| 1. |
- Granqvist Pahlén, Tina, et al.
(författare)
-
Aktuella kartdata över skogsmarken
- 2004
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Efterfrågan på aktuell digital informationom våra skogar ökari takt med användningen av geografiskainformationssystem (GIS). Hurmycket skog som finns inom ett visstområde, vilken ålder den har och vilkaträdslag den består av intresserar mångaolika användare.Skogsägare, virkesinköpare, biobränsleutredare,forskare samt tjänstemäninom miljövård, naturvård ochskogsbruk behöver information för attkunna följa förändringar, förutspå framtidenvia scenarier och fatta beslut. Devill ha uppgifter om just det geografiskaområde som de arbetar med – ettbestånd, en fastighet, ett avrinningsområde,en kommun, ett län eller ettskogsinnehav. Det gemensamma önskemåletär att få aktuell digital informationmed acceptabel noggrannhet tillett så lågt pris som möjligt.
|
|
| 2. |
- Heiskanen, Janne, et al.
(författare)
-
Aerial photo interpretation for change detection of treeline ecotones in the Swedish mountains
- 2008
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- It is expected that the ongoing climate change will have a strong influence on the Earth’s vegetation and cause the advancement of treelines towards the poles and up to higher elevations. In the Swedish mountains, changes in the positions of alpine treelines have already been reported, and major changes due to changing climate are predicted for the near future. Remote sensing techniques have considerable potential to improve the monitoring of spatially complex treeline ecotones, which are likely to show site dependent responses to changing climate. Aerial photos provide the longest temporal record of remote sensing data for studying the historical treeline changes. High spatial resolution and the possibility of interpreting photos in three-dimensions are the main strengths of aerial photos. The National Inventory of Landscapes in Sweden (NILS) is a nationwide environmental monitoring program, which provides sampling infrastructure for monitoring treelines over the Swedish mountains using high spatial resolution remote sensing data.
|
|
| 3. |
- Jutman, Torbjörn, et al.
(författare)
-
Förslag till analyser för att utforma bedömningsgrunder för hydromorfologisk kvalitetsklassning av vattenförekomster i sjöar och vattendrag : Redovisning av ett uppdrag från Natuirvårdsverket
- 2003
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Naturvårdsverket har uppdragit åt SMHI att genomföra en revision av bedömningsgrunder sötvatten, särskilt hydromorfologi. Arbetet ska baseras på EU:s ramdirektiv för vatten och de där angivna hydromorfologiska faktorerna. De hydromorfologiska bedömningsgrunderna ska utgöra stöd för de biologiska i arbetet med klassning av ekologisk status för ytvattenförekomster. Rapporteringen består av denna rapport samt rapporten ” Förslag till utformning av bedömningsgrunder för hydromorfologisk kvalitetsklassning av vattenförekomster i sjöar och vattendrag”. De analyser som här utförts för bestämning av hydromorfologiska bedömningsgrunder utgör förslag till principer för analyser. Analyserna är utförda på begränsade datamängder. Begränsningar har gjorts genom studie av förhållande i endast ett huvudflodområde och genom att huvudsakligen utnyttja dygn som tidsenhet för mätvärdena. I vattenmyndigheternas genomförande kommer samlade analyser för större områden och för andra tidsenheter att kunna genomföras.
|
|
| 4. |
- Lindow, Helma, et al.
