| 1. |
- Jannasch, Patric, et al.
(författare)
-
Studentaktivering och kontinuerlig återkoppling i föreläsningskurser - utvärdering av ett interaktivt diagnostiskt prov under föreläsning
- 2008
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Målsättningen med detta projekt var att utveckla ett praktiskt och resurssnålt pedagogiskt instrument för att öka den kontinuerliga återkopplingen och studentaktiveringen i stora föreläsningskurser. Först konsulterades litteraturen när det gäller kunskapen om föreläsningar och återkoppling till stora studentgrupper. Baserat på detta, och på författarnas tidigare erfarenheter, utvecklades sedan ett interaktivt diagnostiskt prov som implementerades i kursen Miljökemi vid LTH (KOK032, 7.5 hp, 88 studenter). Det anonyma flervalsprovet hade 12 frågor som studenterna fick svara på strax före en föreläsningspaus. Efter att studenterna fått göra om samma prov efter pausen blev resultatet något bättre, troligtvis pga. att vissa studenter diskuterat och resonerat kring frågorna. Läraren gick sedan igenom och förklarade de rätta svaren. En utvärdering visade att studenterna var positiva till provet och att de framförallt hade uppfattningen att det hjälpte läraren att identifiera deras kunskapsluckor. En viktig slutsats var att det interaktiva diagnostiska provet kan användas som ett instrument för operativ utvärdering.
|
|
| 2. |
- Jannasch, Patric, et al.
(författare)
-
Utvärdering av ett interaktivt diagnostiskt prov för studentaktivering och kontinuerlig återkoppling i föreläsningskurser
- 2008
-
Ingår i: Proceedings från LTHs 5:e Pedagogiska Inspirationskonferens.
-
Konferensbidrag (refereegranskat)abstract
- Målsättningen med detta projekt var att utveckla ett praktiskt och resurssnålt pedagogiskt instrument för att öka den kontinuerliga återkopplingen och studentaktiveringen i stora föreläsningskurser. Ett interaktivt diagnostiskt prov utvecklades, och implementerades sedan i LTH-kursen Miljökemi med 88 studenter. Det anonyma flervalsprovet hade 12 frågor som studenterna fick svara på strax före en föreläsningspaus. Efter att studenterna fått göra om samma prov efter pausen blev resultatet något bättre, troligtvis för att vissa studenter diskuterat frågorna. Föreläsaren gick sedan igenom och förklarade de rätta svaren. En utvärdering visade att studenterna var positiva till provet och att de framförallt hade uppfattningen att det hjälpte föreläsaren att identifiera deras kunskapsluckor. En viktig slutsats var att det interaktiva diagnostiska provet kan användas som ett instrument för operativ utvärdering.
|
|
| 3. |
- Regnell, Björn, et al.
(författare)
-
Den osynliga forskargruppen - ledarskap i och kring akademins verksamhetsbärande enheter
- 2010
-
Ingår i: AKKA AKademiska Kollegors Ansvar - Ledarutvecklingsprogram för kvinnor och män vid Lunds universitet 2008-2009. - 9789163363863 ; , s. 99-131
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Denna rapport är slutprodukten av ett projektarbete inom ledarskapsprogrammet AKKA III år 2009 och undersöker den paradoxala situation som uppstår då forskargrupper fungerar som verksamhetsbärande enheter samtidigt som deras formella roll i organisationen är oklar. Detta väcker frågeställningar som är relevanta ur ett ledarskapsperspektiv: Vad är egentligen en forskargrupp? Vilka olika typer av forskargrupper finns det? Vad sker under olika forskargruppers livscykel? Hur ser könssammansättningen ut i de undersökta forskargrupperna? Vilka perspektiv på ledarskapet finns inom och ovanför forskargrupperna? Hur är ledarskap i en forskargruppskontext kopplat till genus och mångfald? Vilka kulturella föreställningar om maskulinitet och femininitet råder i detta ledarskap? Hur beskrivs och synliggörs forskargrupper av universitetet? Hur kan universitet utveckla det omgivande stödet till forskargrupperna så att deras verksamhet kan utvecklas, utan att skapa en alltför tung och kostsam byråkrati? Vi gör inte anspråk på att ge uttömmande svar på alla dessa frågor, men vi har påbörjat en faktabaserad undersökning av ovan nämnda frågeställningar som ligger till grund för den vision som detta arbete mynnar ut i. Visionen kan sammanfattas i följande tre huvudpunkter, som vidare beskrivs och diskuteras i denna rapport: (1) Synliggjorda och erkända forskargrupper (2) Omgivningens goda stöd för en fruktbar livscykel (3) Ledarskap för ett gott forskargruppsklimat
|
|
