| 1. |
- Josefsson, Maria, 1979-, et al.
(författare)
-
Genetic and Lifestyle Predictors of 15-Year Longitudinal Change in Episodic Memory
- 2012
-
Ingår i: Journal of The American Geriatrics Society. - : Wiley. - 0002-8614 .- 1532-5415. ; 60:12, s. 2308-2312
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Objectives: To reveal distinct longitudinal trajectories in episodic memory over 15 years and to identify demographic, lifestyle, health-related, and genetic predictors of stability or decline. Design: Prospective cohort study. Setting: The Betula Project, Umeå, Sweden. Participants: One thousand nine hundred fifty-four healthy participants aged 35 to 85 at baseline. Measurements: Memory was assessed according to validated episodic memory tasks in participants from a large population-based sample. Data were analyzed using a random-effects pattern-mixture model that considered the effect of attrition over two to four longitudinal sessions. Logistic regression was used to determine significant predictors of stability or decline relative to average change in episodic memory. Results: Of 1,558 participants with two or more test sessions, 18% were classified as maintainers and 13% as decliners, and 68% showed age-typical average change. More educated and more physically active participants, women, and those living with someone were more likely to be classified as maintainers, as were carriers of the met allele of the catechol-O-methyltransferase gene. Less educated participants, those not active in the labor force, and men were more likely to be classified as decliners, and the apolipoprotein E ɛ4 allele was more frequent in decliners. Conclusion: Quantitative, attrition-corrected assessment of longitudinal changes in memory can reveal substantial heterogeneity in aging trajectories, and genetic and lifestyle factors predict such heterogeneity.
|
|
| 2. |
- Olsson, Jens, et al.
(författare)
-
Miljön i Hanöbukten 2015-2017 : finns det ett samband mellan tillståndet för fisken, dess hälsa och belastningen av miljöfarliga ämnen?
- 2018
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Under slutet av 2000-talet inkom flertalet rapporter från allmänheten och fiskare i de västra delarna av Hanöbukten om låga förekomster av fisk, förekomst av sårskadad fisk och illaluktande vatten i området. Den här rapporten sammanfattar resultaten och slutsatserna från undersökningar i Västra Hanöbukten utförda under 2015-2017 med syfte att undersöka eventuella samband mellan miljöfarliga ämnen och fiskhälsa, samt orsakerna till uppkomsten av sårskadad fisk i området. Därtill presenteras resultaten från provfisken utförda i syfte att kartlägga bestånden av kustfisk i området. Följande fyra frågeställningar besvaras:Vilka eventuella samband mellan miljöfarliga ämnen och fiskhälsa har framkommit?Vilka orsaker till uppkomst av sårskadad fisk har dokumenterats?Vilka resultat har kartläggningen av kustfiskbestånd, miljöfarliga ämnen respektive fiskhälsa lett till?Vilka slutsatser kan dras gällande vilka arter och storleksklasser som påverkas mest av miljöfarliga ämnen? Resultaten från analyserna av miljöfarliga ämnen i skrubbskädda och torsk visar inte på några generellt förhöjda halter av miljöfarliga ämnen i Västra Hanöbukten under 2015-2016 i jämförelse med referensstationerna Kvädöfjärden och Torhamn (Östra Hanöbukten, skrubbskädda) och sydöstra Gotland (torsk). För några miljögifter såsom DDE och PFOS var halterna hos skrubbskädda något högre i Västra Hanöbukten än i Kvädöfjärden, men halterna ligger under gränsvärden för båda dessa ämnen och inom den naturliga variation som är förväntad med hänsyn till inom- och mellanårsvariation i referensstationer. För torsk visade resultaten att sårskador som antas vara orsakade av nejonöga från Hanöbukten hade högre halter av PCB:er, DDT och dess metaboliter, bromerade flamskyddsmedel och PFAS (poly- och perfluorerade ämnen) jämfört med fiskar utan sårskador i området. Om de högre halterna av miljögifter i sårskadad fisk är ett resultat av lägre kondition och fettvikt hos fisken till följd av sårskadorna eller om gifterna i sig påverkar fisken negativt är idag oklart. För torsk med okända sårskador från Hanöbukten kunde ingen koppling göras mellan uppkomst av sårskador och de analyserade miljögifterna. Undersökningarna av skrubbskäddans hälsa i Västra Hanöbukten visade på tydliga fysiologiska skillnader mellan skrubbskädda som fångats i området jämfört med referenslokalen Kvädöfjärden under 2015. Dessa skillnader kan tyda på påverkan av miljögifter. Men de undersökningar som genomfördes under 2016 och 2017 kunde emellertid inte belägga dessa tydliga skillnader när fisk från Västra Hanöbukten jämfördes med den från referensområdet Torhamn i östra Blekinge. Histopatologiska undersökningar på fisk insamlade 2017 visade även att fiskarna i Västra Hanöbukten är relativt friska. Orsaken till de möjligen episodiskt förekommande förändringarna av fiskens hälsotillstånd i Västra Hanöbukten under 2015 är inte känd, men kan vara ett resultat av variation mellan områden i olika omgivningsfaktorer som födotillgång och/eller vattentemperatur. Det kan dock inte uteslutas att de förändringarna i skrubbskädda som observerats kan vara orsakade av ett eller