samtidigt beaktar faktorer som relaterar till biologisk/kroppslig ålder, mental/kognitiv ålder samt social ålder/livsloppsfas och våra attityder som är kopplade till ålder. Vi måste ta större hänsyn till olika förutsättningar och varierande funktionsförmåga och utifrån detta anpassa de åtgärder som gör att arbetslivet blir möjligt och hållbart för allt fler även i högre ålder.”Morötter” är viktigare för en god arbetshälsa och hög produktivitet än en piska i form av oron för en dålig ekonomi.Forskning visar att pedagogik som bygger på ”morötter” oftast är betydligt bättre än ”piskor” för att nå framgångsrika och långsiktiga mål. ”Morötter” i samhället, för organisationer, företag och individer är därför viktiga för god arbetshälsa och fortsatt produktivitet och kan bidra till ett längre arbetsliv även för grupper som tidigare inte ens klarat av att arbeta fram till pensionsåldern. Genom forskning inom området har bland annat swage-modellen utarbetats. Detta är ett verktyg som visar på komplexiteten i ett hållbart arbetsliv och tillsammans med systematiskt arbetsmiljöarbete, handlingsplaner och åtgärder syftar till ett mer hållbart arbetsliv. Morötter är enligt forskningen i detta sammanhang åtgärder för en god fysisk och mental arbetsmiljö, avpassad arbetsbelastning, stödjande teknik, att man kan anpassa arbetstakten, alternativa arbetstidsmodeller vid behov. Det är viktigt att man känner sig trygg och förväntas och tillåts vara delaktig, att man blir sedd av chefen och arbetskamraterna. Att de egna arbetsuppgifterna upplevs som meningsfulla och behövda av andra skapar självförverkligande och tillfredsställelse i arbetet. Att man känner att ens arbetsuppgifter och man själv är viktig för organisationen och företaget. Att man trots högre ålder inkluderas i olika nysatsningar och får tillgång till kompetensutveckling och inte blir åsidosatt eller åldersdiskriminerad. Utvärderingar visar att de äldre medarbetarna som fick några av dessa anpassningar och möjligheter var mer effektiva, utvilade, stimulerade när de var på arbetet samtidigt som sjukfrånvaron minskade. Vilket i sin tur bidrar till ett längre arbetsliv för grupper som tidigare inte klarat av att arbeta fram till pensionsåldern. I organisationer som bygger på en deltagar- och lärandekultur rustas de anställda för att klara omställningar, nya arbetsuppgifter och vid behov även yrkesbyten.Med en åldrande befolkning där allt fler lever allt längre behöver vi arbeta till en högre ålder i framtiden för att pensionssystemet ska hålla. Men ”morötter” är viktigare för en god arbetshälsa och hög produktivitet än en piska i form av oron för en dålig ekonomi. Det kräver också att vi ändrar våra attityder och förhållningssätt till äldre på arbetsmarknaden, vilket vi bäst gör genom att organisationer och företag får incitament till och erbjuder mer individanpassade arbetsvillkor, särskilt för personer i högre ålder. Låt oss därför använda den framtagna kunskapen i praktiken för att göra arbetslivet friskt och hållbart för alla åldrar.
  •  
9.
  • Nilsson, Kerstin, et al. (författare)
  • Vi är oroade över senare ålderspension
  • 2017
  • Ingår i: Dagens Samhälle. - 1652-6511.
  • Tidskriftsartikel (populärvet., debatt m.m.)abstract
    • Var fjärde person blir i dag sjuk till följd av sitt arbete. Att höja pensionsåldern för alla yrkesgrupper, utan konkreta åtgärder för att minska ohälsan, är därför problematiskt och mycket oroande. Det är, enligt forskarna, inte långsiktigt samhällsekonomiskt lönsamt att utan andra åtgärder höja pensionsåldern för alla. Vi – 54 forskare – är mycket oroade över konsekvenserna av att, som föreslagits, senarelägga ålderspensionen.Förslaget utgår i princip från arbetskraftsdeltagande i princip enbart styrs av ekonomin, medan forskningen visar att det bara är en av flera faktorer som styr hur länge och hur mycket människor väljer att arbeta.Det här sättet att lösa problemet med en åldrande befolkning och ett sviktande pensionssystem är inte samhällsekonomiskt lönsamt på lång sikt, utan riskerar bara att flytta runt folk mellan olika ersättningssystem. Pensionssystemet bygger på att vi ska arbeta en viss del av våra liv för att tjäna in vår pension. Vi bör dock inte enbart utgå ifrån ålder eller antalet år sedan en person föddes då korttidsutbildade generellt träder in på arbetsmarknaden tidigare än långtidsutbildade. De med kortare utbildningstid har alltså varit en del av arbetskraften från en yngre ålder. Människor med kortare utbildning har också oftare ett arbete som innebär påfrestningar som kan inverka negativt på hälsotillståndet och som till och med kan påskynda det biologiska åldrandet. Dessutom lever korttidsutbildade generellt sett inte lika länge som långtidsutbildade, vilket delvis även avspeglar skilda livs- och arbetsvillkor.Ta nytta av den forskning som vi har tagit fram. Ekonomin är självklart viktigt för att vi ska vilja arbeta, men den är som sagt enbart en av flera faktorer med betydelse vårt arbetsliv.Hälsotillståndet, både