(författare)
-
Integrerat kustzonsystem för Bohusläns skärgård
- 2004
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- SMHI har i samarbete med Länsstyrelsen i västra Götaland implementerat Kustzonssystemet i Bohusläns skärgård. Arbetet har pga. av sin omfattning indelats i två etapper. Kustzonssystemet är ett integrerat modellsystem där belastningen på kusten från land och atmosfär fastställs m.h.a. modeller. Syftet med kustzonssystemet är att modellerna skall vara så enkla som möjligt, för att kunna skapa långa tidsserier, och samtidigt kunna beskriva miljötillståndet i skärgården tillräckligt väl så att modellsystemet kan användas för exempelvis scenarioberäkningar. Bohuskusten kännetecknas av ett, på sina håll, komplicerat fjordsystem. Kustzonsmodellen är en s.k. en-dimensionell modell, som löser upp modellvariablerna i djupled, men beräknar ett horisontellt medelvärde i sitt område. För att kunna lösa upp de horisontella gradienterna i området måste modellområdet delas in i flertalet delbassänger. Indelningen av Kustzonsmodellens delbassänger följer i stort sett SVAR-indelningen. Detta innebär att för den norra delen av skärgården består modellen av 30 delbassänger. I den södra delen har vissa förenklingar kunnat göras, och några havsområden har kunnat slås samman i modellen och behandlats som en delbassäng. Genom dessa sammanslagningar har den södra skärgården delats in i 27 delbassänger. Modellen har simulerat en längre tidsserie i båda områdena. Observationer i Skagerack och Kattegatt driver modellen från öppna havet. En omfattande validering av modellen har genomförts m.h.a. observationer från Bohuskustens kontrollprogram. Därefter har in- och utflöden beräknats i varje bassäng för såväl total-kväve som total-fosfor.
|
|
| 5. |
- Marklund, Liselott, et al.
(författare)
-
Utveckling av metodik för flygbildstolkning inom NILS landskapsrutor (5x5 km)
- 2007
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Miljöövervakningsprogrammet Nationell Inventering av Landskapet i Sverige (NILS) bygger på en kombination av fältinventering och flygbildstolkning och ger ett dataunderlag för att skatta tillstånd och förändringar i det svenska landskapets alla naturtyper. För att utföra landskapsanalyser krävs data från ett större område än den centrala kilometerruta (1 km 2) som utgör basen inom NILS. Den omgivande landskapsrutan (25 km2) är där ett viktigt komplement för att kunna beskriva den rumsliga fördelningen av olika typer av landskapselement, och landskapets fragmenteringsgrad, med mera.Projektet har syftat till att ta fram ett beslutsunderlag som ska ligga till grund för beslut om hur flygbildstolkningen av landskapsrutan ska utföras.Utgångspunkten i projektet har varit att ta hänsyn till så många användarbehov som möjligt vid förslaget på tolkningsmetodik. Undersökningen av användarbehov har till stor del baserats på den informationsanalys (Esseen et al . 2004) som legat till grund för designen av NILS. Genomgången visar att de största användarbehoven är att kunna följa landskapets sammansättning och struktur. För att detta ska vara möjligt krävs uppgifter om storlek, form och rumslig fördelning av en mängd marktäcketyper och markanvändning. Användarnas behov av detaljeringsgrad varierar och inom urban miljö och inom odlingslandskapet är kraven på detaljeringsnivå är högre jämfört med skogsmark och våtmarker, där en högre generaliseringsgrad kan tolereras.Metodtester och en genomgång av nya tekniker och metoder för datafångst och tolkning har genomförts med utgångspunkt från de användarbehov som påtalats i informationsanalysen (Esseen et al . 2004). Ett förslag på möjlig klassificering har framarbetats för att visa på den detaljeringsgrad som krävs vid tolkningen för att skapa vissa typer av markslagsklasser.Förslaget baseras i första hand på användarbehoven varför vissa avvikelser från ett vanligt hierarkiskt klassificeringssystem förekommer.De metoder som testat har varit manuell flygbildstolkning med stöd av befintliga GIS-data och tolkning med stöd av segmenteringsprocesser. Metodtesterna har utmynnat i förslag på tolkningskoncept för landskapsrutan indelat på 3 scenarier.I scenario 1 redovisas en manuell lösning som bygger på en kombination av manuell flygbildstolkning och nyttjande av befintliga eller kommande GIS-data.I scenario 2 redovisas en kombination av manuella och semiautomatiska metoder som bygger på manuell flygbildstolkning, nyttjade av befintliga GIS-data som kNN-Sverige och segmentering, där segmenteringen utnyttjas för polygonavgränsning, framförallt i skog.I scenario 3 redovisas ett framtidsscenario där det är möjligt att kombinera data från flygbilder och laserskanning med segmenteringsprocesser, semiautomatisk klassning av segment och manuell flygbildstolkning kontroll och tolkning.Slutsatsen är att scenario 1 är den mest kostsamma lösningen och scenarion 3 är inte möjligt att genomföra inom den närmaste framtiden varför scenario 2 bedöms vara det alternativ som har högst potential att vara kostnadseffektivt. Slutsatsen blir att förslaget i scenario 2 behöver avgränsas ytterligare och att det krävs utförliga metodtester för att kunna bedöma den totala kostnadsbilden för förslaget.
|
|
| 6. |
- Marmefelt, Eleonor, et al.
