| 1. |
|
|
| 2. |
|
|
| 3. |
|
|
| 4. |
|
|
| 5. |
- Bengtsson, Daniel, et al.
(författare)
-
Zipper performance when mixing ADSL and VDSL in terms of reach and capacity
- 1997
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- In this contribution we have examined how the maximum reach vary at different bit rates on a VDSL system, when different numbers of ADSL and VDSL systems share the same binder. In this context it is concluded that when using the Zipper duplex scheme, VDSL can coexist with ADSL in the same binder without a significant degradation in reach. Further, it is shown that the Zipper duplex scheme secure that ADSL is not disturbed by NEXT from VDSL The Zipper performance has also been compared with both a TDD proposal and a FDD proposal. The results from this comparison shows that Zipper outperforms FDD and TDD in terms of extended reach at all studied mixes of ADSL and VDSL sharing the same binder. For example with a moderate number (5) of ADSL disturbers, the Zipper reach is 150 meters longer than for TDD, and is 350 meters longer than for FDD when studying the medium range asymmetrical bit rate (26:3.2 Mbps).
|
|
| 6. |
- Bryhn, Andreas, et al.
(författare)
-
Fisk- och skaldjursbestånd i hav och sötvatten 2019 : Resursöversikt
- 2020
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Fisken i havet är en resurs som rör sig fritt över nationella gränser. EU har därför en gemensam fiskeripolitik (GFP). Många arter som är viktiga för Sverige regleras inte i GFP och förvaltas därför nationellt.Denna rapport syftar till att:beskriva utvecklingen av fiskeripolitikenförklara den nuvarande politikens mål och regelverk och dess relation till mål och regler på miljöområdetförklara politikens nationella genomförande och det nationella handlingsutrymmetexemplifiera hur Havs- och vattenmyndigheten arbetat med att reglera fisket.
|
|
| 7. |
|
|
| 8. |
- Dalenbäck, Jan-Olof, 1954, et al.
(författare)
-
Åtgärder för ökad energieffektivsering i bebyggelse
- 2005
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Energikommissionens betänkande ”Omställning av energisystemet” visade 1995 på en förhållandevis stor teknisk-ekonomisk potential att minska såväl den totala (TWh/år) som den specifika energianvändningen (kWh/m²/år) i bebyggelsen. En sådan utveckling förutsätter dock att nya byggnader som uppförs har lägre energibehov än befintliga samtidigt som energianvändningen i befintliga byggnader reduceras. Nya byggnaders energibehov bestäms främst av gällande regler för bygglov medan förutsättningarna för energieffektiviseringsåtgärder i befintliga byggnader är bäst i samband med underhålls- och renoveringsåtgärder. Trots något bättre ekonomiska förutsättningar än vad man antog i Energikommissionens betänkande, visar en utvärdering att det inte skett någon egentlig minskning av den specifika energianvändningen från 1993 till 2003. Sammantaget beror detta på en låg politisk ambition (ingen skärpning av krav med avseende på energianvändning i byggnader) och en generellt sett låg acceptans för energieffektivisering hos fastighetsägare (brist på incitament att minska energianvändningen). Med en uttalad ambition att erhålla en ökad energieffektivisering i bebyggelsen krävs därför en väsentlig skärpning av de krav som påverkar energianvändningen samtidigt som energieffektivisering måste stimuleras på ett mer påtagligt sätt. Ett system med kontinuerligt skärpta krav tillsammans med fastighetsekonomiska fördelar med låg energianvändning bör på sikt leda till en väsentlig energieffektivisering i bebyggelsen. Vi föreslår införande av krav med avseende på byggnaders energiprestanda vid ny- och ombyggnad och en skärpt uppföljning av desamma med hjälp av energideklarationer i anslutning till införandet av EG-direktivet om byggnaders energiprestanda. I sammanhanget föreslås dessutom tvingande krav i anslutning till befintliga byggnader med sämst energiprestanda. Vidare förslås att energieffektivisering stimuleras med riktade informationsinsatser till småhusägare respektive större fastighetsförvaltare tillsammans med införande av ett system för klassning av byggnader bland annat baserat på energiprestanda.
|
|
| 9. |
- Fahnestock, Jesse, 1974-, et al.
