| 1. |
- Bråbäck, Lennart, et al.
(författare)
-
Childhood asthma and smoking exposures before conception - a three-generational cohort study.
- 2018
-
Ingår i: Pediatric Allergy and Immunology. - : Wiley. - 0905-6157 .- 1399-3038. ; 29:4, s. 361-368
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- BACKGROUND: Some human and animal studies have recently shown that maternal grandmother's smoking during pregnancy increases the risk of asthma in the grandchildren. We have investigated whether sex of the exposed parent and/or grandchild modifies the association between grandmaternal smoking and grandchild asthma.METHODS: We formed a cohort study based on linkage of national registries with prospectively collected data over three generations. Smoking habits in early pregnancy were registered since 1982 and purchases of prescribed medication since 2005. In all, 10329 children born since 2005 had information on maternal and grandmaternal smoking on both sides and were followed from birth up to 6 years of age. Ages when medication was purchased were used to classify the cohort into never, early transient (0-3 years), early persistent (0-3 and 4-6 years) and late-onset (4-6 years) phenotypes of childhood asthma.RESULTS: Maternal grandmother's smoking was associated with an increased odds of early persistent asthma after adjustment for maternal smoking and other confounders (odds ratio 1.29, 95% confidence interval 1.10-1.51). Grandchild sex did not modify the association. Paternal grandmother's smoking was not associated with any of the asthma phenotypes.CONCLUSION: Maternal but not paternal exposure to nicotine before conception was related to an increased risk of early persistent childhood asthma, but not other asthma phenotypes. Our findings are possibly consistent with a sex specific mode of epigenetic transfer.
|
|
| 2. |
|
|
| 3. |
- Forsell, Karl, et al.
(författare)
-
Miljöhälsorapport barn i norr 2021 : Barns hälsa och miljö i norra Sverige
- 2021
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Denna rapport behandlar barns hälsa och miljöi Sveriges fyra nordligaste län, och baserasfrämst på nationella barnmiljöhälsoenkäter,särskilt den senaste från 2019. Dessa enkätundersökningarom tre åldersgrupper ger en bildav hur de som svarat upplevt barnens miljöochhälsoförhållanden, men har inte syftet attvetenskapligt fastställa samband mellan orsakoch verkan. Därför beskrivs enkätresultaten iljuset av bredare kunskaper, främst från forskningoch objektiva mätningar. Resultaten gerockså en viktig signal om hur läget och trendernaär i förhållandet till olika mål som berörmiljö och hälsa. De globala målen för hållbarutveckling som är grunden för Agenda 2030inrymmer i många fall de svenska miljö- ochfolkhälsomålen.Andelen barn i norra Sverige som rapporteratsha astma och/eller allergisk snuva har ökatfrån enkäten 2011 till enkäten 2019, och i denäldsta åldersgruppen (12-åringar) uppges astmavanligare i norra Sverige än i resten av landet.För besvär som upplevs bero på problem i inomhusmiljönses inga tydliga skillnader varkensedan förra enkäten eller mellan norra Sverigeoch övriga delar av landet. Trots att en ganskastor andel rapporterar att de har fuktskador ibostaden, så är det få som uppger att miljöni bostaden leder till besvär. Bland 12-åringarnaanges skolmiljön mer ofta orsaka besvär.Enligt enkäten utsätts nu endast cirka 1 % avbarnen för miljötobaksrök i bostaden, vilketkan jämföras med att drygt 6 % av de gravida inorra Sverige 2003 rökte under graviditeten .Var tionde tolvåring i norra Sverige lyssnardagligen på musik i hörlurar med hög volym.Fyra procent uppges ha tinnitus. Vidare uppgervar femte tolvåring att de blir mycket störda avljud när de är i skolan. I samma grupp har 12% svårt att somna