| 1. |
- Olsson, Björn, et al.
(författare)
-
Förutsättningar och styrmedel för ökad elsjöfart
- 2024
-
Ingår i: Sammanställning av referat från Transportforum 2024. - Linköping : Statens väg- och transportforskningsinstitut. ; , s. 43-44
-
Konferensbidrag (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Det finns potential att öka elektrifieringen i svensk sjöfart. Inom ramen för ett regeringsuppdrag föreslår Trafikanalys nya styrmedel för elsjöfart, bland annat skattereduktion för landström, klimatpremie för elfartyg och stöd till land- och laddinfrastruktur i hamnar. Under 2022 har Trafikanalys haft i uppdrag att dels utreda förutsättningarna för en ökad användning av helt eller delvis eldrivna fartyg i Sverige, dels utreda möjliga incitament för att åstadkomma ökad användning av land- och laddström. Resultaten från båda uppdragen redovisas här gemensamt.Vi har studerat litteraturen och utvecklingen avseende elektrifieringen av sjöfart inom Sverige, Norge och Nederländerna. Marknadspotentialen för elektrifieringen har analyserats genom energiförbrukningen för fartyg som anlöper svenska hamnar. Vi beskriver de tekniska förutsättningarna och vilka problem som är specifika för elektrifiering av sjöfart jämfört med andra trafikslag. Vi har också studerat vilka styrmedel som finns idag för elektrifiering inom sjöfart såväl som andra trafikslag. Baserat på detta har vi pekat på möjliga styrmedel med potential att öka användningen av land- och laddström, samt öka användningen av helt eller delvis eldrivna fartyg i Sverige. Vi har också låtit en referensgrupp med representanter från branschen ha synpunkter och kommentarer på vårt arbete och våra förslag till styrmedel. De förslag till styrmedel vi lyfter fram är:Skattereduktion för elanslutning för mindre fartygKlimatpremie för elfartygStöd till elanslutning för fartygUndantag från kravet på nätkoncession för hamnarTydligare klimatkrav på nationella fartygUnderlätta processen för certifiering av fartyg vid konvertering till eldriftInnovationsupphandling i regionalt upphandlad färjetrafikDet ingick i uppdraget att göra en bedömning av införande av miljözoner i hamnar. Vår uppfattning är att marknaden i Sverige idag inte är mogen för införande av miljözoner. Vi efterlyser en vidare diskussion om miljödifferentierade sjöfartsavgifter för att stimulera introduktionen av elsjöfart.
|
|
| 2. |
- Fredin-Knutzén, Johan, et al.
(författare)
-
Train drivers' work-related stress and job satisfaction
- 2023
-
Ingår i: Journal of Occupational and Environmental Medicine. - : Lippincott Williams & Wilkins. - 1076-2752 .- 1536-5948. ; 65:9, s. 775-782
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Objectives: This study investigated which work-related stressors are rated highest by train drivers and which are strongest correlated with consideration to change profession.Methods: In a questionnaire, a total of 251 Swedish train drivers rated 17 work-related stressors, to which extent they had considered quitting their profession, and if they had experienced a PUT (person under train) accident.Results: PUTs (when experienced) and irregular work hours are the main stressors, but the strongest predictors of consideration to change profession are those that are encountered often, and last over time (eg, irregular work hours, r = 0.61, and major organizational changes, r = 0.51).Conclusions: For effective reduction of stress and improved job satisfaction, focus should be on aspects that affect everyday life for drivers, such as better working shifts, less delays, and improved social climate.
|
|
| 3. |
- Fredin-Knutzén, Johan, et al.
