| 1. |
- Fredriksson, Cecilia, et al.
(författare)
-
Sensing seaweed settings : Making sense of a mixed-method design for sensory analysis
- 2023
-
Ingår i: International Journal of Gastronomy and Food Science. - : Elsevier BV. - 1878-450X .- 1878-4518. ; 33, s. 8
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- The focus of this paper is an interdisciplinary approach towards the consumption of novel seaweed foods. Combining social science, food science, and a chemical and biotechnological perspective, we ask the following questions: How do we gain knowledge about the consumer's approach to new marine products on the market? What kinds of methods are suitable and possible to use? In what way can we combine different kinds of methods and what can we learn from each other? In this paper we argue for a mixed methods approach, while ensuring flexibility and openness to disciplinary processes. Through a pilot study and by sharing empirical experiences, we explore the sensory properties of four different seaweed species, to investigate departure points for designing the larger interdisciplinary study about the consumption of novel seaweed products. Navigating the highly complex, interconnected production and consumption systems of seaweed, the question arises of how to reach a deeper understanding and more closely connect the research processes over the borders of different disciplines. We have taken our starting point in an approach that enabled a framework that encouraged engagement and learning throughout the research process.
|
|
| 2. |
- Regnell, Björn, et al.
(författare)
-
Den osynliga forskargruppen - ledarskap i och kring akademins verksamhetsbärande enheter
- 2010
-
Ingår i: AKKA AKademiska Kollegors Ansvar - Ledarutvecklingsprogram för kvinnor och män vid Lunds universitet 2008-2009. - 9789163363863 ; , s. 99-131
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Denna rapport är slutprodukten av ett projektarbete inom ledarskapsprogrammet AKKA III år 2009 och undersöker den paradoxala situation som uppstår då forskargrupper fungerar som verksamhetsbärande enheter samtidigt som deras formella roll i organisationen är oklar. Detta väcker frågeställningar som är relevanta ur ett ledarskapsperspektiv: Vad är egentligen en forskargrupp? Vilka olika typer av forskargrupper finns det? Vad sker under olika forskargruppers livscykel? Hur ser könssammansättningen ut i de undersökta forskargrupperna? Vilka perspektiv på ledarskapet finns inom och ovanför forskargrupperna? Hur är ledarskap i en forskargruppskontext kopplat till genus och mångfald? Vilka kulturella föreställningar om maskulinitet och femininitet råder i detta ledarskap? Hur beskrivs och synliggörs forskargrupper av universitetet? Hur kan universitet utveckla det omgivande stödet till forskargrupperna så att deras verksamhet kan utvecklas, utan att skapa en alltför tung och kostsam byråkrati? Vi gör inte anspråk på att ge uttömmande svar på alla dessa frågor, men vi har påbörjat en faktabaserad undersökning av ovan nämnda frågeställningar som ligger till grund för den vision som detta arbete mynnar ut i. Visionen kan sammanfattas i följande tre huvudpunkter, som vidare beskrivs och diskuteras i denna rapport: (1) Synliggjorda och erkända forskargrupper (2) Omgivningens goda stöd för en fruktbar livscykel (3) Ledarskap för ett gott forskargruppsklimat
|
|