det fysiska och det mentala, har en avgörande betydelse för hur länge och hur mycket vi orkar arbeta. Ett fysiskt och mentalt belastande arbete är en stark riskfaktor för en nedsatt hälsa i slutet av arbetslivet. Arbetstid, arbetstakt och möjlighet till återhämtning spelar en allt större roll ju äldre vi blir. Andra aspekter är arbetsinnehåll, hur meningsfulla och stimulerande arbetsuppgifterna är, balansen mellan arbete och familjesituation och fritidsaktiviteter. Organisationskultur, ledarskapet, stöd i arbetet och kompetens har stor betydelse för om vi ska kunna och vilja arbeta till en högre ålder. Vi måste ta större hänsyn till olika förutsättningar och varierande funktionsförmåga och utifrån detta anpassa de åtgärder som gör att arbetslivet blir möjligt och hållbart för allt fler även i högre ålder.Ett hållbart och acceptabelt pensionssystem måste därför utformas utifrån personliga förutsättningar och förhållanden i arbetslivet. Ett hållbart arbetsliv för allt fler i vår åldrande befolkning fordrar att vi samtidigt beaktar faktorer som relaterar till biologisk/kroppslig ålder, mental/kognitiv ålder samt social ålder/livsloppsfas samt de attityder som är kopplade till ålder.
  •  
10.
  • Nilsson, Per, et al. (författare)
  • A template for writing radiotherapy protocols
  • 2015
  • Ingår i: Acta Oncologica. - 0284-186X .- 1651-226X. ; 54:2, s. 275-279
  • Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
    • Background. Well-specified and unambiguous treatment protocols are essential both for current practice and for the future development of radiation therapy. In order to provide assistance for writing good protocols, irrespective of treatment intention and complexity, up-to-date guidelines are highly desirable. Methods. We have analysed the radiotherapy work-flow, including clinical and physical aspects, such as preparatory imaging, treatment planning, delivery and evaluation, with the aim to outline a consistent framework covering the entire radiotherapy process. Results. Based on the analysis, a recipe-style template for specifying the description of the radiotherapy process has been designed. The template is written in a general format, which allows for modified phrasing, and should be customised for the specific clinical situation and diagnosis, as well as facility resources. Conclusions. The template can be used as a tool to ensure a consistent and comprehensive description of the radiotherapy section of clinical guidelines, care programmes and clinical trial protocols.
  •  
Skapa referenser, mejla, bekava och länka
  • Resultat 1-10 av 535
Typ av publikation
tidskriftsartikel (435)
doktorsavhandling (26)
konferensbidrag (17)
bokkapitel (17)
annan publikation (13)
rapport (10)
visa fler...
bok (7)
forskningsöversikt (4)
samlingsverk (redaktörskap) (2)
konstnärligt arbete (2)
proceedings (redaktörskap) (1)
licentiatavhandling (1)
visa färre...
Typ av innehåll
refereegranskat (438)
övrigt vetenskapligt/konstnärligt (82)
populärvet., debatt m.m. (15)
Författare/redaktör
Garpman, Sten (121)
Gustafsson, Hans-Åke (121)
Oskarsson, Anders (120)
Otterlund, Ingvar (120)
Stenlund, Evert (119)
Nystrand, Joakim (117)
visa fler...
Silvermyr, David (113)
Nilsson, Pål (111)
Arai, Y. (107)
Tydesjö, Henrik (102)
Aad, G (97)
Abbott, B. (97)
Abdinov, O (97)
Abreu, H. (97)
Adye, T. (97)
Aielli, G. (97)
Albrand, S. (97)
Aleksa, M. (97)
Aleksandrov, I. N. (97)
Alexander, G. (97)
Alexopoulos, T. (97)
Alhroob, M. (97)
Alimonti, G. (97)
Amako, K. (97)
Amelung, C. (97)
Amorim, A. (97)
Amram, N. (97)
Anastopoulos, C. (97)
Andeen, T. (97)
Anderson, K. J. (97)
Andreazza, A. (97)
Angerami, A. (97)
Anghinolfi, F. (97)
Anjos, N. (97)
Antonelli, M. (97)
Anulli, F. (97)
Arabidze, G. (97)
Arguin, J-F. (97)
Arnaez, O. (97)
Asai, S. (97)
Asquith, L. (97)
Assamagan, K. (97)
Augsten, K. (97)
Aurousseau, M. (97)
Avolio, G. (97)
Azuelos, G. (97)
Bachacou, H. (97)
Backes, M. (97)
Bai, Y. (97)
Baines, J. T. (97)
visa färre...
Lärosäte
Lunds universitet (298)
Uppsala universitet (179)
Kungliga Tekniska Högskolan (109)
Stockholms universitet (109)
Göteborgs universitet (67)
Karolinska Institutet (62)
visa fler...
Umeå universitet (43)
Linköpings universitet (40)
Chalmers tekniska högskola (17)
Örebro universitet (12)
Linnéuniversitetet (9)
Sveriges Lantbruksuniversitet (9)
Högskolan i Skövde (7)
Karlstads universitet (6)
Luleå tekniska universitet (3)
Malmö universitet (3)
Högskolan i Borås (2)
RISE (2)
Jönköping University (1)
visa färre...
Språk
Engelska (484)
Svenska (48)
Odefinierat språk (3)
Forskningsämne (UKÄ/SCB)
Naturvetenskap (299)
Medicin och hälsovetenskap (113)
Humaniora (30)
Teknik (17)
Samhällsvetenskap (13)
Lantbruksvetenskap (11)

År

Kungliga biblioteket hanterar dina personuppgifter i enlighet med EU:s dataskyddsförordning (2018), GDPR. Läs mer om hur det funkar här.
Så här hanterar KB dina uppgifter vid användning av denna tjänst.

 
pil uppåt Stäng

Kopiera och spara länken för att återkomma till aktuell vy