flera miljöfarliga ämnen som inte ingått i undersökningarna som presenteras i denna rapport. Resultaten från provfiskena visar att fisksamhällets struktur och funktion i de västra delarna av Hanöbukten under 2015-2017 inte avviker i jämförelse med tidigare undersökningar i området och andra kustområden i södra Östersjön. Torsk och skrubbskädda är vanliga arter i fisksamhället i Västra Hanöbukten. Även om fångsterna av arterna generellt var låga i provfiskena under 2015-2017, avviker de inte tydligt från tidigare undersökningar i området och i andra kustområden i södra Östersjön utan speglar sannolikt förändringar under senare år i beståndssituationen för arterna i Östersjön. Emellertid var också konditionen hos torsk och skrubbskädda låg i de västra delarna av Hanöbukten under 2015-2017, och det finns en antydan till lägre kondition hos båda arterna jämfört med andra kustområden i södra Östersjön som möjligen kan tyda på låg födotillgång i området. Frekvensen av fisk (framförallt torsk och skrubbskädda) med yttre fysiska avvikelser såsom bett, sårskador och deformationer verkar vara något förhöjd i Västra Hanöbukten jämfört med andra områden längs den svenska kusten. De typiska frätskador som allmänheten rapporterat i området kunde inte påvisas i provfiskena, och hudsår delvis sannolikt orsakade av andra djur som säl och nejonöga dominerade de yttre fysiska avvikelserna som noterades. Vad som orsakar övriga avvikelser är idag inte klarlagt, men skulle möjligen kunna kopplas till att fiskens låga kondition gör den mer känslig för yttre påverkan. Med grund i de utförda undersökningar och erhållna resultat under 2015-2017 har inte några tydliga samband mellan miljöfarliga ämnen, fiskens hälsotillstånd och bestånd dokumenterats i Västra Hanöbukten. Det är därför inte heller möjligt att uttala sig om vilka storleksklasser av fisk som är känsligast för miljöfarliga ämnen. Förutom angrepp av andra djur som säl och nejonöga, har inte orsaken till de okända skador som observerats på fisken kunnat fastställas. Med utgångspunkt i de resultat som idag finns tillgängliga, kan det dock inte uteslutas att den avvikande hälsan hos skrubbskäddan i Västra Hanöbukten under 2015 och vissa av de yttre fysiska avvikelserna som noterades hos fisken under provfiskena kan ha orsakats av miljöfarliga ämnen. Undersökningarna i Västra Hanöbukten under 2015-2017 har bidragit till en ökad kunskap om tillståndet för fisken i området gällande miljögiftsbelastning, hälsa, samhälle och bestånd, och huruvida det nuvarande tillståndet avviker från andra delar av Östersjön. Systemet i de västra delarna av Hanöbukten är relativt unikt i Sverige, med en öppen kust mot södra Östersjön, och informationen som presenteras i denna rapport bör utgöra en grund för en långsiktig miljöövervakning av fisken i området. En långsiktig miljöövervakning i Västra Hanöbukten medger även en framtida bedömning av miljötillståndet i området, och möjliggör samtidigt upptäckt och dokumentation av episodiska fenomen som påverkar fisksamhällets struktur och funktion, samt fiskens individuella hälsa och belastning av miljöfarliga ämnen.
|
|
| 3. |
- Andersson, Jan-Olov, 1966-, et al.
(författare)
-
Spatial variation of wetlands and flux of dissolved organic carbon in boreal headwater streams
- 2008
-
Ingår i: Hydrological Processes. - : Wiley. - 0885-6087 .- 1099-1085. ; :22, s. 1965-1975
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- In order to investigate the relation between water chemistry and functional landscape elements, spatial data sets of characteristics for 68 small (0·2–1·5 km2) boreal forest catchments in western central Sweden were analysed in a geographical information system (GIS). The geographic data used were extracted from official topographic maps. Water sampled four times at different flow situations was analysed chemically. This paper focuses on one phenomenon that has an important influence on headwater quality in boreal, coniferous forest streams: generation and export of dissolved organic carbon (DOC). It is known that wetland cover (bogs and fens) in the catchment is a major source of DOC. In this study, a comparison was made between a large number of headwater catchments with varying spatial locations and areas of wetlands. How this variation, together with a number of other spatial variables, influences the DOC flux in the streamwater was analysed by statistical methods. There were significant, but not strong, correlations between the total percentages of wetland area and DOC flux measured at a medium flow situation, but not at high flow. Neither were there any significant correlations between the percentage of wetland area connected to streams, nor the percentage of wetland area within a zone 50 m from the stream and the DOC flux. There were, however, correlations between catchment mean slope and the DOC flux in all but one flow situations. This study showed that, considering geographical data retrieved from official sources, the topography of a catchment better explains the variation in DOC flux than the percentage and locations of distinct wetland areas. This emphasizes the need for high-resolution elevation models accurate enough to reveal the sources of DOC found in headwater streams.
