| 1. |
- Bryhn, Andreas, et al.
(författare)
-
Fisk- och skaldjursbestånd i hav och sötvatten 2019 : Resursöversikt
- 2020
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Fisken i havet är en resurs som rör sig fritt över nationella gränser. EU har därför en gemensam fiskeripolitik (GFP). Många arter som är viktiga för Sverige regleras inte i GFP och förvaltas därför nationellt.Denna rapport syftar till att:beskriva utvecklingen av fiskeripolitikenförklara den nuvarande politikens mål och regelverk och dess relation till mål och regler på miljöområdetförklara politikens nationella genomförande och det nationella handlingsutrymmetexemplifiera hur Havs- och vattenmyndigheten arbetat med att reglera fisket.
|
|
| 2. |
- Abboud, Amina, et al.
(författare)
-
Årsbok 2018 : Socialhögskolan, Lunds universitet
- 2019
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Socialhögskolans årsbok ger en liten inblick i vad vi gör och vi hoppas att den bidrar till att presentera utsnitt från vår verksamhet på ett trevligt och samlat sätt. Årsboken som är Socialhögskolans tredje uppmärksammar inte bara det som skett på Socialhögskolan under 2018. Den uppmärksammar även att 2018 var året då svensk äldreomsorg fyllde 100 år. Årsbokens gästredaktör Per Gunnar Edebalk inleder därför bokens forskningsavsnitt med att i år skriva om just hundraåringens historia. Det är inledningen på ett avsnitt där flera forskare vid Socialhögskolan bjuder på bidrag som lyfter fram aspekter av äldreomsorg och åldrande.Håkan Jönson och Tove Harnett resonerar om de begrepp som omgärdar äldreomsorgens möten och organisering sett i ett socialt arbetets perspektiv. De två har även skrivit en artikel om huruvida behov ska ses annorlunda mellan grupper bara för att man passerat en viss ålder.Däremellan presenteras en text av Erika Werner som låter oss möta frågor kring en sviken generation, här genom ett möte med Agnes, som hamnade mitt i skarven när pensionssystemet reformerades. Elisabeth Carlstedt presenterar en text om hur äldreomsorgens särskilda boenden arbetar i relation till Socialtjänstlagens direktiv om meningsfullhet och värdighet, och hur svårt det är. Lars Harrysson presenterar därefter ett avsnitt om två forskningsprojekt som han och Erika Werner gjort där fokus har legat dels på pensioner för personer i ekonomiskt utsatta grupper, speciellt med migrantbakgrund, dels om hur tro och äldreomsorg samspelar, eller inte. Äldreomsorgsavsnittet avslutas sedan med en intervju som Patrik Hekkala gjort med Peter Andersson som startade kursen socialt arbete med äldre och med Tove Harnett som tagit över och fortsatt utvecklingsarbetet till dags datum.Årsboken avslutas sedan med fyra texter. En av Amina Abboud, snart färdig socionom, som skriver om sina erfarenheter av och i uppsatsskrivandet. Sedan en där vi får möta Carina Olsson som arbetat hos oss länge, men som faktiskt arbetat vid universitetet i 40 år 2018. Emelie Dahlström, Joakim Grina och Jan Abrahamsson ger sedan en bakgrundsteckning till en hos Socialhögskolan verksam social accelerator, SoPact. Som avrundning finner du sedan lite mer information om vår verksamhet här vid Socialhögskolan.
|
|
| 3. |
- Adelsköld, Göran, et al.
(författare)
-
GET-tjänsten och infrastrukturen för distribution av geodata till universitet och högskolor
- 2020
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Geodata Extraction Tool (GET) är en tjänst för att tillgängliggöra myndigheters digitala geografiska data till universitet och högskolor i Sverige. GET-tjänsten startades 2012 för att tillgodose studenters och forskares behov av att enkelt och kostnadsfritt kunna få tillgång till Lantmäteriets digitala geodata som annars var avgiftsbelagda. Tjänsten har senare utvidgats med geodata från andra myndigheter, och idag kan förutom det mesta av Lantmäteriets geografiska data, även en del data från SGU, SCB och Sjöfartsverket nås via GET. Tjänsten är utvecklad av, och sköts av, Sveriges lantbruksuniversitet (SLU). I denna rapport sammanfattas tillkomsten av GET, vilka avtal som ligger till grund för tjänsten, hur man använder den och vilka data som distribueras via denna samverkan mellan berörda myndigheter. Dessutom redovisas senaste årets statistik för nedladdade geodatamängder samt resultaten från en användarenkät 2019. Rapporten avslutas med en framåtblick.
