| 1. |
- Nyström, Gunnar, 1939-, et al.
(författare)
-
Ordbok över Sveriges dialekter. Band 1 : Häfte 1, ¹A-Andtäppt
- 1991
-
Bok (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Ordbok över Sveriges dialekter (OSD) har getts ut i ett band om tre häften:Häfte 1: A - AndtäpptHäfte 2: Andvarpning - ArsaHäfte 3: Arsa - BackAtt publicera fler häften av ordboken är i nuläget inte aktuellt.
|
|
| 2. |
|
|
| 3. |
- Carling, Gerd, et al.
(författare)
-
Regeringen bör erkänna älvdalska
- 2021
-
Ingår i: Språktidningen. - 1654-5028. ; :2021-04-28
-
Tidskriftsartikel (populärvet., debatt m.m.)
|
|
| 4. |
- Frändén, Märit, 1973-
(författare)
-
"Att blotta vem jag är" : Släktnamnsskick och släktnamnsbyten hos samer i Sverige 1920–2009
- 2010
-
Doktorsavhandling (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- The aim of this thesis is to describe surname patterns and changes of surname among the Sami of Sweden. It presents the results of three studies. The first is a survey of the present-day stock of surnames (family names) among the Sami community, based on the 2005 electoral register for the Swedish Sami Parliament. It investigates the proportions of names deriving from different languages, and the commonest names in each group. The same study was carried out for different areas, showing that the northernmost parts of Sweden have a Sami name stock significantly different from that of the majority population. Further south, the stock of names is less marked, but no area is without Sami elements.The second study, based on archival material, concerns changes of name by Swedish Sami to newly formed surnames, over the period 1920–2004. It examines not only the names adopted, but also the ones replaced; how the name stock has been affected by different patterns of name change; and, as far as possible, who the name changers were. The study shows that, for a long time, names derived from Sami and Finnish were replaced with names formed from Swedish. This may be largely because of the stigma once attached to Sami ethnicity. More recently, Sami-language names seem to have been retained to a greater extent, possibly owing to the improved status of the culture.The third study looks at name changes in favour of names marked as Sami in character. The data consist in part of archive materials, but above all of interviews with three Sami informants who have themselves adopted Sami-language surnames. This study presents the informants’ thoughts on ethnicity and changes of name.In addition to the author’s own studies, the thesis includes a review of earlier research on Sami surnames, hereditary and non-hereditary, and a list of individual surnames with literature references regarding their origins and meanings. In the thesis, name changes are studied as a single, overall process, with an emphasis on the role of names in society, in particular as ethnic markers.
|
|
| 5. |
|
|
| 6. |
- Nyström, Gunnar, 1939-, et al.
(författare)
-
Ordbok över Sveriges dialekter. Band 1 : Häfte 3, ³Arsa-¹Back
- 2000
-
Bok (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Ordbok över Sveriges dialekter (OSD) har getts ut i ett band om tre häften:Häfte 1: A - AndtäpptHäfte 2: Andvarpning - ArsaHäfte 3: Arsa - BackAtt publicera fler häften av ordboken är i nuläget inte aktuellt.
|
|
| 7. |
|
|
| 8. |
|
|
| 9. |
|
|
| 10. |
- Sapir, Yair, et al.
(författare)
-
Introduktion till älvdalska
- 2015
-
Bok (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Sommaren 2005 hölls första akademiska kursen i älvdalska någonsin. Kursen hölls i Älvdalen i Uppsala universitets regi. Det föreliggande kompendiet författades våren 2005 av Gunnar Nyström och Yair Sapir i brist på lämpliga läromedel på en akademisk nivå. Verket användes även i vuxenkursen i älvdalska i Älvdalen sommaren 2006. Till kompendiet spelades även in en audio-CD där Gunnar Nyström läste upp större delen av kompendiets texter. Med anledning av Trið råðstemną um övdalskų (Tredje konferensen om älvdalska), som hålls vid Köpenhamn universitet 2015, och ett ständigt ökande intresse för älvdalskan, bestämde sig författarna för att digitalisera kompendiet och audiofilerna och göra dessa tillgängliga för allmänheten. Förutom dialoger, prosatexter, gloslistor, grammatikkommentarer och övningar innehåller kompendiet även en introduktion till den älvdalska standardortografin, som togs fram 2005 av Råðdjärum, älvdalska språkrådet. Grammatikbilagan har inte digitaliserats. Istället hänvisar författarna till BengtÅkerbergs Älvdalsk grammatik (2012). Om man vill orientera sig kring lexikala frågor rekommenderas Lars Steenslands Material till älvdalsk ordbok (2010). Ljudfiler till materialet finns för streaming eller nedladdning genom streamingtjänsterna under titeln 'Dalskum i lag'.
|
|