på grund av trafikbuller.Luftkvaliteten utanför bostaden upplevs avsvarande från norra Sverige vara bättre jämförtmed övriga landet och skillnaden tycks haökat mellan 2011 och 2019. En lägre andel avtolvåringarna besväras ofta eller ibland av luktfrån bilavgaser i norra Sverige jämfört med iövriga landet, däremot förekommer hos en högreandel av barnen i norra Sverige vedeldningi bostaden. Andelen med vedeldande grannarhar dock tydligt minskat sedan 2011.Att ha sitt dricksvatten från egen brunn ärvanligast i Jämtland, övriga län ligger närmarelandet i övrigt. Samtidigt är andelen som testatsitt vatten från egen brunn lägst i Jämtland. Avde som testat uppgav dock ingen att vattnetbedömts otjänligt. Enkäten efterfrågade dockinte vad som testats, det är exempelvis oklartom testerna omfattat även arsenik och radon.Enligt enkäten uppnår knappt 40 % av barneni norra Sverige Livsmedelsverkets rekommenderadeintag av fisk (2-3 ggr/vecka). Närdet gäller fisk med risk för högt innehåll avmiljögifter så var det ovanligt med ett högreintag än Livsmedelsverkets rekommenderademaxintag.Rapporten berör utöver vad som ovannämnts ytterligare några områden av betydelse,t ex fysisk aktivitet och solskydd. Dendiskuterar också möjligheter till förbättringarav miljö-hälsosituationen i norra Sverige, ochutgör därmed ett underlag till det lokala ochregionala förändringsarbetet . Satsningar för attfå ner rökvanor i befolkningen är ett slåendeexempel på att man inom relativt kort tid kanfå effekter – och att miljöhälsoenkäter är ettbra verktyg för att följa ett förändringsarbete.Nästa enkät om barns hälsa och miljö i norraSverige beräknas genomföras 2027.
|
|
| 4. |
- Lodge, Caroline J., et al.
(författare)
-
Grandmaternal smoking increases asthma risk in grandchildren : a nationwide Swedish cohort
- 2018
-
Ingår i: Clinical and Experimental Allergy. - : John Wiley & Sons. - 0954-7894 .- 1365-2222. ; 48:2, s. 167-174
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- BACKGROUND: There is growing interest in exposures prior to conception as possible risk factors for offspring asthma. Although partially supported by evidence from limited human studies, current evidence is inconsistent, and based on recall of exposure status.OBJECTIVE: We aimed to investigate grandmaternal smoking during pregnancy and the risk of asthma in grandchildren using prospectively collected population-based data.METHODS: Information on grandmaternal and maternal smoking during pregnancy and grandchild use of asthma medications was collected from national Swedish registries. Associations between grandmaternal smoking during pregnancy (10-12 weeks), and asthma medication use in grandchildren were investigated using generalized estimating equations. Ages at which asthma medications were prescribed classified childhood asthma into never, early transient (0-3years), late onset (3-6 years) and early persistent (0-3 and 3-6 years) phenotypes.RESULTS: From 1982 to 1986, 44,583 grandmothers gave birth to 46,197 mothers, who gave birth to 66,271 grandchildren (born 1996-2010). Children aged 1-6 years had an increased asthma risk if their grandmothers had smoked during pregnancy, with a higher risk for more exposure (10+ cigs/day; adjusted OR 1·23; 1·17, 1·30). Maternal smoking did not modify this relationship.CONCLUSIONS & CLINICAL RELEVANCE: Children had an increased risk of asthma in the first six years of life if their grandmothers smoked during early pregnancy, independent of maternal smoking. Importantly this exhibited a dose-response relationship and was associated with a persistent childhood asthma phenotype. These findings support possible epigenetic transmission of risk from environmental exposures in previous generations.
|
|
| 5. |
- Lowe, Adrian J, et al.