|
|
| 4. |
|
|
| 5. |
|
|
| 6. |
|
|
| 7. |
|
|
| 8. |
- Bergström, Lena, et al.
(författare)
-
Integration methods for Marine Strategy Framework Directive’s biodiversity assessments
- 2021
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- This report reviews the integration methods for MSFD biodiversity assessments under Descriptor 1 for species that are not covered by the Habitats Directive and are not commercial fish assessed under Descriptor 3 and used in Descriptor 1 assessments. It was carried out by experts from the MSFD Biodiversity expert network, which is coordinated by the JRC. It constitutes a knowledge base to support MSFD Article 8 assessments by evaluating the methods to integrate assessments of species at different levels: i) criteria to species, ii) species to species group, and iii) species groups/species to ecosystem component. Real data and realistic estimates were used to provide a robust evaluation of the main MSFD integration approaches, i.e. one out all out, proportional method, averages, weighted averages, and conditional rules. Results show that integration methods have advantages and disadvantages depending on the level of integration, the species group (including threatened species), and the available indicators for primary and secondary criteria. Therefore, different scenarios are proposed and evaluated from criteria to ecosystem components, for fish and bird species groups. To conclude, a common integration approach is feasible, when it is based on the commonly agreed ecological impact of each D1 criterion to the species groups, and can be used in all regions.
|
|
| 9. |
- Boström, Lena, 1960-, et al.
(författare)
-
Digital visualisering i skolan : Mittuniversitetets slutrapport från förstudien
- 2018
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Den här studiens syfte har varit tvåfaldigt, nämligen att testa alternativa lärmetoder via ett digitalt läromedel i matematik i en kvasiexperimentell studie samt att tillämpa metoder av användarupplevelser för interaktiva visualiseringar, och därigenom öka kunskapen kring hur upplevd kvalitet beror på använd teknik. Pilotstudien sätter också fokus på flera angelägna områden inom skolutveckling både regionalt och nationellt samt viktiga aspekter när det gäller kopplingen teknik, pedagogik och utvärderingsmetoder inom “den tekniska delen”. Det förra handlar om sjunkande matematikresultat i skolan, praktiknära skolforskning, stärkt digital kompetens, visualisering och lärande samt forskning om visualisering och utvärdering. Den senare svarar på frågor om vilka tekniska lösningar som tidigare använts och med vilket syfte har de skapats samt hur visualiseringar har utvärderats enligt läroböcker och i forskningslitteratur. När det gäller elevernas resultat, en av de stora forskningsfrågorna i studien, så fann vi inga signifikanta skillnader mellan traditionell undervisning och undervisning med visualiseringsläromedlet (3D). Beträffande elevers attityder till matematikmomentet kan konstateras att i kontrollgruppen för årskurs 6 förbättrades attityden signifikans, men inte i klass 8. Gällande flickors och pojkars resultat och attityder kan vi konstatera att flickorna i båda klasserna hade bättre förkunskaper än pojkarna samt att i årskurs 6 var flickorna mer positiva till matematikmomentet än pojkarna i kontrollgruppen. Därutöver kan vi inte skönja några signifikanta skillnader. Andra viktiga rön i studien var att provkonstruktionen inte var optimal samt att tiden för provgenomförande har stor betydelse när på dagen det genomfördes. Andra resultat resultaten i den kvalitativa analysen pekar på positiva attityder och beteenden från eleverna vid arbetet med det visuella läromedlet. Elevernas samarbete och kommunikation förbättrades under lektionerna. Vidare pekade lärarna på att med 3D-läromedlet gavs större möjligheter till att stimulera flera sinnen under lärprocessen. En tydlig slutsats är att 3D-läromedlet är ett viktigt komplement i undervisningen, men kan inte användas helt självt. Vi kan varken sälla oss till de forskare som anser att 3D-visualisering är överlägset som läromedel för elevers resultat eller till de forskare som varnar för dess effekter för elevers kognitiva överbelastning. Våra resultat ligger mer i linje med de slutsatser Skolforskningsinstitutet (2017) drar, nämligen att undervisning med digitala läromedel i matematik kan ha positiva effekter, men en lika effektiv