| 1. |
|
|
| 2. |
- Adelmann, Kenneth, et al.
(författare)
-
Språkutveckling, medier och demokrati
- 2014
-
Ingår i: Medie- och informationskunnighet i Norden. - Göteborg : Nordicom. - 9789186523886 ; , s. 117-129
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
|
|
| 3. |
- Adelmann, Kent, et al.
(författare)
-
Språkutveckling, medier och demokrati
- 2014
-
Ingår i: Medie- och informationskunnighet i Norden. - : Nordicom. - 9789186523886 ; , s. 117-121
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Vi som har skrivit denna artikel är alla verksamma inom forskningsmiljön Svenska med didaktisk inriktning (SMDI) vid Malmö högskola. Frågor om språkutveckling i bred bemärkelse står här i centrum. För närvarande är vi engagerade i projektet ”SMDI och lärande i medielandskapet 2.0”. Vår teoretiska plattform kan beskrivas som medieekologisk, vilket kortfattat uttryckt innebär att vi är intresserade av de mångfaldiga och komplexa relationerna mellan medier och kommunikativa kompetenser (Elmfeldt & Erixon 2007; Erixon 2012; Hayles 2002). Dessa relationer förstås därför inte, som så ofta annars i skolsammanhang, i termer av enkelriktad påverkan eller effekter (exempelvis datorns och internets negativa inverkan på skriftspråket). Vår huvudpoäng i denna artikel är att medie- och informationskunnighet, MIK, handlar om, borde handla om, framför allt två saker: språkutveckling och demokrati.
|
|
| 4. |
|
|
| 5. |
- Bergman, Lotta, et al.
(författare)
-
Vilken väg tar den kritiska granskningen? : Studenter i samtal om en vetenskaplig artikel
- 2014
-
Ingår i: NU2014, UMEÅ 8-10 OKTOBER. ; , s. 192-193
-
Konferensbidrag (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Tidigare forskning visar att studenter har svårt att tillägna sig det språk som används i högre utbildning (Lea & Street, 1998; Hoel Løkensgard, 2010). Hindren för studenten kan bli så stora att de får svårt att genomföra sina studier. En viktig uppgift men också en stor utmaning för högskolans lärare är att stödja studenter så att fler får möjlighet att fullfölja sin akademiska utbildning. Vi har genomfört ett forskningsprojekt där syftet var att utforska hur textsamtal kan användas för att utveckla studenters förståelse för vetenskapliga texter och deras förmåga att kritiskt granska dessa. Forskning om studenters svårigheter att utveckla ett akademiskt språk har haft ett starkt fokus på skrivandet medan läsningen oftast tagits för given. Högskolans lärare behöver erbjuda rikliga tillfällen där studenter engageras i aktivt arbete med att både samtala, läsa och skriva i det kunskapsbyggande arbetet. I ett sådant arbete kan olika språkliga aktiviteter gå in i och befrukta varandra (Liberg, 2003; Langer & Flihan, 2000). Studenters behov av kontinuerligt lärarstöd för att utveckla sitt skrivande, läsande och kritiska tänkande integrerat med utbildningens innehåll diskuteras av flera forskare (se t.ex. Lea & Street, 1998; Lillis & Scott, 2007). I vårt forskningsprojekt utgår vi i huvudsak från sociokulturellt orienterad forskning om akademisk literacy (se t.ex. Lea & Street, 1998; Blåsjö, 2004). Vi har emellertid också hämtat inspiration från mer textorienterad och genrebaserad forskning (se t.ex. Hyland, 2004; Bazerman, Bonini & Figueiredo, 2009). Undersöknigne är kvalitativ och grundar sig på textsamtal som genomfördes under ett tre timmar långt lektionspass. Den första delen av lektionen var lärarledd. Den andra delen ägnades åt textsamtal i mindre grupper där uppgiften var att kritiskt granska kvaliteter i en vetenskaplig text med utgångspunkt i ett antal typiska särdrag. Fyra textsamtal spelades in, transkriberades och analyserades. Vi identifierade tre teman som var