| 1. |
- Sandstig, Gabriella, 1969, et al.
(författare)
-
Förtroendet för rättsväsendet 1986 - 2011
- 2012
-
Ingår i: I framtidens skugga / Annika Bergström, Lennart Weibull och Henrik Oscarsson (red.). - Göteborg : University of Gothenburg. - 9789189673243 ; , s. 145-159
-
Bokkapitel (refereegranskat)
|
|
| 2. |
- Karlsson, David, 1974, et al.
(författare)
-
The Swedish Regional Reform and the Political Map: Party Interests at Stake
- 2011
-
Ingår i: Paper presented at XVI Nordic Political Science Congress NOPSA conference Vasa, FINLAND, August 9 – 12, 2011..
-
Konferensbidrag (refereegranskat)abstract
- Abstract In this article we conduct contra factual experiment of thoughts, applying the tactics of gerrymandering into the regionalization process of Sweden. By applying the actual election data from 1998 up to 2010, we discuss the various outcomes of four regional models; i) the present system, ii) a realistic scenario of regional reform (a roadmap commissioned by SALAR), and two hypothetical but possible models based on what regional structure would mostly benefit iii) the left parties and iv) the right parties. The overall aim of the paper is to esti-mate the implications of a regional reform on the political geography of Sweden to provide instruments for fu-ture research on if, and how party interests affect the regional reform process. The analyses also give fuel to a number of relevant discussions on regional reform and its political out-comes. For example, our results highlight the possible lock-in effects in the present discussions concerning the Stockholm/Uppsala regions, Västra Götaland and Halland/or Värmland, and the region of Southwest Sweden. One suggestion is that if citizens are to have longterm confidence in the future regional structure, it should be arranged in such a way that both the left and right wings are satisfied – a double-packing strategy. Such a strategy would make it relatively harder for smaller local/regional parties to affect the political stability of a region. If political stability is pursued, we suggest that the solution of the Wise men is more functional than the present structure.
|
|
| 3. |
- Lindholst, Andrej Christian, et al.
(författare)
-
Introducing the Research Setting: Four Countries and Two Local Services
- 2020
-
Ingår i: Marketization in Local Government: Diffusion and Evolution in Scandinavia and England. Andrej Christian Lindholst, Morten Balle Hansen (red.). - Cham, Switzerland : Palgrave Macmillan, Springer Nature. - 9783030324773 ; , s. 79-98
-
Bokkapitel (refereegranskat)abstract
- In comparative analysis of public management reforms, the general characteristics of countries and service contexts wherein reforms are implemented are important when examining and interpreting similarities and differences in the outcomes of reforms (Christensen and Lægreid, 2007; Greve et al., 2016; Pollitt and Bouckaert, 2011). When taking a comparative perspective, key characteristics of the politico-administrative system, such as Local Government structure, can provide a filter shaping the mix of policy instruments and organizational possibilities for implementing marketization within various services sectors. Similarly, the characteristics of the services sectors, such as…, are expected to provide a second filter shaping the outcomes from marketization. The country context of the book is represented by England and the three Scandinavian countries of Denmark, Norway and Sweden while the service context is represented by local park and road services. In the comparative perspective of the book, the country context varies while the service sector context is invariant. This chapter provides an overview and comparison of the general characteristics of the four countries and service context. The overview of the countries and service context focuses on relatively stable characteristics and their differences and similarities across the countries. The chapter is organised in two main sections. The first section provides an overview of the general characteristics of Local Governments in the four countries. The second section provides an overview of local park and road services in the four countries.
|
|
| 4. |
- Lindholst, Andrej Christian, et al.