|
|
| 4. |
|
|
| 5. |
|
|
| 6. |
- Andersson, Jan-Olov, 1966-
(författare)
-
A GIS-based landscape analysis of dissolved organic carbon in boreal headwater streams
- 2009
-
Doktorsavhandling (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- In boreal catchments, stream water chemistry is influenced and controlled by several landscape factors. The influence of spatially distributed variables is in turn dependent on the hydrological scale. Headwater streams have larger variability of water chemistry, and thus together represent a large biodiversity, and therefore need to be monitored in official environmental assessments. One objective of this study was, using Geographical Information Systems (GIS), to analyse co-variation between landscape variables and water chemistry and to determine which of the landscape variables have a major influence on the concentration of dissolved organic carbon (DOC) in headwater streams. Another objective was to find a simple method for predicting sources of DOC, using official map data and publically available GIS applications. Totally 85 headwater catchments (0.1-4 km2) in the county of Värmland, western south Sweden, were used in the study. Water chemistry was analysed for water sampled at low, medium and high flows, and landscape variables were extracted from official map data sources: topographic maps, a digital elevation model (DEM, 50 m grid), and vegetation data. Statistical analyses showed that topography (mean slope and mean topographic wetness index (TWI)) and wetland cover often correlated well with DOC in headwater catchments. Official map data could satisfactorily extract landscape variables (mean slope, mean TWI) that were useful in predicting stream water chemistry (DOC). A high-resolution elevation model, which was generated by interpolation of photogrammetric data, was used to calculate and evaluate two different wetness indices and their ability to predict the occurrence of wetlands in six catchments of different sizes and topography. The SAGA (System for Automated Geoscientific Analyses) wetness index (SWI) gave substantially better results than the TWI. The effects of resolution of DEMs on calculations of the SWI were investigated using 5, 10, 25 and 50 m grids. The results showed that SWI values increased with increasing cell size. The near linear increment of mean values for resolutions 10-50 m suggests a independence of terrain type and catchment size, which supported previous findings that indicated that mean slope and mean wetness index calculated from coarse elevation models may be used for prediction of DOC in headwater streams.
|
|
| 7. |
- Davies, G., et al.
(författare)
-
Study of 300,486 individuals identifies 148 independent genetic loci influencing general cognitive function
- 2018
-
Ingår i: Nature Communications. - : Nature Publishing Group. - 2041-1723. ; 9:1
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- General cognitive function is a prominent and relatively stable human trait that is associated with many important life outcomes. We combine cognitive and genetic data from the CHARGE and COGENT consortia, and UK Biobank (total N = 300,486; age 16-102) and find 148 genome-wide significant independent loci (P < 5 × 10-8) associated with general cognitive function. Within the novel genetic loci are variants associated with neurodegenerative and neurodevelopmental disorders, physical and psychiatric illnesses, and brain structure. Gene-based analyses find 709 genes associated with general cognitive function. Expression levels across the cortex are associated with general cognitive function. Using polygenic scores, up to 4.3% of variance in general cognitive function is predicted in independent samples. We detect significant genetic overlap between general cognitive function, reaction time, and many health variables including eyesight, hypertension, and longevity. In conclusion we identify novel genetic loci and pathways contributing to the heritability of general cognitive function.
|
|
| 8. |
- Gorbach, Tetiana, 1991-, et al.
(författare)
-
A Hierarchical Bayesian Mixture Model Approach for Analysis of Resting-State Functional Brain Connectivity : An Alternative to Thresholding
- 2020
-
Ingår i: Brain Connectivity. - : Mary Ann Liebert. - 2158-0014 .- 2158-0022. ; 10:5, s. 202-211
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- This article proposes a Bayesian hierarchical mixture model to analyze functional brain connectivity where mixture components represent "positively connected" and "non-connected" brain regions. Such an approach provides a data-informed separation of reliable and spurious connections in contrast to arbitrary thresholding of a connectivity matrix. The hierarchical structure of the model allows simultaneous inferences for the entire population as well as for each individual subject. A new connectivity measure, the posterior probability of a given pair of brain regions of a specific subject to be connected given the observed correlation of regions' activity, can be computed from the model fit. The posterior probability reflects the connectivity of a pair of regions relative to the overall connectivity pattern of an individual, which is overlooked in traditional correlation analyses. This article demonstrates that using the posterior probability might diminish the effect of spurious connections on inferences, which is present when a correlation is used as a connectivity measure. In addition, simulation analyses reveal that the sparsification of the connectivity matrix using the posterior probabilities might outperform the absolute thresholding based on correlations. Therefore, we suggest that posterior probability might be a beneficial measure of connectivity compared with the correlation. The applicability of the introduced method is exemplified by a study of functional resting-state brain connectivity in older adults.
|
|
| 9. |
|
|
| 10. |
|
|