relevanta för studenternas förståelse av den vetenskapliga texten: studenternas syn på textens användbarhet och tillförlitlighet samt deras attityder till texten. I denna framläggning fokuseras de hinder i form av negativa attityder som kom att begränsa studenternas förståelse. Undersökningens resultat understryker lärarens viktiga roll i textsamtalen och pekar bland annat på att studenter behöver utveckal såväl diskursmedvetenhet som kunskap om de villkor som omger forskare och deras skrivande för att förstå och kritiskt kunna granska en vetenskaplig artikel. Referenser Bazerman, C, Bonini, A. & Figueiredo, D.D.C. (Eds.)(2009). Genre in a Changing World. Fort Collins, Colorado: WAC Clearinghouse. Bergman, L. & Olsson Jers, C. (in press). "Vilken väg tar den kritiska granskningen? Studenter i samtal om en vetenskaplig artikel". Högre utbildning, 4(1). Blåsjö, M (2004). Studenters skrivande i två kunskapsbyggande miljöer. Stockholm: Almqvist & Wiksell International. Hoel, T. L. (2010). Skriva på universitet och högskolor. En bok för lärare och studenter. Lund: Studentlitteratur. Hyland, K (2004). Disciplinary Discourse. Social Interactions in Academic Writing. Michigan: The University of Michigan press. Langer, J & Flihan, S. (2000). "Writing and Reading relationships. Constructive tasks". In R. Indrisano & J. R. Squire (Eds.), Writing: Research/Theory/Practice. Newark, DE: International Reading Association. Lea, M. R. & Street, B. V. (1998). "Student writing in higher education. An academic literacies approach". Studies in Higher Education, 23(2), 157-172. Liberg, C. (2003). "Flerstämmighet, skolan och samhällsuppdraget". Utbildning och demokrati. Tidskrift för didaktik och utbildningspolitik, 12(2), 13-29. Lillis, T. M. & Scott, M. (2007). "Defining academic literacies research. Issues of epistemology, ideology and strategy". Journal of Applied Linguistics, 4(1), 5-32
|
|
| 6. |
- Bergman, Lotta, et al.
(författare)
-
Vilken väg tar den kritiska granskningen? : Studenter i samtal om en vetenskaplig artikel
- 2014
-
Ingår i: Högre Utbildning. - : Nordic Open Access Scholarly Publishing (NOAP). - 2000-7558. ; 4:1, s. 35-47
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Tidigare forskning visar att många studenter har svårt att tillägna sig det språk som används i högre utbildning. Att utveckla den akademiska literacy som förväntas i högre utbildning kräver ofta hårt arbete av studenter. En viktig uppgift men också utmaning för lärare i högre utbildning är att stödja studenter i att utveckla det läsande, skrivande och kritiska tänkande som krävs i akademin. Den här artikeln bygger på en kvalitativ undersökning av hur studenter vid ett tillfälle samtalar om en vetenskaplig artikel som ingår i deras utbildning. Samtalen spelades in i fyra grupper med fyra till fem studenter i varje grupp. Deras uppgift var att kritiskt granska artikeln med utgångspunkt i ett antal typiska drag i vetenskapliga texter. Vårt syfte är att diskutera vilka möjligheter innehållet i studenternas samtal gav för att utveckla deras förståelse av artikeln och dess kontext. I analysen framstår tre teman som avgörande för studenternas förståelse: studenternas syn på artikelns användbarhet, deras syn på dess tillförlitlighet samt deras attityder till vetenskapliga texter. Undersökningens resultat understryker lärarens viktiga roll i textsamtalen och pekar bland annat på att studenter behöver utveckla såväl diskursmedvetenhet som kunskap om de villkor som omger forskare och deras skrivande för att första och kritiskt kunna granska en vetenskaplig text.
|
|
| 7. |
- Bergman, Lotta, et al.
(författare)
-
Why is a researchers’ professional life important to students?
