| 1. |
|
|
| 2. |
|
|
| 3. |
|
|
| 4. |
- Ahlberg, Erik, et al.
(författare)
-
"Vi klimatforskare stödjer Greta och skolungdomarna"
- 2019
-
Ingår i: Dagens nyheter (DN debatt). - 1101-2447.
-
Tidskriftsartikel (populärvet., debatt m.m.)abstract
- DN DEBATT 15/3. Sedan industrialiseringens början har vi använt omkring fyra femtedelar av den mängd fossilt kol som får förbrännas för att vi ska klara Parisavtalet. Vi har bara en femtedel kvar och det är bråttom att kraftigt reducera utsläppen. Det har Greta Thunberg och de strejkande ungdomarna förstått. Därför stödjer vi deras krav, skriver 270 klimatforskare.
|
|
| 5. |
|
|
| 6. |
- Berggren, Cathrine, et al.
(författare)
-
Att utvärdera och använda resultaten – vilka avtryck ger bibliotekens utvärderingar i samhället?
- 2013
-
Konferensbidrag (populärvet., debatt m.m.)abstract
- Det har blivit allt viktigare för biblioteken att kunna visa på sin betydelse i samhället. Mätetal och utvärderingar är nödvändiga instrument för att kunna jämföra satsningar på biblioteken med satsningar på andra områden. Men finns det en synergi mellan mätetalen och verksamhetens planer och mål? Hur mäter vi måluppfyllese i biblioteksverksamheten? Finns det kvalitetsindikatorer som vi har gemensamma oavsett bibliotekstyp? Hur kan biblioteksstatistiken användas? Vad gör bibliotekens utvärderingar för avtryck i beslutsprocessen? Vad gör bibliotekens utvärderingar för avtryck i samhället?För att svara på frågorna ovan har expertgruppen påbörjat ett arbete med att kartlägga hur svenska bibliotek arbetar med utvärdering. I det arbetet har vi bland annat sett vikten av ett gemensamt språk mellan bibliotekstyperna i arbetet med utvärderingar och kvalitetsutveckling. Gruppen kommer att under år 2014 publicera ett utvärderingsverktyg för bibliotek. Där kan bibliotek finna vägledning och stöd i valet av utvärderingsmetod, i genomförandet och i nyttjandet av utvärderingars resultat i syfte att utveckla och synliggöra biblioteksverksamheten.I det här papret presenterar vi syftet med vårt arbete och den metod vi har använt samt mer ingående berättar om hur vi har tänkt kring det verktyg som vi i slutet av papret ger en beskrivning av – ett verktyg som går under namnet "Utvärderingshjälpen".Vid konferensen kommer vi att presentera hur en årscykel kan se ut vid ett bibliotek som väljer att använda sig av utvärderingsarbete och systematiskt kvalitetsutveckling i nära relation till måluppfyllelse och till dialog med beslutsfattare samt omgivande samhälle. Vi presenterar också hur "Utvärderingshjälpen" skall kunna användas som stöd i det arbetet.
|
|
| 7. |
|
|
| 8. |
- Eklundh, Lars, et al.
(författare)
-
Insamling av geografiska data
- 2020. - 7
-
Ingår i: Geografisk informationsbehandling. - : Studentlitteratur AB. - 9789144131740 ; , s. 85-126
-
Bokkapitel (populärvet., debatt m.m.)abstract
- Det här kapitlet fokuserar på att förklara de grundläggande principerna för insamling av geografiska data, och vi lägger tonvikten på fjärranalys och geodetiska metoder. Fjärranalys innefattar olika tekniker som fotogrammetri, laserskanning och analys av bilder från mark, flyg och satelliter. Geodetiska datainsamling används för att mäta in koordinater för objekt på marken och innefattar satellitbaserade tekniker såväl som användning av fältinstrument. Olika tekniker, avseende både fjärranalys och geodesi, används i olika situationer beroende på krav på noggrannhet och innehåll, och kompletterar därför varandra. Vi börjar med att beskriva satellitfjärranalys som kan täcka stora områden med relativt begränsad detaljeringsgrad, beskriver sedan flygbilder och laserskanning där detaljnivån ökar, för att till sist beskriva de geodetiska metoderna för noggranna mätningar på marknivå.
|
|
| 9. |
- Jeppsson, Knut-Håkan, et al.
(författare)
-
Åtgärder för att förbättra boxhygien och reducera ammoniakemission i konventionella slaktgrisboxar
- 2021
-
Ingår i: LTV-fakultetens faktablad.
-
Annan publikation (populärvet., debatt m.m.)abstract
- Genom att duscha vatten över spaltgolvet får grisarna möjlighet att blöta huden och därmed öka värmeavgivningen under varma perioder. Systemet ändrar var i boxen grisarna väljer att ligga så att de ligger mindre på spaltgolvet och mer på liggytan. När spaltgolvet inte är upptaget av liggande grisar tvingas inte grisarna att gödsla/urinera på den fasta liggytan. Därmed förbättras boxhygienen och ammoniakförlusterna minskar. Ökad lufthastighet på liggytan ger också grisarna bättre möjlighet till kylning, vilket medför bättre boxhygien och mindre ammoniakförluster. Detta är två metoder att kyla grisarna som kan utföras i befintliga stallar. Åtgärderna har studerats under två varma sommarperioder i ett EU-projekt med samarbete mellan sex länder
|
|
| 10. |
- Jonzen, Jonas, et al.
(författare)
-
Skogliga grunddata : digitala kartor för skogsbruket
- 2016
-
Ingår i: Fakta. Skog. - 1400-7789.
-
Annan publikation (populärvet., debatt m.m.)abstract
- Skogliga grunddata är digitala raster-kartor som beskriver tillståndet i skog och mark. De skogliga variablerna är i huvudsak framtagna genom en sambearbetning av laserdata från Lantmäteriets nationella laserskanning och provytor från Riksskogstaxeringen. De digitala kartorna som beskriver skogsmarken är till stor hjälp för privata skogsägare, skogstjänstemän, myndigheter, m fl. Data är dels tillgängligt för gratis nedladdning, men det finns även möjligheter att titta på kartorna med hjälp av interaktiva webverktyg. Lantmäteriets laserskanning påbörjades 2009 och fortgår än idag. Endast delar av fjällkedjan återstår. Grundtanken med laserskanningen var att få en bra höjdmodell över landet. En bra höjdmodell ger stor nytta vid all samhällsplanering, men är även till hjälp vid klimatanpassning. Riksskogstaxeringen samlar årligen in data om Sveriges skogstillstånd med permanenta och tillfälliga provytor. Dessa provytor är koordinatsatta och är väl spridda över hela landet. I detta projekt har provytor från Riksskogstaxeringen kombinerats med laserdata för att ta fram rasterkartor med uppgifter om virkesvolym, grundyta, medelhöjd, medeldiameter och trädbiomassa.
|
|