(författare)
-
RISEnergy: Roadmaps for energy innovation in Sweden through 2030
- 2016
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- RISE Research Institutes of Sweden is a group of research and technology organisations. RISE is a leading innovation partner working global cooperation with academia, enterprise and society to create value, growth and competitiveness through research excellence and innovation.In the area of Energy, RISE has developed innovation Roadmaps covering:Energy Efficient TransportElectric Power SystemEnergy Efficient and Smart BuildingsSustainable Thermal ProcessesEfficient Energy Use in IndustryDecarbonisation of Basic IndustriesThese Roadmaps describe development pathways for technologies, non-technical elements (market design, user behaviours, policies, etc.) and key actors that deliver on a plausible, desirable vision for each respective innovation area in 2030. These Roadmaps are intended to support RISE’s strategic planning and development, but should be relevant reading for anyone interested in energy innovation in Sweden.
|
|
| 10. |
- Forsell, Karl, et al.
(författare)
-
Miljöhälsorapport barn i norr 2021 : Barns hälsa och miljö i norra Sverige
- 2021
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Denna rapport behandlar barns hälsa och miljöi Sveriges fyra nordligaste län, och baserasfrämst på nationella barnmiljöhälsoenkäter,särskilt den senaste från 2019. Dessa enkätundersökningarom tre åldersgrupper ger en bildav hur de som svarat upplevt barnens miljöochhälsoförhållanden, men har inte syftet attvetenskapligt fastställa samband mellan orsakoch verkan. Därför beskrivs enkätresultaten iljuset av bredare kunskaper, främst från forskningoch objektiva mätningar. Resultaten gerockså en viktig signal om hur läget och trendernaär i förhållandet till olika mål som berörmiljö och hälsa. De globala målen för hållbarutveckling som är grunden för Agenda 2030inrymmer i många fall de svenska miljö- ochfolkhälsomålen.Andelen barn i norra Sverige som rapporteratsha astma och/eller allergisk snuva har ökatfrån enkäten 2011 till enkäten 2019, och i denäldsta åldersgruppen (12-åringar) uppges astmavanligare i norra Sverige än i resten av landet.För besvär som upplevs bero på problem i inomhusmiljönses inga tydliga skillnader varkensedan förra enkäten eller mellan norra Sverigeoch övriga delar av landet. Trots att en ganskastor andel rapporterar att de har fuktskador ibostaden, så är det få som uppger att miljöni bostaden leder till besvär. Bland 12-åringarnaanges skolmiljön mer ofta orsaka besvär.Enligt enkäten utsätts nu endast cirka 1 % avbarnen för miljötobaksrök i bostaden, vilketkan jämföras med att drygt 6 % av de gravida inorra Sverige 2003 rökte under graviditeten .Var tionde tolvåring i norra Sverige lyssnardagligen på musik i hörlurar med hög volym.Fyra procent uppges ha tinnitus. Vidare uppgervar femte tolvåring att de blir mycket störda avljud när de är i skolan. I samma grupp har 12% svårt att somna på grund av trafikbuller.Luftkvaliteten utanför bostaden upplevs avsvarande från norra Sverige vara bättre jämförtmed övriga landet och skillnaden tycks haökat mellan 2011 och 2019. En lägre andel avtolvåringarna besväras ofta eller ibland av luktfrån bilavgaser i norra Sverige jämfört med iövriga landet, däremot förekommer hos en högreandel av barnen i norra Sverige vedeldningi bostaden. Andelen med vedeldande grannarhar dock tydligt minskat sedan 2011.Att ha sitt dricksvatten från egen brunn ärvanligast i Jämtland, övriga län ligger närmarelandet i övrigt. Samtidigt är andelen som testatsitt vatten från egen brunn lägst i Jämtland. Avde som testat uppgav dock ingen att vattnetbedömts otjänligt. Enkäten efterfrågade dockinte vad som testats, det är exempelvis oklartom testerna omfattat även arsenik och radon.Enligt enkäten uppnår knappt 40 % av barneni norra Sverige Livsmedelsverkets rekommenderadeintag av fisk (2-3 ggr/vecka). Närdet gäller fisk med risk för högt innehåll avmiljögifter så var det ovanligt med ett högreintag än Livsmedelsverkets rekommenderademaxintag.Rapporten berör utöver vad som ovannämnts ytterligare några områden av betydelse,t ex fysisk aktivitet och solskydd. Dendiskuterar också möjligheter till förbättringarav miljö-hälsosituationen i norra Sverige, ochutgör därmed ett underlag till det lokala ochregionala förändringsarbetet . Satsningar för attfå ner rökvanor i befolkningen är ett slåendeexempel på att man inom relativt kort tid kanfå effekter – och att miljöhälsoenkäter är ettbra verktyg för att följa ett förändringsarbete.Nästa enkät om barns hälsa och miljö i norraSverige beräknas genomföras 2027.
|
|