(författare)
-
Patterns and Variations of Marketization Compared
- 2020
-
Ingår i: Marketization in Local Government: Diffusion and Evolution in Scandinavia and England. - Cham, Switzerland : Palgrave Macmillan, Springer Nature. - 9783030324773 ; , s. 197 - 221
-
Bokkapitel (refereegranskat)abstract
- In chapters 5 to 8, we provided an overview of trajectories of marketization and their impact on the organization and provision of municipal park and road services in each of the four countries: England and the three Scandinavian countries Sweden, Denmark and Norway. The country-based studies highlighted particular characteristics of marketization and how marketization has found its way within municipal park and road services. One key finding appearing from a cross-reading is that marketization is characterized by substantial variations across the four countries. The implementation of marketization both diverge and converge across the national contexts in unexpected ways. For example, the purposes for involving private providers and markets in public service delivery may not be so tightly coupled to cost concerns as envisioned in core new public management (NPM) reform models. Private providers and markets may also have equally important, albeit different, roles in public service delivery across radical and more cautious reform countries. Lastly, countries renowned for strong emphasis on marketization in their past reform trajectories may not appear that marketized after all – even within spearhead sectors such as municipal park and road services. Also, the study of economic outcomes from contracting out of park and road services in chapter 9 found substantial variations, including average cost savings in Denmark, a neutral effect on costs levels in Sweden and average cost increases in Norway, even after controlling for standard explanations such as the level of competition and contracting strategy. These variations in outcomes call for a careful appreciation of the comparative characteristics of the wider institutional context for marketization across different groups of countries. To gain a better understanding of similarities and differences in the patterns and variations in contemporary marketization in a comparative perspective, we have addressed the following two research questions: 1) To which degree do patterns and variations in contemporary marketization within municipal park and road services diverge (or converge) across England and the three Scandinavian countries, and 2) can any distinctive variants of marketization be identified across the four countries (or is marketization converging on a common model)? To answer these questions, we compare patterns and variations of contemporary marketization within a series of statistical analyses of comparable INOPS survey data from each of the four countries (see chapter 4 for details on data and methods). The INOPS survey data makes it possible to explore and carry out formal statistical tests of whether municipalities across the four countries converge or diverge in their implementation of features from different marketization models within the park and road services. The comparison extends the analysis of the implementation of marketization within municipal park and road services from the single-country perspectives found in chapters 5 to 8 toward a formalized comparative country analysis based on statistical techniques.
|
|
| 5. |
- Lindholst, Andrej Christian, et al.
(författare)
-
Research design, materials and methods
- 2020
-
Ingår i: Marketization in Local Government: Diffusion and Evolution in Scandinavia and England. Andrej Christian Lindholst, Morten Balle Hansen (red.). - Cham, Switzerland : Palgrave Macmillan, Springer Nature. - 9783030324773 ; , s. 61-78
-
Bokkapitel (refereegranskat)abstract
- The phenomenon of marketization holds no lack of earlier research and has been researched through various empirical strategies. In this chapter we present the research strategy and primary data sources for the book. We highlight the relevance of the methodological approach within the range of empirical strategies employed in earlier research. Our research strategy is comparative in its outlook and integrates longitudinal and cross-sectorial analyses of experiences with marketization of park and road services within and across the four countries of England, Denmark, Sweden and Norway based on a mix of quantitative and qualitative data. A key feature of the book’s research strategy is that marketization is researched with an eye to the importance of differences in national context for the evolution and diffusion of marketization. The comparative character of our research strategy locates and distinguishes our contributions within a handful of strategies for contextualizing the phenomenon of marketization. In the marketization literature we find four major strategies. First, a group of studies focuses on experiences within a single country. One example is Kettl’s (1993) case-based study of experiences with the use of private markets and competition in the US. Another example is the collection of evidence on the impact from marketization on Swedish welfare found in the anthology edited by Hartmann (2011). Second, a group of studies looks beyond individual country contexts and starts with a global outlook on marketization. One example is Simmons and Elkins’ (2004) study of the diffusion of marketization across nations as part of a global neoliberal movement. Third, a group of studies embeds marketization as part of a more general research interest in public sector reforms. Greve (2006), for example, provides an overview of public management reform in Denmark including an assessment of the relative emphasis on marketization. Pollitt and Bouckaert’s (2011) contribution is another example, where marketization is viewed as part of the historical trends in public management reform in a comparative analysis of OECD countries. Finally, a group of studies connect or integrate experiences with marketization across two or more countries. One example is Greer et al.’s (2017) comparison of the different ways public employment services has been re-organized by adoption of market-based coordination mechanisms in three European countries. Another example is Alonso et al.’s (2017) study, using statistics from several European countries for a general evaluation of whether greater private involvement has led to reduced expenditures in services provided by central governments. A key difference between these two studies is the careful attention to the importance of national context in former while the latter evaluate financial performance across several countries in a highly generalized way. The empirical content and details of the four highlighted research strategies are further diversified by, for example, the number and type of government or service sector(s), the type of data sources and materials, and the applied analytical methods. In the midst of the wealth of research on the phenomena of marketization, however, we find that truly cross-national comparative analyses of organizational developments paying attention to historical-institutional contexts are scare.