(författare)
-
Integrerat kustzonsystem för Hallandskusten
- 2005
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- SMHI har i samarbete med Länsstyrelsen i Hallands län implementerat SMHIs Kustzonssystem längs Hallandskusten från Onsala kustvatten i norr till Skälderviken i söder. Kustzonssystemet är ett integrerat modellsystem där såväl belastningen på kusten från land och atmosfär som tillståndet i kustzonen beräknas med hjälp av modeller. Tillrinningen från land har beräknats med hjälp av den hydrologiska modellen HBV och koncentrationerna har fastställts med hjälp av observerade data. Atmosfärsdepositionen både på land och i kustområdet beräknas av den atmosfärskemiska MATCH-modellen. Kustzonsmodellen (PROBE-SCOBI), som är en biogeokemisk modell, beräknar tillståndet i kustvattnen. Syftet med Kustzonssystemet är att modellerna skall vara så beskaffade att det är möjligt att skapa långa tidsserier främst av näringsämnen och syrgashalt, samtidigt som miljötillståndet i kustzonen genom modellerna beskrivs med så hög kvalité att modellsystemet kan användas i analyssyfte, exempelvis vid scenariostudier. Kustzonsmodellen är en s.k. en-dimensionell modell, som löser upp modellvariablerna i djupled med hög noggrannhet, men beräknar ett horisontellt medelvärde i sitt område. För att kunna lösa upp de horisontella gradienterna i området måste modellområdet delas in i flertalet delbassänger. Beräkningar görs i alla bassänger, vilka är kopplade med varandra och utbyter egenskaper mellan varandra. Indelningen av Kustzonsmodellens delbassänger längs Hallandskusten följer SVAR-indelningen. Detta innebär att Kustzonsmodellen längs Hallandskusten består av 20 delbassänger.
|
|
| 7. |
- Olsson, Håkan, et al.
(författare)
-
Avrinningsområden för vattenförekomster 2012 : En hydrologisk indelning för PLC-6
- 2013
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Den här rapporten är ett uppdrag från HaV, Havs- och Vattenmyndigheten. Informationen i rapporten riktar sig, i första hand, till dem som inom SMED arbetar med Pollution Load Compilation 6 (PLC6), Vattenförvaltningen vid SMHI och till Vattenmyndigheterna. I rapporten redovisas resultatet av en aktivitet inom SMED där syftet var att definiera hydrologiska avrinningsområden för användning vid beräkning av flöden av vatten, kväve och fosfor till havet. Avrinningsområden för Vattenmyndigheternas vattenförekomster identifierades i digitala kartskikt från SVAR, Svenskt VattenARkiv vid SMHI. Från projektet har data leverats till andra utvecklingsprojekt inom SMED-vatten, till modelluppsättningen S-HYPE vid SMHI och till representanter för vattenmyndigheterna. Ett kartskikt med indelning i 27 831 områden var tillgängligt 26 november 2012. Kartskiktet kompletterades med information om flödesordning och identiteter för det havsområde som vattnet rinner till. Det kompletterade kartskiktet var tillgängligt för hämtning 21 december 2012. I början av 2013 gjordes ytterligare granskning av kartskikt och utkast till denna rapport. Det ledde till ytterligare förbättringar av kartskiktet till PLC6. I den här rapporten beskrivs kartskiktets innehåll.I slutet av 2012 gjordes korrigeringar av några vattenförekomsters identiteter och kartrepresentationer i SVAR. Dessa ändringar har införts i kartskiktet till PLC6 så att samordningen med vattenmyndigheternas vattenförekomster optimeras. Det här innebar att antalet områden i kartskiktet minskade till 27 830 eftersom två områden slogs samman. Det reviderade kartskiktet till PLC6 blev klart i mars 2013.Kartskiktet baseras på avrinningsområden från SVAR version 2012_2. Till den här versionen av vattendelare kunde vi koppla 23 127 av vattenmyndigheternas vattenförekomster i SVAR version 2012_2 inklusive ändringar av vattenförekomsters identiteter införda i SVAR i slutet av 2012. Av de här vattenförekomsterna var 1 103 preliminära, d.v.s. de var ännu inte fastställda av Vattenmyndigheterna. Det finns fler vattenförekomster för sjöar respektive vattendrag i SVAR men de ligger inte vid avrinningsområdenas utlopp.
|
|
| 8. |
- Olsson, Håkan, et al.
