| 1. |
- Ahlgren, Serina, et al.
(författare)
-
Det svenska jordbrukets framtida drivmedelsförsörjning
- 2010
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Syftet med detta arbete är att visa på möjligheter för det svenska jordbruket att bli försörjt med drivmedel även i en framtid, när oljan har blivit för dyr eller sällsynt för att kunna användas i tillräcklig omfattning. Detta projekt studerar möjligheterna att ersätta fossil diesel med första och andra generationens förnybara drivmedel, och omfattar drivmedel från råvaror med ursprung i både jord- och skogsbruk. De drivmedel som studeras är etanol, rapsmetylester (RME), biogas, Fischer-Tropsch diesel (FTD), dimetyleter (DME) och metanol. Arealbehov, energibalans och kostnader har beräknats. Studien visar att det finns tillräckligt med arealer i Sverige för att lantbruket ska kunna bli självförsörjande med drivmedel. För de drivmedel som baseras på grödor framförallt första generationens drivmedel) kommer dock mängden mat som är möjlig att producera att minska. Andra generationens drivmedel kan med fördel produceras från biprodukter som halm och matproduktionen behöver då inte minskas
|
|
| 2. |
|
|
| 3. |
|
|
| 4. |
|
|
| 5. |
- Folkesson, Per, et al.
(författare)
-
Sammanfattning av workshopens diskussioner
- 2000
-
Ingår i: Hegemoni och mansforskning. - Karlstad : Karlstads universitet. - 918942204X ; , s. 95-114
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
|
|
| 6. |
|
|
| 7. |
|
|
| 8. |
|
|
| 9. |
- Moksnes, Per-Olav, et al.
(författare)
-
Fritidsbåtars påverkan på grunda kustekosystem i sverige
- 2019
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Sveriges natursköna kust med vidsträckta skärgårdar erbjuder fantastiska förhållanden för fritidsbåtliv. Idag finns uppskattningsvis mer än 700 000 fritidsbåtar i Sverige, vilket är en av de högsta siffrorna i världen sett till befolkningsmängden. Kustens vågskyddade skärgård ger också goda förutsättningar att förvara fritidsbåtar vid bryggor, och idag täcks stora områden av bryggor och småbåtshamnar. Det stora antalet båtar och bryggor kan ge betydande effekter på miljön, men kunskapen om fritidsbåtlivets sammanlagda påverkan på Sveriges kustmiljöer har hittills varit bristfällig. Havsmiljöinstitutets mål med denna rapport har varit att sammanställa kunskapsläget kring hur fritidsbåtar påverkar grunda kustekosystem i Sverige, samt bedöma omfattningen av denna påverkan och om utveckling är hållbar. Syftet med rapporten är att bidra till utvecklingen av en mer hållbar förvaltning av fritidsbåtlivet genom att sammanställa vetenskaplig kunskap inom detta område på ett lättillgängligt sätt. Sammanställningen visar att det finns ett starkt stöd i den vetenskapliga litteraturen för att fritidsbåtar ger upphov till många negativa effekter på kustmiljön. Med fritidsbåtslivet följer en rad olika fysiska strukturer och aktiviteter som var och en ger upphov till flera olika typer av miljöpåverkan. En ökad utbredning av småbåtshamnar, bryggor och muddrade områden medför förluster av viktiga bottenmiljöer och leder ofta till en långvarig försämring av miljöförhållanden lokalt. Muddrings- och dumpningsaktiviteter leder till ökad uppgrumling och spridning av sediment, näringsämnen och miljögifter över stora områden, vilket bland annat påverkar bottenvegetation, fiskar och musslor negativt. Båttrafik och ankring leder till uppgrumling och erosion av sediment samt till skador på bottenmiljön. Undervattensbuller från båtarnas motorer stör också fiskar och däggdjur. Vidare medför användning av fritidsbåtar betydande utsläpp av giftiga ämnen och föroreningar från båtbottenfärger och förbränningsmotorer. Drygt 60 % av alla bryggor och småbåtshamnar återfinns i grunda (<3 m), vågskyddade områden med mjukbottnar, trots att de endast utgör en fjärdedel av kustens totala grundområden. Dessa områden lämpar sig väl för båtförvaring, men är också en av kustens mest produktiva och värdefulla miljöer. Grunda mjukbottnar är en viktig miljö för olika kärlväxter och kransalger, som i sin tur utgör viktiga uppväxthabitat för många olika fiskarter och kräftdjur. Rapporten visar att dessa miljöer är extra känsliga för en majoritet av de störningar som fritidsbåtlivet ger upphov till. Sammantaget medför detta att fritidsbåtslivet i förhållande till sin omfattning genererar stora skador på miljöer med höga naturvärden.
|
|
| 10. |
|
|