- 2014
-
Konferensbidrag (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Previous research indicated students’ difficulties in acquiring academic reading and writing literacies. Achieving language proficiency expected in higher education often requires hard work from students. Their problems with reading and writing academic texts also presents a challenge for university teachers, who are expected to support students in their academic language development. Our research project aims at exploring how text-based conversations can be used to develop students' understanding of the conventions in academic texts, as well as students’ ability to examine these texts critically. Students’ need for continuous support, related to the educational content, has been discussed before (e.g. Lea & Street, 1998; Monroe, 2003). University teachers, regardless of their subjects or disciplines, can support students’ reading and writing development in a variety of ways (e.g. Lillis & Scott, 2007; Wingate, 2011). Our point of departure is in socio-culturally oriented research on academic writing (e.g. Lea & Street, 1998; Blåsjö, 2004). For this investigation of text-based conversations, however, we also use more text-oriented and genre-based approaches (e.g. Hyland, 2004; Bazerman, Bonini & Figueiredo, 2009). Our project is based on a qualitative study of students' conversations on a scientific text included in their course. The text-based conversations were conducted during a three-hour session, in which the first part included a joint teacher-led discussion between the students and the teacher. This discussion was based on issues focusing some fundamental aspects of a text and its context: what is the problem and purpose of the study, what methods are used and for whom is this article written. The second half of the session was devoted to group discussions, where the task was to examine critically the qualities of the text based on a number of typical features in scientific texts, such as clarity, transparency, independency of context, text structure, and validity claims. The purpose of the assignment was for students to engage in a close reading of the text. These text-based conversations were recorded in several student groups. The recorded material was subsequently transcribed and analysed. We identified three themes relevant to the students’ comprehension of the academic text discussed: the text's usability, the text's reliability, and students' attitudes towards the text and the researchers. The results highlight the teacher’s role in supporting students' reading and writing. Furthermore, the study indicates that students need knowledge about researchers’ working conditions and their writing to understand why academic texts look as they do. In this talk, we focus on the critical potential of text-based conversations as a tool for students’ reading and writing development. References: Bazerman, C., Bonini, A. & Figueiredo, D.D.C. (Eds.). (2009). Genre in a changing world. Fort Collins, Colorado: WAC Clearinghouse. Blåsjö, M. (2004). Studenters skrivande i två kunskapsbyggande miljöer. Stockholm: Almqvist och Wiksell International. Hyland, K. (2004). Disciplinary Discourse. Social Interactions in Academic writing. Michigan: The University of Michigan Press. Lea, M. R. & Street, B. V. (1998). Student writing in higher education: An academic literacies approach. Studies in Higher Education, 23(2), 157-172. Lillis T. M. & Scott, M. (2007). Defining academic literacies research. Issues of epistemology, ideology and strategy. Journal of Applied linguistics, 4(1), 5-32. Monroe, J. (2003). Writing in the disciplines. Peer Review, 6(1), 5-32. Wingate, U., Andon, N. & Cogo, A. (2011). Embedding academic writing instruction into
|
|
| 8. |
- Brännström, Maria, et al.
(författare)
-
Respons på och bedömning av muntlig framställning
- 2010
-
Ingår i: Presenterad på På tal om tillit och kritiskt tänkande - retorikundervisning från förskolan till gymnasiet, Gothenburg, Sweden (2010).
-
Konferensbidrag (populärvet., debatt m.m.)
|
|
| 9. |
|
|
| 10. |
- Malmbjer, Anna Kristina, 1958-, et al.
(författare)
-
Vikten av ett nationellt professionsspråk för teori- och praktikutveckling i svensk högre utbildning : Exemplet forskning om respons på studenters skriftliga och muntliga framställning
- 2022
-
Ingår i: Educare. - Malmö : Malmö universitet. - 1653-1868 .- 2004-5190. ; :3, s. 62-74
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- To compile empirical research published in Swedish about instructor feedback on student written and oral production in Swedish higher education, we have conducted a systematic survey of recent publications (2010-2020) in seven Swedish academic peer-reviewed journals with educational foci. The results of this survey were surprising: during the last ten years, only two studies in Swedish investigating instructor feedback on student writing were published. We found no studies on instructor feedback on student oral production. Moreover, these studies defined the concept of feedback vaguely and used it inconsistently. Not only is the fact that there are so few studies in Swedish on feedback in higher education remarkable, but the inconsistent use of the concept also makes theoretical and pedagogical development difficult. Based on these findings and, to a degree, contrary to the current policies encouraging international publication, we argue that more research publication should also be encouraged in Swedish on Swedish higher education for higher education practitioners.
|
|