(författare)
-
Vad påverkar lokförares trivsel på jobbet och varför överväger somliga att sluta med yrket
- 2024
-
Ingår i: Sammanställning av referat från Transportforum 2024. - Linköping : Statens väg- och transportforskningsinstitut. ; , s. 116-116
-
Konferensbidrag (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- I en tid då lokförarbristen i Sverige är stor avsåg den här studien undersöka hur lokförare värderade olika arbetsrelaterade stressorer och vilka som korrelerade starkast med förarnas övervägande att sluta med yrket. Historiskt har man inom forskningen ofta fokuserat på stressorn personpåkörning när man undersökt lokförares arbetssituation medan den här studien syftade till att vidga perspektivet genom att innefatta även andra aspekter av yrket. 251 svenska lokförare från norr till söder besvarade en enkät där de värderade 17 olika arbetsrelaterade stressorer på en skala från 0-100, i vilken grad de övervägt att sluta som lokförare samt om de upplevt en personpåkörning. Resultatet visade att den högst rankade arbetsrelaterade stressoren var personpåkörning. De starkaste prediktorerna för om man övervägde att sluta med yrket var dock de som hände med tätare intervall och pågick över längre tid. Dessa var oregelbundna arbetstider (r = .61), stora organisationsförändringar på arbetsplatsen (r = .51), konflikter med arbetsgivare (r = .48), förseningar (r = .46) och dåligt socialt klimat på arbetsplatsen (r = .46) som alla hade signifikant starkare korrelation med huruvida man övervägde att sluta med yrket än personpåkörningar.För att öka trivseln på arbetsplatsen och minska stressen hos lokförarna bör arbetsgivarna fokusera på aspekter som påverkar yrkesvardagen, såsom arbetstiderna, ett förbättrat socialt klimat och minskade förseningar. Resultatet kan även vara värt att beakta för aktörer som är inblandade i andra delar av utbildningsprocessen, exempelvis i samband med urvalstesterna eller grundutbildningen till lokförare.
|
|
| 4. |
- Olsson, Niklas, et al.
(författare)
-
Effect of Train-Driving Simulator Practice in the European Rail Traffic Management System: An Experimental Study
- 2023
-
Ingår i: Transportation Research Record. - : Sage Publications. - 0361-1981 .- 2169-4052. ; 2677:5, s. 694-706
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Many European train drivers face major changes in their work with the introduction of the new train-protection system, the European Rail Traffic Management System (ERTMS), as information retrieval shifts from outside to in-cab, and a new rulebook is introduced. Therefore, many train drivers have to be educated in a short time, to make the transition safe and efficient. The purpose was to find out how a successful ERTMS practice can be designed in a physically low-fidelity but highly functional train-driving simulator. An experimental design was used, with 16 drivers divided into two groups: one group practiced in a simulator, and the other in reality. Standard training methodology was used, and the learning outcome was assessed by both measuring driving errors and via instructor evaluation of a simulator test. The drivers also filled in a questionnaire to capture how different factors, such as repeated practice, experience, and self-estimated confidence, correlate with performance. Results show that the simulator group committed significantly fewer driving errors and received significantly higher scores from the instructor. In addition, the simulator group's better performance is mostly caused by the possibility of repeated training of different special cases. The findings also imply that several of the more common special cases on the ERTMS can hardly be provoked in real train driving. Furthermore, this work strengthens the theory that novices can hardly estimate their own ability. Therefore, we argue that this type of low-fidelity simulator is well suited for research purposes, for practicing special cases, and for train operation companies to assess drivers’ skills.
|
|
| 5. |
- Olsson, Niklas, 1982-, et al.
(författare)
-
The practical part of train driver education : experiences, expectations and possibilities
- 2020
-
Ingår i: Proceedings of 8th Transport Research Arena TRA 2020.
-
Konferensbidrag (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Despite all the technical aids introduced to the railway the train drivers’ knowledge and skills are still important for traffic efficiency and safety. The literature shows a clear connection between practical experience and safer and more efficient action. Thus, the aims were (1) to examine what is likely to be included in the internship of the train driver education, and (2) to assess the difference in expectations on novice versus experienced drivers. Quantitative data, obtained through Swedish train drivers, indicate a great possibility that a student will not have the possibility to practice many situations sufficiently or even at all during internship. Results from the instructors and employers show that the expectations on the novice drivers can be regarded as realistic and correspond with the literature about development of profession expertise. Finally, we argue that pedagogical use of simulators may provide effective practice of critical situations in a safe environment.
|
|
| 6. |
- Olsson, Niklas, et al.