undervisning kan möjligen designas på andra sätt. Däremot pekar resultaten i vår studie på ett flertal störningsmoment som kan ha påverkat möjliga resultat och behovet av god teknologin och välutvecklade programvaror. I studien har vi analyserat resultaten med hjälp av två övergripande ramverk för integrering av teknikstöd i lärande, SAMR och TPACK. Det förra ramverket bidrog med en taxonomi vid diskussionen av hur väl teknikens möjligheter tagits tillvara av läromedel och i läraktiviteter, det senare för en diskussion om de didaktiska frågeställningarna med fokus på teknikens roll. Båda aspekterna är högaktuella med tanke på den ökande digitaliseringen i skolan. Utifrån tidigare forskning och denna pilotstudie förstår vi att det är viktigt att designa forskningsmetoderna noggrant. En randomisering av grupper vore önskvärt. Prestandamått kan också vara svåra att välja. Tester där personer får utvärdera användbarhet (usability) och användarupplevelse (user experience, UX) baserade på både kvalitativa och kvantitativa metoder blir viktiga för själva användandet av tekniken, men det måste till ytterligare utvärderingar för att koppla tekniken och visualiseringen till kvaliteten i lärandet och undervisningen. Flera metoder behövs således och det blir viktigt med samarbete mellan olika ämnen och discipliner.
|
|
| 10. |
- Burden, Håkan, et al.
(författare)
-
Proposed EU Regulations’ Impact on Data Utilisation– A Multi-Case Study within Public Transport
- 2023
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Motivation: In a broad sense data sharing onboard public transport vehicles is governed by two different business models – interoperable and free of charge access for some data versus data that is restricted to specific uses by commercial contracts and existing legislation. Under the Digital Decade the EU has proposed new legislation with the ambition to promote a single digital market. The question then arises – how will the upcoming regulations affect existing business models for data utilisation?Method: We have investigated two different cases where existing technology meets upcoming EU legislation. The questions have been framed through dialogue with actors in the industry, to cover topics and questions that are both concrete and current. Using the policy lab methodology, we have investigated the possibility to re-use surveillance film from public transport vehicles for passenger counting. The analysis compares GDPR and the Swedish camera surveillance act with the proposed AI Act, to see what new possibilities or obstacles arise. We have also explored the changes that the Data Act may impose on different actors’ access to data derived from the batteries installed in an electric bus.Results: The AI Act will not change the business models within the eco-system but facilitate access to more personal data (including personal data where GDPR otherwise would be a barrier), useful for training automated passenger counting. Those responsible for placing the system on the market will still need to ensure that they are compliant with GDPR in terms of processing personal data. In terms of the Data Act the outcome is more disruptive as the owner and user of a vehicle is entitled to all data representing their usage, free of charge, and this will impair existing business models for data access. It is also possible for multiple actors to be users, for instance if the vehicle is owned by a public transport authority and leased by an operator.Discussion: Our analysis shows that while the impact of the Data Act can resonate with the ambitions behind the regulation in terms of making more data interoperable and available free of charge, it can also have the opposite effect. The latter is specifically the case where altruistic data sharing already is in place and the Data Act imposes standard contracts for and role-based restrictions towards utilisation. Both the AI Act and the Data Act are complex and often difficult to assess. In relation to the Data Act, the recitals were helpful for interpreting the application of articles and definitions. For understanding the relationship between the AI Act and GDPR we combined the legal analysis with prototyping the impacts and relied on sharing insights with other actors. This highlights the need for multiple ways of performing the data collection and analysis as well as the suitability of policy labs as a research method
|
|