|
|
| 6. |
|
|
| 7. |
- Norén Bretzer, Ylva, 1969
(författare)
-
Dödens landskp
- 2022
-
Ingår i: Lägga döden tillrätta: Hur död administreras i vårt samhälle. - Stockholm : Santérus Förlag. - 9789173591850 - 9789173591805
-
Bokkapitel (refereegranskat)abstract
- Vad vet vi nu om den dödes plats i svensk nutid? Jag har konstaterat att de dödas platser och landskap varierat över tid och att de ideal som råder för dagen kommer att modifieras. Dödens roll i den kollektiva minnesväven omskapas, men begravningsplatserna och berättelserna är viktiga för att hjälpa oss själva och kommande släktled att minnas och förstå. Den första trenden som identifierats var återtagandet av seden att bränna eller kremera den döda, för att sedan gravsätta eller strö ut askan på en av staten sanktionerad plats. Det kan handla om en begravningsplats inom eller utanför något samfunds ansvar, eller utströende av aska i minneslund eller ute till havs eller en större insjö. För att strö aska på offentlig plats på land beviljas sällan tillstånd. Den andra trenden är att döden inte enbart ombesörjs av kyrkan. En annan institution har tagit plats i den moderna dödsritualens ombesörjande: sjukhusen. Av detta följer den tredje trenden att till dödens professionalisering inräknas numera yrkesgrupper som läkare, obducenter, sjuksköterskor med palliativ specialisering samt begravningsentreprenörer. Dessa roller och funktioner i dödens sammanhang var knappt förekommande för ett sekel sedan. Staten anger spelreglerna för dödsritualen, men sedan religionsfrihet infördes 1951 har Svenska kyrkans begravningsmonopol brutits. Den fjärde trenden är mångfalden av begravningsformer och platser utifrån både religiösa och sekulära tankelinjer, även om Svenska kyrkan fortfarandet dominerar som ansvarig för gravarnas skötsel. Konst, utsmyckning och poesi är viktiga detaljer i landskapet för att övervinna människornas glömska. Nu säger vi hellre begravningsplats än kyrkogård, med hänsyn till dagens mångkulturella förhållanden. Begravningsritualernas betydelse som just en övergångsritual består, både för den dödas skull och för dennes familjs och närståendes. Den femte trenden är att kyrkogårdarnas estetik fortsatt är viktig, men att den idag, åtminstone ibland, kompletteras med en ljuddesign som främjar känslan av stillhet, avkoppling och platsens upplevda helighet. Den kommande begravningsplatsen i Järva illustrerar både att oönskade ljud delvis kan reduceras eller maskeras, medan ljud av rinnande vatten, susande trädtoppar eller fågelsång kan främjas. Den sjätte trenden som Järva också illustrerar – eller blir ett avskräckande exempel av – är när begravningsplatsens funktioner blir flera. Nu ska de döda umgås med allmänheten i termer av discgolfsportare eller grönsaksodlande kolonister. Länsstyrelsen i Skåne gör en motsatt bedömning: de döda ska inte umgås med allmänheten. Framtiden får utvisa om vi är en sjunde trend på spåren – att de döda välkomnas tillbaka in till vardagslivet igen bland de levande, åtminstone på Järvafältet. Om så skulle vara fallet, så är det intet nytt under solen.
