| 1. |
|
|
| 2. |
|
|
| 3. |
|
|
| 4. |
|
|
| 5. |
|
|
| 6. |
|
|
| 7. |
- Ahlström, Monica, et al.
(författare)
-
Ett praktiskt försök : nationell prioriteringsmodell tillämpad i Landstinget i Kalmar Län
- 2008
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Idag finns en nationell modell för hur öppna vertikala prioriteringar kan genomföras. Den är resultatet av de samlade erfarenheterna av att omsätta riksdagens riktlinjer för prioriteringar i praktiskt prioriteringsarbete. Modellen är framtagen av Socialstyrelsen, PrioriteringsCentrum samt flera vårdförbund och landsting gemensamt. Också FSA och LSR har ställt sig bakom den. Fram tills nu har det dock saknats praktisk erfarenhet av att tillämpa modellen inom arbetsterapi och sjukgymnastik. Men sedan drygt två år tillbaka har de båda rehabiliteringsenheterna Samrehab och Rehab Söder i Landstinget i Kalmar län med stöd av PrioriteringsCentrum bedrivit ett prioriteringsarbete i enlighet med modellen. Det är deras erfarenheter denna rapport handlar om.Prioriteringsarbetet har med nära stöd av verksamhetsledningarna letts av en projektgrupp bestående av arbetsterapeuter och sjukgymnaster från de båda enheterna som fungerat som handledare, ansvarat för metodutveckling och utbildning samt kontinuerligt utvärderat arbetet. Själva tillämpningen av den nationella modellen har ett antal utvecklingsgrupper inom olika specialistområden stått för. De har valt ut och rangordnat tillstånd och olika åtgärder som de ansett angelägna att ta fram prioriteringar för.Ett av syftena med prioriteringsarbetet i Samrehab och Rehab Söder var att få till stånd länsövergripande prioriteringar inom vissa verksamheter och/eller för vissa sjukdomstillstånd för en mer likvärdig vård. Idag finns elva sådana prioriteringsordningar presenterade på landstingets intranät och ytterligare ett tiotal är under bearbetning. Utöver vinsterna med det förbättrade samarbetet mellan länsdelarna har alltså den interna öppenheten i prioriteringarna ökat. Alla anställda kan lätt få fram prioriteringsordningarna via basenheternas hemsidor när man behöver det. Andra vinster av prioriteringsarbetet är att kännedomen och kunskapen om riksdagens riktlinjer för prioriteringar har ökat, att en större del av basenheternas verksamhet idag är faktabaserad än innan prioriteringsarbetet startade samt att den kliniska erfarenheten har tillvaratagits och dokumenterats på ett mer systematiskt sätt än tidigare. Det har dessutom skett en utveckling av den nationella modellen som har blivit mer konkret vad det gäller svårighetsgrad och nytta. En majoritet av deltagarna i utvecklingsgrupperna har haft en positiv inställning till att arbeta med prioriteringar utifrån modellen och upplever också att de erhållit ett språk som gör det möjligt att kommunicera prioriteringar med politiker och landstingsledning.I rapporten presenteras också de frågor kring modellens olika steg som dykt upp under arbetets gång. Tre frågor har dominerat; syftet med prioriteringsarbetet, tolkningen av modellen samt dokumentationen av prioriteringsarbetet. Syftet har inte alltid upplevts som helt klart och sambandet mellan prioriteringsarbetet och annat kvalitetsarbete som t ex framtagande av behandlingsriktlinjer har varit otydligt. När det gäller tolkningen av modellen har t ex graderingen av svårighetsgrad och patientnytta gett upphov till frustration. Också den skriftliga presentationen av prioriteringsordningarna har stundtals upplevts som krånglig och svår att förmedla till övriga medarbetare på ett användbart sätt.Alla de åtgärder som projektgruppen vidtagit för att underlätta de svårigheter som dykt upp delar de här med sig av i rapporten. Likaså pekar de ut viktiga förutsättningar för ett prioriteringsarbete (som t ex tid, kompetens, kontinuitet och legitima deltagare). Syftet med att pröva om den nationella modellen för öppna vertikala prioriteringar är användbar i Samrehabs och Rehab Söders prioriteringsarbete är uppnådd och det har inte framkommit något som ger anledning att ifrågasätta modellens grundstruktur. Förslag har dock givits bl a avseende bedömning av svårighetsgrad och patientnytta för att ytterligare underlätta tillämpningen.Nu planerar enheterna att gå vidare med sitt prioriteringsarbete, dels genom att fortsätta att ta fram behandlingsriktlinjer som kombineras med prioriteringar men också genom att ytterligare utveckla prioriteringsstödet för de enskilda medarbetarna i deras dagliga patientarbete. Om andra verksamheter i Sverige följer efter detta exempel från Kalmar län med att öppet redovisa hur de hanterar prioriteringar i sin verksamhet kommer ytterligare nya erfarenheter att hjälpa metodutvecklingen på traven.
|
|
| 8. |
- Andersson, Ulrika, et al.
(författare)
-
Introductory Chapter: Rape Narratives in Motion
- 2019
-
Ingår i: Rape Narratives in Motion. - Cham : Springer International Publishing. - 9783030138516 - 9783030138523 ; , s. 1-16
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
|
|
| 9. |
- Andersson, Ulrika, et al.
(författare)
-
PERSON-CENTREDNESS IN HYPERTENSION MANAGEMENT USING INFORMATION TECHNOLOGY (PERHIT) : A RANDOMISED CONTROLLED TRIAL IN PRIMARY HEALTH CARE
- 2022
-
Ingår i: Journal of Hypertension. - : Ovid Technologies (Wolters Kluwer Health). - 1473-5598 .- 0263-6352. ; 40, s. 197-197
-
Konferensbidrag (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- OBJECTIVE: Few studies address results from use of new technology and patient participation in hypertension management. The PERHIT Study is a multicentre randomised controlled trial with the aim to evaluate the effects of a person-centred approach using a web-based, interactive self-management system through the patient´s own mobile phone on blood-pressure and well-being. Primary aim is the degree of achieved blood pressure (BP) control after eight weeks and one year. In addition, person-centeredness, usefulness, daily life activities in relation to BP values, awareness of risk and health care costs are studied. DESIGN AND METHOD: The PERHIT study was performed in four regions in southern Sweden. Following inclusion, more than 900 patients from 31 primary health care centres were randomised to two groups. In the intervention group (INT), patients were provided with a web-based self-management support system including a home-BP monitor. For eight consecutive weeks, they measured BP and performed self-reports regarding well-being, symptoms, lifestyle, medication intake and side effects every evening via their mobile phone. They could also receive motivational messages and reminders throughout the intervention period. Both patients and professionals had access to graphic feedback of reported values through a secure web portal. Patients in the control (CON) group received standard treatment as usual. RESULTS: The primary outcome (BP < 140/90 mmHg) was achieved by 48.5% and 47.1% in the INT, and by 40.4% and 40.9% in the CON group after 8 weeks (p = 0.016) and 12 months (p = 0.067), respectively. Both patients and professionals experienced the system as a useful resource for communication regarding BP and lifestyle. They described that it could be used to support a constructive and person-centred partnership between patients and professionals. CONCLUSIONS: Blood pressure control was significantly better after eight weeks, but not after one year, following an intervention based on use of mobile phones, feedback and interaction between patients and primary care professionals compared to standard care. The system can be a tool toward a new way of working and help patients reach a controlled BP and play a role in a more person-centred and individually adapted hypertension management.
|
|
| 10. |
|
|