(författare)
-
Pollen exposure in pregnancy and infancy and risk of asthma hospitalisation : a register based cohort study
- 2012
-
Ingår i: Allergy, Asthma & Clinical Immunology. - : BioMed Central. - 1710-1484 .- 1710-1492. ; 8:1
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- BACKGROUND: A seasonal effect of month of birth and risk of allergic disease has been suggested by numerous studies. Few studies have directly measured pollen exposures at different points during pregnancy and in early life, and assessed their effects on risk of respiratory disease outcomes.METHODS: Pollen exposure was calculated for the first and last 12 weeks of pregnancy and the first 12 weeks of infancy for all children conceived by women residing in Stockholm, Sweden, between 1988 and 1995. Hospital admission data for respiratory conditions in the first year of life was also collected.RESULTS: Out of 110,381 children, 940 had been hospitalised for asthma by 12-months of age. Pollen levels showed both marked seasonal variations and between year differences. Exposure to high levels of pollen in the last 12 weeks of pregnancy was associated with an increased risk of asthma hospitalisation (aOR = 1.35, 95% CI = 1.07-1.71 for highest quartile versus remaining infants). Exposure to high levels of pollen in the first three months of life was associated with a reduced risk (aOR = 0.76, 95% CI = 0.59-0.98) but only in children of heavy smoking mothers.CONCLUSIONS: High levels of pollen exposure during late pregnancy were somewhat unexpectedly associated with an elevated risk of hospitalisation for asthma within the first year of life.
|
|
| 6. |
- Modig, Lars, et al.
(författare)
-
Modell for beräkning av bensen- och1,3-butadienhalter i omgivningsluft utifran geografisk information om bland annat biobransleeldning och trafik.
- 2012
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- SammanfattningLuftföroreningar är ett känt folkhälsoproblem i tätorter där trafiken oftast är den störstaenskilda emissionskällan. Det finns dock andra källor som lokalt kan ge upphov till högaluftföroreningshalter och en sådan är småskalig biobränsleeldning. För att begränsahälsoeffekterna av luftföroreningar finns normvärden reglerade i lagstiftning, ochövervakningen av dessa kan ske via mätningar eller olika typer av beräkningar.Syftet med projekt har varit att tillämpa en typ av statistisk beräkningsmodell, ”Land UseRegression (LUR)”, för att predicera halterna av luftföroreningarna bensen och 1,3-butadien iett antal tätorter med hög andel småskalig biobränsleeldning i och omkring Umeå.Principen för en LUR-modell är att först förklara variationen i luftföroreningshalter mellan ettbegränsat antal mätpunkter med skillnader i geografiska variabler, som t.ex.populationsdensitet och trafikflöde inom olika radier runt respektive mätplats. Sedan kanmodellen användas för att beräkna halten i många fler punkter. I denna studie har bensen och1,3-butadien mätts vid tre tillfällen på 39 olika mätpunkter. Geografisk information harsamlats in för respektive mätpunkt, och innefattar bland annat trafikvariabler men ävenuppgifter om biobränsleeldning baserat på uppgifter från sotarregister. LUR-modellen harbyggts upp i enlighet med den procedur som finns beskrivet inom ett stort europeisktforskningsprojekt, ESCAPE.Rapporten visar att det är möjligt utifrån geografiska variabler att predicera halten bensen och1,3-butadien i en given punkt med acceptabel precision. Resultaten visar också attbefolkningstäthet tillsammans med småskalig biobränsleeldning och trafik är de variabler somgemensamt är viktigast för årsmedelhalten bensen och 1,3-butadien.Denna typ av modell är således tillämpbar för att kartlägga och predicera halter av bensen och1,3-butadien i områden med småskalig biobränsleeldning. Modellen kan även användas för attstudera betydelsen av nyetablering av småskalig biobränsleeldning för halten bensen och 1,3-butadien inom t.ex. ett bostadsområde.
|
|
| 7. |
- Modig, Lars, et al.