(författare)
-
Flygburen laser och digitala bilder för kartering och övervakning av akvatisk och terrester miljö
- 2014
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Det finns ett växande behov av effektiva metoder för kartering av såväl land- som vattenmiljöer. Sådana behövs för grundläggande naturresursinventeringar, som underlag för bland annat beslut om olika former av skyddade områden samt för hållbar naturresursförvaltning i ett ekosystem- och landskapsperspektiv. Sådana metoder behövs också för uppföljning inom såväl naturresursförvaltning som på en mer strategisk nivå inom miljöövervakningen, för uppföljningen av miljömålen och för internationell rapportering. Två för dessa uppgifter viktiga teknologier som utvecklats starkt på senare tid är flygburen laserskanning och digital fotogrammetri. Med laserskanning kan mark och vegetation avbildas som ett tredimensionellt punktmoln. Det finns även system som med laser avbildar grunda havsbottnar. Syftet med forskningsprogrammet EMMA (Environmental Mapping and Monitoring with Airborne laser and digital images; http://emma.slu.se/) har varit att utveckla metoder för att tillvarata data från i första hand flygburen laserskanning för miljöövervakningens och naturvårdens behov av kartläggning av vegetation såväl på land som på grunda havsbottnar. Tolkning och fotogrammetrisk mätning av flygbilder är välkända tekniker och har därför inte varit en del av forskningen i EMMA. Däremot har användningen av färginformation från digitala flygbilder tillsammans med laserdata undersökts i EMMA-programmets akvatiska del och i den terrestra delen har automatiserad användning av tredimensionella punktmoln som kan erhållas genom matchning av flygbilder undersökts. Sammanfattning av resultat inom programmets akvatiska delar För akvatisk miljö har programmet utvecklat och visat ett antal tillämpningar som direkt kan omsättas i ett operativt sammanhang. Vi har visat att det med laserdata går att kartera ytsubstrat med hög noggrannhet (> 80 %), så att en heltäckande karta genereras som anger täckningen i procent av hårda respektive mjuka substrat ned till laserns djupräckvidd (ca 2–3 gånger siktdjupet). Utifrån dessa data kan metoden användas som stöd för att finna värdefulla marina områden och för uppföljning av marina skyddade områden (t.ex. naturtyperna Rev och Sandbankar enligt Art- och habitatdirektivet). Information om utbredningen av hård- och mjukbottnar är ett grundläggande underlag för att beskriva utbredningen av biotoper enligt det europeiska habitatklassificeringssystemet EUNIS, och HELCOM:s vidareutveckling av detta system för Östersjön (HELCOM Underwater Biotopes/Habitats, HUB). Här har laserdata en viktig funktion att fylla, eftersom detaljerade kartor över ytsubstrat i stort sett saknas för grunda havsområden. Resultaten från EMMA visar att batymetrisk laser kan vara en bra metod att samla in sammanhängande botteninformation som kan gå in som ett underlag i översiktsplanering. Djup- och bottensubstratkartor från lasermätningar är även viktiga underlag för att ta fram kartor över livsmiljöer på havsbottnen med hjälp av rumslig modellering. Heltäckande kartor över livsmiljöer är i sin tur ett viktigt delunderlag som tillsammans med annan information kan skapa underlag i det politiska arbetet som till exempel leder till en kustzonsplan eller en kommunal översiktsplan. Utöver dessa operativa tillämpningar har programmet även tagit fram resultat som ger en grund för fortsatt metodutveckling inom området. Vi har visat att det med laserdata (utöver ytsubstrat och naturtyper) går att kartera högväxt vegetation. En metod som skulle kunna möjliggöra yttäckande övervakning eller detektion av förändringar till en lägre kostnad per ytenhet är användning av satellitbilder, flygbilder eller bilder från mini-UAV (Unmanned Aerial Vehicle) som kombineras med laserdjupdata insamlade vid ett