| 1. |
- Gu, Xiaolian, et al.
(författare)
-
Epigenetic regulation of OAS2 shows disease-specific DNA methylation profiles at individual CpG sites
- 2016
-
Ingår i: Scientific Reports. - : Springer Science and Business Media LLC. - 2045-2322. ; 6
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Epigenetic modifications are essential regulators of biological processes. Decreased DNA methylation of OAS2 (2'-5'-Oligoadenylate Synthetase 2), encoding an antiviral protein, has been seen in psoriasis. To provide further insight into the epigenetic regulation of OAS2, we performed pyrosequencing to detect OAS2 DNA methylation status at 11 promoter and first exon located CpG sites in psoriasis (n = 12) and two common subtypes of squamous cell carcinoma (SCC) of the head and neck: tongue (n = 12) and tonsillar (n = 11). Compared to corresponding controls, a general hypomethylation was seen in psoriasis. In tongue and tonsillar SCC, hypomethylation was found at only two CpG sites, the same two sites that were least demethylated in psoriasis. Despite differences in the specific residues targeted for methylation/demethylation, OAS2 expression was upregulated in all conditions and correlations between methylation and expression were seen in psoriasis and tongue SCC. Distinctive methylation status at four successively located CpG sites within a genomic area of 63 bp reveals a delicately integrated epigenetic program and indicates that detailed analysis of individual CpGs provides additional information into the mechanisms of epigenetic regulation in specific disease states. Methylation analyses as clinical biomarkers need to be tailored according to disease-specific sites.
|
|
| 2. |
|
|
| 3. |
|
|
| 4. |
- Andersson, C A Morgan, 1965, et al.
(författare)
-
Aging-in-Place: Residents’ Attitudes and Floor Plan Potential in Apartment Buildings From 1990 to 2015
- 2021
-
Ingår i: HERD. - : SAGE Publications. - 2167-5112 .- 1937-5867. ; 14:4, s. 211-226
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Objectives: We investigated apartment designs in apartment blocks built 1990-2015 in Gothenburg, Sweden. We investigated the residents' attitudes toward their previous, present, and future housing and their perceived possibilities for aging-in-place. We analyzed their apartments, focusing on the possibilities for aging-in-place in future care situations concerning bedroom capacity in a care situation; spatial proximity between bathroom, bedroom, storage, and entrance; and functional autonomy in a care situation without too much disturbance for a partner. Background: Since the 2000s, the ambition in Sweden is to enable older people to remain in ordinary housing. The possibilities for aging-in-place should therefore be considered already in the design stage, also when producing standard apartments. Methods: Semi-structured interviews were made with 30 households, with one or more resident 65 years or older. Floor plan analyses were made of their present apartments. Results: The majority displayed a pragmatic attitude toward aging, high satisfaction with their present housing situation, and good chances for aging-in-place in future homecare scenarios. The floor plan analysis shows that the three concepts of bedroom capacity, spatial proximity, and functional autonomy can be used to determine the potential for aging-in-place. Conclusions: The results suggest that architectural qualities related to aging-in-place are not automatically connected to floor size or number of rooms. Small apartments can perform better than larger ones, depending on spatio-functional organization and connections between different functions. The residents' perceived chances for aging-in-place confirm this relation. Future studies should compare different locations, production periods, and relations between size, space efficiency, and accessibility.
|
|
| 5. |
- Andersson, C A Morgan, 1965, et al.
(författare)
-
Bygglov Göteborg 2017.
- 2022
-
Bok (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- I boken finns samlat beviljade bygglov för flerbostadshus i Göteborg 2017. Författarna analyserar i boken projekten och delat in dem i typer, antal och storlekar. Här beskrivs också tendenser som identifierats i byggloven, exempelvis nya kökstyper som korridorköket och entréköket. Men även planlösningsproblematik med lägenheter där alla sovrum vetter ut mot loftgång och lägenheter med stor andel kommunikationsyta. Boken lyfter också fram de goda exemplen, föredömen, som finns i materialet. Syftet med sammanställningen är att initiera en diskussion om vad som byggs, vilka lägenhetsstorlekar, vilka typer, var i staden nya bostäder byggs, vem som bygger, vilka arkitekter som ritar och vilka arkitekturkvaliteter som framgår av planlösningarna.
|
|
| 6. |
- Andersson, C A Morgan, 1965, et al.