(författare)
-
Modell för beräkning av bensen- och 1,3-butadienhalter i omgivningsluft utifrån geografisk information om bland annat biobränsleeldning och trafik
- 2012
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Luftföroreningar är ett känt folkhälsoproblem i tätorter där trafiken oftast är den största enskilda emissionskällan. Det finns dock andra källor som lokalt kan ge upphov till höga luftföroreningshalter och en sådan är småskalig biobränsleeldning. För att begränsa hälsoeffekterna av luftföroreningar finns normvärden reglerade i lagstiftning, och övervakningen av dessa kan ske via mätningar eller olika typer av beräkningar.Syftet med projekt har varit att tillämpa en typ av statistisk beräkningsmodell, ”Land Use Regression (LUR)”, för att predicera halterna av luftföroreningarna bensen och 1,3-butadien i ett antal tätorter med hög andel småskalig biobränsleeldning i och omkring Umeå.Principen för en LUR-modell är att först förklara variationen i luftföroreningshalter mellan ett begränsat antal mätpunkter med skillnader i geografiska variabler, som t.ex. populationsdensitet och trafikflöde inom olika radier runt respektive mätplats. Sedan kan modellen användas för att beräkna halten i många fler punkter. I denna studie har bensen och 1,3-butadien mätts vid tre tillfällen på 39 olika mätpunkter. Geografisk information har samlats in för respektive mätpunkt, och innefattar bland annat trafikvariabler men även uppgifter om biobränsleeldning baserat på uppgifter från sotarregister. LUR-modellen har byggts upp i enlighet med den procedur som finns beskrivet inom ett stort europeiskt forskningsprojekt, ESCAPE.Rapporten visar att det är möjligt utifrån geografiska variabler att predicera halten bensen och 1,3-butadien i en given punkt med acceptabel precision. Resultaten visar också att befolkningstäthet tillsammans med småskalig biobränsleeldning och trafik är de variabler som gemensamt är viktigast för årsmedelhalten bensen och 1,3-butadien.Denna typ av modell är således tillämpbar för att kartlägga och predicera halter av bensen och 1,3-butadien i områden med småskalig biobränsleeldning. Modellen kan även användas för att studera betydelsen av nyetablering av småskalig biobränsleeldning för halten bensen och 1,3-butadien inom t.ex. ett bostadsområde.
|
|
| 8. |
- Olsson, David, et al.
(författare)
-
Early childhood exposure to ambient air pollution is associated with increased risk of paediatric asthma : An administrative cohort study from Stockholm, Sweden
- 2021
-
Ingår i: Environment International. - : Elsevier. - 0160-4120 .- 1873-6750. ; 155
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Introduction: Asthma is a complex, heterogeneous disease and one of the most common chronic diseases among children. Exposure to ambient air pollution in early life and childhood may influence asthma aetiology, but it is uncertain which specific components of air pollution and exposure windows are of importance. The role of socioeconomic status (SES) is also unclear. The aims of the present study are, therefore, to investigate how various exposure windows of different pollutants affect risk-induced asthma in early life and to explore the possible effect SES has on that relationship.Methods: The study population was constructed using register data on all singleton births in the greater Stockholm area between 2006 and 2013. Exposure to ambient black carbon (BC), fine particulate matter (PM2.5), primary organic carbon (pOC) secondary organic aerosols (SOA), secondary inorganic aerosols, and oxidative potential at the residential address was modelled as mean values for the entire pregnancy period, the first year of life and the first three years of life. Swedish national registers were used to define the outcome: asthma diagnosis assessed at hospital during the first six years of life. Hazard ratios (HRs) and their 95% confidence intervals (CIs) were modelled with Cox proportional hazards model with age as the underlying time-scale, adjusting for relevant potential confounding variables.Results: An increased risk for developing childhood asthma was observed in association with exposure to PM2.5, pOC and SOA during the first three years of life. With an interquartile range increase in exposure, the HRs were 1.06 (95% CI: 1.01-1.10), 1.05 (95% CI: 1.02-1.09) and 1.02 (95% CI: 1.00-1.04), for PM2.5, pOC and SOA, respectively, in the fully adjusted models. Exposure during foetal life or the first year of life was not associated with asthma risk, and the other pollutants were not statistically significantly associated with increased risk. Furthermore, the increase in risk associated with PM2.5 and the components BC, pOC and SOA were stronger in areas with lower SES.Conclusion: Our results suggest that exposure to air pollution during the first three years of life may increase the risk for asthma in early childhood. The findings further imply a possible increased vulnerability to air pollutionattributed asthma among low SES children.
|
|
| 9. |
|
|