tillfälle. Kombinationen av laser- och bilddata medför att bilddata kan djupkorrigeras och att flygbildernas användbarhet för bottenkartering därmed ökar. Denna flygbildsövervakning skulle kunna genomföras ned till optiska siktdjupet i området. En möjlig datakälla kan vara bilder från Lantmäteriets nationella flygfotografering. Vi har sett att det finns potential att detektera blåstång och smaltång på hårda substrat genom att kombinera data från flygburen laser och flygbilder. Vi bedömer också att det finns stora möjligheter till fortsatt utveckling inom området dels tack vare ny teknik (kameror eller lasersystem med högre spatial och spektral upplösning, t.ex. laser med flera våglängder eller fluorescenskanaler) och dels tack vare nya algoritmer för bearbetning av laser- och bilddata. De akvatiska studierna i EMMA har genomförts i samverkan med ett antal externa projekt (ULTRA, SUPERB och HISPARES). Förutom kunskapsutbyte har det medfört utökade möjligheter att utveckla och testa metoderna i flera geografiska områden och få återkoppling från användare av data. I EMMA har vi arbetat med akvatiska testområden på den svenska ostkusten, från Norra Kvarken till Skåne, men liknande resultat har även uppnåtts på den spanska Atlantkusten och metoderna bör därmed vara lika applicerbara på den svenska västkusten. Vi har generellt uppnått bra resultat i alla områden där vattnet inte varit för grumligt. Dagens operativa lasersystem kräver ett siktdjup på minst 3 m för att kunna ge bra djupdata. Det begränsar teknikens användbarhet i vissa kustnära områden av Bottniska viken, speciellt i områden med stort utflöde av humusrikt älvvatten, och i en del områden med dåligt siktdjup i andra havsområden. Sammanfattning av resultat inom programmets terrestra delar Data från flygburen laserskanning ger information om markens form, samt vegetationens höjd, slutenhet och i viss utsträckning även dess vertikala skiktning och fördelning. Vid tät skanning (mer än 5–10 returer / m2) så framträder även de flesta enskilda trädkronorna, samt många objekt på marken, som liggande trädstammar, större stenar etc. Laserdata kan relativt enkelt bearbetas i dator eftersom det utgörs av diskreta 3D-punkter. Exempelvis kan objekt nära marken bli lättare att tolka visuellt om punkterna som returnerats från krontaket tas bort och de underliggande punkterna ges olika färg beroende på höjd över marken. Relationen mellan laserdata och fältmätta mått på vegetationens egenskaper (t.ex. genomsnittlig trädhöjd eller kronslutenhet) kan dock variera något, beroende på bl.a. sensortyp och inställningar vid skanningen såsom pulsfrekvens, flyghöjd, och årstid. För att automatiskt översätta laserdata till kända storheter så behövs därför en statistisk analys där mått från laserdata kalibreras med hjälp av fältmätta provytor. Vanligen används provytor med ca 10 m radie. De skattade sambanden ellan mått i laserdata (t.ex. höjden över marken för 90 % av alla returer från trädkronorna inom en fältmätt provyta) och fältmätta mått för samma yta (t.ex. trädens medelhöjd) kan sedan användas för att göra rumsligt heltäckande rasterkartor för hela det område som laserskannats under jämförbara förhållanden. Denna teknik har utvecklats inom skogsbruket och kallas då areabaserad skattning. Inom EMMA-programmet har vi visat att den även fungerar väl för fjällbjörkskog, trots att träden där är lägre och mer oregelbundna i sin form och utbredning. Vi har också visat att lantmäteriets förhållandevis glesa skanning med ca 1 retur / m2 ger nästan lika bra areabaserade skattningar av fjällbjörkskog som betydligt tätare skanning från helikopter. Vi har även visat att laserdata från olika registreringstillfällen kan göras jämförbara med en teknik som kallas histogrammatchning, samt att etablering av nya träd i trädgränsen eller på gräsmarker kan upptäckas med laserskanning även på ett tidigt