(författare)
-
Potential för kvarboende
- 2022
-
Ingår i: Bra bostäder för seniorer. - 9789179171537 ; , s. 95-100
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Rapporten sammanfattar en bostadsstudie som genomförts 2017–2020 på Norra Älvstranden i Göteborg. Syftet med projektet har varit att undersöka möjligheterna till kvarboende för äldre personer 65+ i lägenheter byggda cirka 1990–2015. Studiens huvudfråga har varit: – vad krävs av en bostad i ett flerbostadshus för att det ska finnas möjlighet till kvarboende för äldre personer med stora behov av vård och omsorg. Forskningsfrågan är ställd mot bakgrund av utvecklingen av svensk bostadspolitik. Där framgår att bostäder byggda under 2010-talet minskar i storlek, areamässigt. Parallellt finns ambitioner inom vårdsektorn om ökat kvarboende och att bedriva mer vård i hemmet. Möjligheten att göra det är en viktig del i att minska belastningen på sjukhus och vårdcentraler. För att fånga begreppet kvarboende och hushållens attityder har forskargruppen gjort 30 intervjuer med boende i deras hem, som tillsammans med en enkät ger en bra bild över hur bostäderna används.
|
|
| 7. |
- Andersson, C A Morgan, 1965, et al.
(författare)
-
Potential för kvarboende. Sovrumskapacitet - rumslig närhet - funktionell autonomi
- 2021
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Den här rapporten sammanfattar en bostadsstudie som genomfördes 2017–2020 på Norra Älvstranden i Göteborg. Syftet med projektet har varit att undersöka möjligheterna till kvarboende för äldre personer i lägenheter byggda 1990–2015. Vad krävs av en bostad i ett flerbostadshus för att det ska finnas möjlighet till kvarboende för äldre personer med stora behov av vård och omsorg? Studiens huvudfråga är ställd mot bakgrund av utvecklingen inom svensk bostadspolitik, där bostäder byggda under 2010-talet har minskat i storlek, areamässigt. Parallellt har vårdsektorn ambitioner att bedriva mer vård i hemmet. Möjligheten att göra det är en viktig del i att minska belastningen på sjukhus och vårdcentraler. För att fånga begreppet kvarboende och hushållens attityder har forskargruppen gjort intervjuer med boende i deras hem, och tillsammans med en enkät ger det en bra bild över hur bostäderna används. Resultatet ringar in tre begrepp som är viktiga för att definiera en planlösnings potential för kvarboende: Sovrumskapacitet. Här avses tillräcklig rumslig storlek i en vårdsituation för att bedriva vård. Det krävs en fri golvyta på 300 x 310 centimeter. Rumslig närhet mellan entré, sovrum, badrum och förvaring. Rumsorganisatoriskt innebär detta att ett av sovrummen bör ligga i anslutning till entrén, med de övriga funktioner inom sex meters gångavstånd från varandra. Funktionell autonomi. Det är en vanlig situation att en person i ett parhushåll har vårdbehov, medan den andra är frisk. Det är en stor fördel om inte hela bostaden berörs av en vårdsituation. Förbindelsen mellan entré, sovrum, badrum och förvaring bör inte gå genom lägenhetens sociala rum (kök och vardagsrum). Det är också bra om det i större lägenheter finns minst ett sovrum som inte berörs av vårdsituationen. Med de tre begreppen kan kvarboendepotentialen i en planlösning beräknas och bli en tydlig faktor i diskussionen om utformningen av framtida bostäder i Sverige.
|
|
| 8. |
- Berghauser Pont, Meta, 1972, et al.
(författare)
-
Tät blandstad passar inte överallt i Göteborg
- 2018
-
Ingår i: Göteborgs-Posten. - 1103-9345.
-
Tidskriftsartikel (populärvet., debatt m.m.)abstract
- Debattartikel. Vi tror inte på att bygga med extrem täthet i alla tänkbara lägen, utan på att tålmodigt komplettera med goda stadsmiljöer där det finns utrymme och kvaliteter att vinna på att tillföra ny bebyggelse, skriver en rad stadsbyggnadsexperter.
|
|
| 9. |
|
|
| 10. |
- Braide, Anna, 1964, et al.
(författare)
-
Debatt – Hög tid för socialt bostadsbyggande.
- 2017
-
Ingår i: Tidskriften Plan - Planering av stad och land.. - 0032-0560. ; :2017/4, s. 46-47
-
Tidskriftsartikel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
|
|