|
|
| 8. |
- Norén Bretzer, Ylva, 1969
(författare)
-
Flernivåstyrning i skolsektorn
- 2016
-
Ingår i: Jarl, M. & Nihlfors, E. (red), "Ledarskap, utveckling, lärande", Stockholm: Natur & Kultur. - Stockholm : Natur & Kultur. - 9789127147065 ; , s. 27-56
-
Bokkapitel (refereegranskat)abstract
- I antologin Ledarskap, utveckling, lärande förenas forskare från flera vetenskapliga discipliner i forskningsintressen som handlar om styrning, ledning och organisering av kunskapsintensiva och professionstunga organisationer. Antologins tre delar ger olika perspektiv på områdena Styrsystem och ansvarsfördelning, Skolutveckling och måluppfyllelse och Profession och ledarskap. Dessa tre delar överensstämmer med rektorsutbildningens tre kunskapsområden. Boken vänder sig i första hand till verksamma och blivande rektorer och förskolechefer, men även till lärare, skolchefer, politiker och andra tjänstemän inom lokal och statlig skolförvaltning.
|
|
| 9. |
- Norén Bretzer, Ylva, 1969
(författare)
-
Förtroendegapet mellan forskningsinstitutioner och forskare
- 2017
-
Ingår i: SOM-rapport nr 70, Göteborgs universitet. - Göteborgs universitet : SOM-institutet. - 0284-4788. - 9789189673397 ; , s. 83-96
-
Bokkapitel (refereegranskat)abstract
- Förtroendet för universitet och högskolor har legat på en relativt konstant nivå under åren 2002–2016: omkring 55 procent av respondenterna i de nationella SOM-undersökningarna uppger sig ha stort förtroende för dessa samhällsinstitutioner. Samma tendens gäller förtroendet för forskare, där drygt 70 procent av allmänheten har stort förtroende. Trots höga förtroendenivåer framträder ett visst gap mellan institutioner och aktörer. Detta gap är fortfarande relativt outforskat och fokuseras därför i följande kapitel. Analysen visar att det högsta förtroendet för universitet och högskolor hittas bland unga, högutbildade, de med hög tillit till andra människor och sympatisörer med traditionella ”mittenpartier”. Utbildningsnivå är däremot inte lika centralt för förtroendet för forskare – här är det istället människor som själva är aktiva forskningsanvändare som hyser högst förtroende. De med lägst förtroende för forskare anser i högre utsträckning att forskningsfusk är vanligt och att forskningsetiska frågor inte tas på tillräckligt stort allvar.
|
|
| 10. |
- Norén Bretzer, Ylva, 1969
(författare)
-
Hur sköter Västra Götalandsregionen sina uppgifter?
- 2016
-
Ingår i: Bergström, A. & Herring, N. (red.). Hållbarhetens horisont: Samhälle, opinion och medier i Västsverige. - Göteborgs universitet : SOM-institutet. - 0284-4788. - 9789189673366 ; , s. 149-158
-
Bokkapitel (refereegranskat)abstract
- Detta kapitel bidrar till att belysa en unik paradox för Västra Götalandsregionens del. Generellt ökade stödet för demokratin i regionen under åren 2000 – 2016, från 45 procent till 61 procent nöjda. Samtidigt minskade västsvenskarnas nöjdhet med demokratin i Västra Götalandsregionen under åren 2014-2015, vilket är vanligt år efter valår (2014). Under samma period, 2014-2015, bedömdes tillfredsställelsen med Västra Götalandsregionens verksamhetområden stabila; detta stöd kanske till och med stärktes något i vissa grupper. Nöjdheten med verksamheten kvarstår därmed, trots att stödet för demokratin minskat något. Ett visst missnöje med verksamheten kvarstår i specifika befolkningsgrupper. Detta utmärker särskilt män som är missnöjda med demokratin i Västra Götalandsregionen och som inte tycker att det fungerar särskilt bra att ta sig fram med bil.
|
|