stadium. Sistnämnda försök gjordes dock då träden fortfarande hade löv och det är därför osäkert hur användbara laserdata som registrerats utanför vegetationssäsongen kommer att vara för att upptäcka små lövträd. En del lasersystem kan spara laserljusets hela returnerade vågform. Om vågformsdatat analyseras istället för de diskreta punkter som systemet genererar från vågformen, så kan ytterligare information erhållas från lasermätningarna. Denna möjlighet är särskilt intressant då syftet är att analysera trädskiktets vertikala struktur. Bearbetningar av vågformsdata är dock mycket mer komplicerade och stöds sällan av färdiga programvaror för analys av laserdata. Dagens lasersystem stödjer sällan användning av spektral information. Det är endast ett våglängdsband som används för avståndsmätningen, och skalningen för det mått på den returnerade pulsens styrka som registreras (kallat intensitet) kan ibland ändras beroende på hur ljusa objekt sensorn ser. För att skilja olika vegetationstyper åt (t.ex. lövskog kontra barrskog) utöver vad som kan åstadkommas genom analys av deras 3D-former, så behövs spektrala data från någon annan källa. Laserdata och satellitbilder från t.ex. SPOT- eller Landsat-satelliterna är två olika datakällor som kompletterar varandra på ett utmärkt sätt. För vegetationskartering med den klassindelning som använts för skogsmarken enligt Lantmäteriets databas GSD-Marktäcke förbättras den totala klassningsnoggrannheten med ca 10 procentenheter när satellitbilderna kompletteras med laserdata. För vegetationsklassning på kalfjället så är det främst områden med något högre vegetation, såsom videbuskar, som klassas bättre då laserdata används. Då det gäller klassning av fjällvegetation så har det också visat sig att bearbetningar av data från en markmodell kan förbättra vegetationsklassningar från satellitdata väsentligt. Den nationella laserskanning som Lantmäteriet nu genomför är än så l
|
|
| 9. |
- Olsson, Håkan, et al.
(författare)
-
Kustzonssystemet i regional miljöanalys
- 2003. - 2003:74
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- I denna rapport presenteras det modellsystem som SMHI byggt upp för att beskriva miljötillståndet i kustvattenområden. I rapporten beskrivs kustzonssystemets olika användningsområden, systemets uppbyggnad och behov av indata. Rapporten har tagits fram inom ett projektarbete som Länsstyrelsen Östergötland och SMHI utfört på uppdrag av Naturvårdsverket (NV Dnr 721-2732-02Mm). Kustzonssystemet är speciellt anpassat för beräkning av eutrofieringstillståndet i kustvattenbassänger. Systemet finns uppsatt för Hanöbukten, Östergötlands kustvatten och norra Bohuskusten. I modellsystemet indelas kustområdena i bassänger med en meter tjocka sikt i djupled. Vattenavgränsningarna (oftast sund) mellan bassängerna beskrivs geometriskt och områden med tillrinning till olika delar av kusten definieras. I modellen beräknas flöden av vatten och ämnen till och mellan bassängerna. Flödena skiktas in på olika djup i bassängerna beroende vattnets täthet, som huvudsakligen beror på salthalten. Modellen beräknar nya tillståndsvariabler med korta tidsintervall för varje definierat djupskikt. Begreppet kustzonssystemet innefattar även modeller och system för produktion av indata till kustzonsmodellen och system för presentation av resultat från kustzonsmodellen. I den senaste uppsättningen av kustzonssystemet (Norra Bohuskusten) beräknas miljötillståndet i 30 kopplade bassänger. För varje bassäng och varje dygn samt för en tidsperiod på 10-15 år beräknas temperatur, salthalt, syrgashalt, kvävefraktioner, fosforfraktioner, klorofyll, växtplankton, djurplankton och detritus. Modellen har god vertikal upplösning. Upp till 156 djupskikt har definierats i befintliga modelluppsättningar. Kustzonssystemet kan användas i miljöövervakning och vid uppföljning av miljömål. Inom miljöövervakningen kan modellberäknade