| 2. |
- Ekblom Bak, Elin, 1981-, et al.
(författare)
-
Accelerometer derived physical activity patterns in 27.890 middle‐aged adults : The SCAPIS cohort study
- 2022
-
Ingår i: Scandinavian Journal of Medicine and Science in Sports. - : John Wiley & Sons. - 0905-7188 .- 1600-0838. ; 32:5, s. 866-880
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- The present study aims to describe accelerometer-assessed physical activity (PA) patterns and fulfillment of PA recommendations in a large sample of middle-aged men and women, and to study differences between subgroups of socio-demographic, socio-economic, and lifestyle-related variables. A total of 27 890 (92.5% of total participants, 52% women, aged 50–64 years) middle-aged men and women with at least four days of valid hip-worn accelerometer data (Actigraph GT3X+, wGT3X+ and wGT3X-BT) from the Swedish CArdioPulmonary bioImage Study, SCAPIS, were included. In total, 54.5% of daily wear time was spent sedentary, 39.1% in low, 5.4% in moderate, and only 0.1% in vigorous PA. Male sex, higher education, low financial strain, born in Sweden, and sedentary/light working situation were related to higher sedentary time, but also higher levels of vigorous PA. High BMI and having multiple chronic diseases associated strongly with higher sedentary time and less time in all three PA intensities. All-year physically active commuters had an overall more active PA pattern. The proportion fulfilling current PA recommendations varied substantially (1.4% to 92.2%) depending on data handling procedures and definition used. Twenty-eight percent was defined as having an “at-risk” behavior, which included both high sedentary time and low vigorous PA. In this large population-based sample, a majority of time was spent sedentary and only a fraction in vigorous PA, with clinically important variations between subgroups. This study provides important reference material and emphasizes the importance of a comprehensive assessment of all aspects of the individual PA pattern in future research and clinical practice.
|
|
| 3. |
- Milerad, Josef, et al.
(författare)
-
Kraftsamling för ungas psykiska hälsa : Kunskapssammanfattning och förslag till interventioner från Svenska Läkarsällskapet arbetsgrupp 2021
- 2021
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Utvecklingen från mitten av 1960-talet och framåt har kännetecknats av ökad materiell levnadsstandard, stärkt rättskydd för barn, minskande somatisk ohälsa, och en kraftigt sjunkande barnadödlighet. Denna positiva utveckling i Sverige och andra höginkomstländer har inte lett till en minskning av psykiska symptom hos unga. Att barn rapporterar mer stress och psykiska symptom trots bättre levnadsförhållanden, ”välfärdsparadoxen”, har varit tydligt i Sverige. Utgångspunkten för denna översikthar varit att lyfta fram vilka livsstils- och omgivningsfaktorer som har visat sig kunna bromsa eller vända denna utveckling.Folkhälsomyndighetens undersökning “Skolbarns hälsovanor”, och liknande rapporter från WHO, Unicef samt USA:s och Kanadas folkhälsomyndigheter har påtalat tydliga samband mellan psykiska symptom hos unga i skolåldern och fysisk inaktivitet. Låg fysisk aktivitet har i sin tur ofta ett samband med att tid på digitala medier tar utrymme från sömn och hälsofrämjande aktiviteter. Det finns även belägg för att program som stärker ungas förmåga att hantera känslor, sociala relationer och fatta ansvarsfulla beslutleder till bättre skolresultat, anpassning till vuxenlivet och bidrar till bättre psykisk hälsa. Ett omfattandekunskapsunderlag talar för att skolan har en central roll när det gäller att främja psykisk hälsa. Samma gäller vikten av tidiga insatser till unga med individuella svårigheter eller problem som beror på ogynnsamma eller socialt belastade uppväxtmiljöer.Utifrån publicerade samband mellan psykiska symptom och livsstil eller livsomständigheter föreslår Svenska Läkarsällskapets arbetsgrupp fem konkreta interventioner där vi ser skolan som en viktig arena där man når alla unga i skolåldern.5 konkreta interventioner för förbättrad psykisk hälsa bland barn och unga:Regelbunden strukturerad fysisk aktivitet – gärna i anslutning till skoltid.Hjälpa unga att nå en balans mellan tid ägnad åt digitala medier och hälsofrämjande aktiviteter.“Livskunskapsprogram” som hjälp till ungdomar att stärka självkänslan, hantera stress och skapa positiva förändringar.Främja psykisk hälsa i skolmiljön genom att anpassa kunskaps- och betygskrav till ungas utveckling och förutsättningar.Satsa på program för tidig upptäckt och stöd till unga med ökad risk för sämre psykisk hälsa.För att kunna genomföra dessa insatser krävs ett nära samarbete mellan alla som verkar för ungas hälsa; professioner inom hälso- och sjukvård, elevhälsa, socialtjänst men även föräldra- och elevorganisationer. När det gäller samhällsfunktioner som hälso- och sjukvård, skola och socialtjänst behöver man undanröja organisatoriska hinder för samverkan. Olika huvudmän för samhällsfunktioner har skilda ansvarsområden och ibland olika syn på sitt uppdrag. Vi vill även understryka vikten av fler kontaktytor mellan akademisk forskning som utvärderar hälsofrämjande program och verksamheter som ska tillämpa dessa.
|
|