(författare)
-
The practical part of train driver education: experience, expectations, and possibilities
- 2021
-
Ingår i: European Transport Research Review. - : Springer Nature. - 1867-0717 .- 1866-8887. ; 13
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- ObjectivesThe internship period of the Swedish train driver education was examined in terms of which types of situations can be sufficiently encountered in order to develop expertise to handle them safely and efficiently, and to quantify and specify the gap in expertise between expert and novice drivers in terms of risk of error and time efficiency. Focus was on special cases (i.e., situations that occur rarely but may cause severe accidents if not handled correctly and efficiently).MethodologyData on which situations and special cases a driver's student can be expected to experience during the internship period were collected via a web-based questionnaire. Also, ratings of expectations on novice and expert drivers were obtained from train driver educators, employers, and instructors with the purpose of comparing the expectations with the novices practical experience.Results and conclusionsThe main results suggest that many special cases are generally insufficiently practiced during the internship and therefore should be practiced in simulators; that both experienced and novice drivers prioritize safety over efficiency; and that expectations on novice drivers are realistic considering their limited professional expertise.
|
|
| 7. |
- Petersen, Tom, et al.
(författare)
-
Tydligare kriterier för färdtjänsttillstånd : eller: hur långt får det vara till bussen för att kunna få färdtjänst?
- 2024
-
Ingår i: Sammanställning av referat från Transportforum 2024. - Linköping : Statens väg- och transportforskningsinstitut. ; , s. 155-156
-
Konferensbidrag (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- På senare år har det uppmärksammats att bl.a. blinda personer nekas tillstånd till färdtjänst, vilket föranledde regeringen att ge Trafikanalys i uppdrag att belysa tillståndsgivningen i förhållande till intentionerna i förarbetena. I propositionen till färdtjänstlagen står bl.a. att tillstånd ska meddelas om det finns otillgängligheter i de allmänna färdmedlen, i terminaler och vid hållplatser samt i den yttre miljön i anslutning till dessa, om den sökandes funktionsnedsättning medför väsentliga svårigheter att förflytta sig på egen hand eller resa med allmänna kommunikationer. Om Trafikanalys analys visade på behov av ändringar i lagen skulle nödvändiga författningsförslag redovisas, tillsammans med en konsekvensbeskrivning och eventuella offentligfinansiella effekter.Vi har genomfört och analyserat enkäter till kommuner och regionala kollektivtrafikmyndigheter om deras tillämpningar av färdtjänstlagen, analyserat vägledande domar, genomfört tillgänglighetsanalyser av befolkningens närhet till trafikerade kollektivtrafikhållplatser, analyserat egen statistik samt statistik från Socialstyrelsen om befolkningens tillgång till olika sociala tjänster, samt analyserat förarbeten till lagen och andra närliggande lagar.Vår analys av tillämpningen av lagen i kommuner, regionala kollektivtrafikmyndigheter och domstolar visar att kriterierna för avstånd till hållplats tillämpas alltför snävt i jämförelse med de avstånd som tillämpas vid planering av kollektivtrafik för den typiske resenären. Dessutom förutsätts vissa förmågor, som är nödvändiga för att kunna resa kollektivt på ett säkert sätt, kunna tränas upp eller avhjälpas med en ledsagare, i stället för att det är den ansvariga myndigheten som ska tillgodose resenärernas behov av användbara resmöjligheter. Dessa inskränkningar av förarbetenas intentioner har framför allt drabbat vissa blinda och synskadade, men analysen visar även att en stor grupp rörelsehindrade troligen undanhållits färdtjänst sedan över tio år. En bidragande förklaring till att detta gått "under radarn" kan vara att de negativa effekterna har kompenserats av ett ökat bilinnehav (gäller främst gruppen äldre kvinnor).Trafikanalys slutsats blev att tillämpningen av färdtjänstlagen avviker från förarbetenas intentioner, i synnerhet i kombination med de transportpolitiska och funktionshinderpolitiska mål som antagits av riksdagen sedan dess.
|
|