resultat användas för att ge en heltäckande bild av eutrofieringstillståndet i ett kustvattenområde. I arbete enligt vattendirektivet bedöms modellsystemet vara tillämpbart i samband med karaktärisering av vattenförekomster. Systemet bedöms vara speciellt användbart vid beskrivning av påverkan och för beräkning av scenarier med koppling till miljömål och effekter av åtgärder. Kustzonssystemet är framtaget för användning vid arbete med eutrofieringsfrågor men den fysikaliska delen av systemet kan köras utan att den biologiska modellen är inkopplad. Den typen av beräkningar ger information om salthalt, temperatur, isläggning, vattenomsättning och vattenutbyten mellan bassänger. Kustzonssystemet bör göras mer tillämpbart och rationellt för körning av scenarier på regional skala genom att system för s.k. TRK-beräkningar (tillrinning, retention och källfördelning i avrinningsområden) (se Brandt & Ejhed, 2002) tas fram med finare geografisk upplösning. Mer information om tillämpningar av modellen finns i kapitel 5 och 6. Exempel på grafisk redovisning av resultat finns i figurerna 3-6. I rapportens avsnitt 7 beskrivs översiktligt hur kustzonssystemet byggs upp. Beskrivningen är något mer utförlig när det gäller den information om utsläpp från punktkällor som behövs vid modellsystemets uppbyggnad. Denna information är nämligen viktig för tillämpningen av kustzonsmodellen och det är information som inte är lättillgänglig för modellbyggaren. I slutet av rapporten finns ett förslag på ytterligare 8 kustområden för framtida implementering av kustzonssystemet. Förslaget är baserat på en prioritering av kustområden med sammanhängande skärgård. Dessutom bygger förslaget på antagandet att varje område omfattas av ca 30 bassänger.
|
|
| 10. |
- Olsson, Håkan
(författare)
-
Kvantifiering av fysisk påverkan på svenska vatten till följd av vattenuttag, flödesreglering och morfologiska förändringar : Slutrapport december 2004
- 2004
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Inom projektet sammanställdes information som kunde användas som indikatorer påfysisk påverkan enligt vattendirektivets intentioner. Det rörde sig om information somkunde specificeras geografiskt och som kunde tillgängliggöras under projekttiden.Målsättningen var att göra en första rikstäckande kartering av områden där det fannsvattenobjekt med indikation på kraftig fysisk påverkan.Vattenförekomster som är kraftigt fysiskt förändrade kan under vissa förutsättningarsom specificeras i vattendirektivet bli karaktäriserade som ”preliminärt kraftigtmodifierade vattenförekomster” (förkortas PKMV). Definitionen ”Kraftigt modifieradevatten” erhålls först sedan socio-ekonomiska tester utförts enligt artikel 4:3 i EU:sramdirektiv för vatten. Dessa vattenförekomster får därmed mindre stränga miljömål. Iprojektarbetet identifierades 214 sjöar och 6 kustvattenområden som provisorisktkraftigt modifierade. Inom 3265 delavrinningsområden fanns det i det insamladeunderlaget indikation på förekomst av vatten som kan komma i fråga som PKMV (sekarta på sidan 20 i denna rapport).Bedömningsunderlag, kartor och kartunderlag som producerats inom projektet lagradesvid SMHI för användning vid fortsatt arbete med karaktärisering av vattenförekomsterinför rapporteringen till EU i mars 2005. Resultaten samlades också på en CD förleverans till Naturvårdsverket. I tabell 1 ges en översikt över information somsammanställts inom projektet.Tabell 1. Antal dokument, kartor och kartunderlag med data (shape-filer) somsammanställts i projektet och som rapporteras på CD. Kartor = kartbilder. Shape =shape-filer.Moment Kartor Shape Word-dok ÖvrigtVattenuttag 5 1 1 4 av kartorna i Word-dok.Regleringsgrad 1Flödesindikatorer 1 1Flödesstatistik 1Regleringshöjd 1Sänkta sjöar 3 3Dammar 2Strandnära 4 4 1Hamnar 3 2Preliminärt kraftigt modifierade 6 3Preliminärt konstgjorda 2Slutrapport 1SUMMA 27 16 3
|
|
