| 1. |
- Erlingsson, Gissur Ó., et al.
(författare)
-
Hur styrs och granskas kommunala bolag? : Erfarenheter och lärdomar från Norrköpings kommun
- 2014
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Det är vanligt, och blir allt vanligare, att kommuner organiserar sin verksamhet i kommunala bolag. I dagsläget finns omkring 1 700 kommunala bolag (i primärkommunerna). Bolagen spelar en viktig samhällsekonomisk roll. Enligt vissa beräkningar omsätter de ungefär 200 miljarder kronor, sysselsätter omkring 48 000 personer och har ett sammanlagt värde på cirka 1 875 miljarder. Parallellt med att de har vuxit i antal har flera kritiska debatter blossat upp om dem under 2000-talet. Beaktat det samhällsekonomiska perspektivet, samt att bolagens existens motiveras av att de ska ha ett kommunalt ändamål, är rapportens utgångspunkt att det är angeläget att studera frågor som rör styrning och granskning av kommunala bolag.Rapportens övergripande syfte är därför att inventera de verktyg för ägarstyrning som en kommun kan nyttja för att säkra att de kommunala bolagen verkligen gör det de är avsedda att göra. Det är en pilotstudie, oss veterligen den första i sitt slag. Eftersom vi saknar jämförbara data från andra kommuner att ställa våra resultat mot har vi heller ingen möjlighet att säga huruvida det vi finner ska betraktas som ”bra” eller ”mindre bra”. Det är heller inte vår avsikt. Ambitionen är istället att bidra till ökad reflektion kring hur kommuner kan bli bättre som bolagsägare. Med stöd i våra resultat redovisas slutsatserna i form av sex diskussionspunkter. De har en generell prägel och torde ha relevans för alla kommuner som äger bolag.Fullmäktigeledamöter efterlyser ett levande samtal om bolagen. Vår undersökning visar att överraskande många fullmäktigeledamöter anser att bolagen inte diskuteras i tillräckligt stor utsträckning i kommunfullmäktige. Hit hör också att ungefär hälften av fullmäktigeledamöterna (som saknar styrelseuppdrag) som besvarade vår enkät uttrycker missnöje med hur lekmannarevisorernas granskning av bolagen återrapporteras till fullmäktige. Från fullmäktigeledamöternas sida finns sålunda en önskan om att bolagen diskuteras i större utsträckning i kommunfullmäktige liksom att lekmannarevisorernas rapporter lyfts fram på ett bättre sätt i fullmäktige.Det finns en viss opinion för att reformera dagens bolagsstruktur. Flera av dem som besvarade vår enkät anser det vara olämpligt att driva verksamheter inom ”kultur, fritid, turism och event” samt ”kommunikationer, transport och magasinering”. Kritisk diskussion om existensberättigandet för vissa bolag förekom också i våra intervjuer. Hit hör också att en minoritet av dem som besvarade enkäten anser att dagens bolagsstruktur är tydlig och genomskådlig. Siffran betraktar vi som låg mot bakgrund av att kommunfullmäktige bär det yttersta ansvaret för kommunernas bolagsstyrning. Dessa sakförhållanden aktualiserar frågan om kommunen borde initiera en samlad diskussion om hur optimal dagens bolagsstruktur egentligen är.Det finns frågetecken om arkivering, dokumentation och öppenhet. Den upplevda bristen på transparens i bolagsstrukturen tangerar frågor om insyn och ansvarsutkrävande. En förutsättning för kritisk medborgerlig, forskningsmässig eller journalistisk granskning av offentligt utförda verksamheter (och därmed för ansvarsutkrävande) är att det är någorlunda enkelt att granska bolagen. Här finns utvecklingsområden. I vår enkät svarade cirka hälften av fullmäktigeledamöterna (utan styrelseuppdrag) att de helt enkelt inte vet om det är lätt eller svårt att få ut information om de kommunala bolagen. Dessutom angav en majoritet av de svarande att de tror att insyn och granskning blir svårare när verksamhet bedrivs i bolagsform. Också värt att uppmärksamma är att bara drygt hälften av styrelseledamöterna uppgav att de kände till de etiska riktlinjerna för de kommunala bolag i vars styrelse de sitter. Det är en anmärkningsvärd siffra då styrelserna själva ansvarar för att dessa riktlinjer ska vara på plats. Vad avser upprättande av och kännedom om exempelvis etiska riktlinjer förefaller en del arbete återstå i ett par av bolagen.Enligt politiker och styrelseledamöter fungerar lekmannarevisionen bra, men man efterlyser en bättre diskussion av revisorernas granskningar i fullmäktige. Vår enkätstudie, liksom våra intervjuer med lekmannarevisorer, ger vid handen att lekmannarevisionen i Norrköpingfungerar tillfredsställande. Åtta av tio ansåg den fungera mycket eller ganska väl, och lekmannarevisorerna säger sig uppleva en stigande respekt för det arbete de utför. Ett utvecklingsområde som vi noterar imaterialet är att såväl fullmäktigeledamöterna som de intervjuade lekmannarevisorerna tycker att bolagen och revisorernas granskningar diskuteras i för liten utsträckning i fullmäktige. Med tanke på att båda aktörerna delar denna problembeskrivning torde detta vara förhållandevis lätt att åtgärda.Arbetet med att utse styrelser kan stärkas och bli mer transparent; utbildning och kompetensutveckling för styrelserna kan vässas. I enkätstudien spårar vi ett visst missnöje med processen genom vilken styrelseledamöter i Norrköpings kommunala bolag tillsätts. Bland fullmäktigeledamöter som saknar styrelseuppdrag menar bara drygt hälften att processen är genomskinlig och en tredjedel anser att befintliga processer inte säkrar att lämpliga styrelseledamöter ta fram. En anmärkningsvärt låg andel, 15 procent, menar att det rådande sättet på vilket styrelseledamöter tas fram till stor del säkerställer att lämpliga kandidater utses till bolagsstyrelser. I materialet reses också frågetecken kring vilka utbildningsinsatser som erbjuds för styrelseledamöter. Avseende utbildningar för styrelseledamöter förefaller det finnas utrymme för förbättringar genom bättre struktur och systematik avseende frågor som när utbildningarna ska ges, vem som ska ansvara för att de ges och vad utbildningarna ska innehålla.”Personunion”: ett principiellt dilemma. I likhet med de flesta av landets kommuner finns i Norrköping en koncentration av uppdrag till ett mindre antal av kommunens ledande politiker. Vissa ser klara fördelar med ett sådant system. Styrningen blir mer praktisk och effektiv: de som sitter på flera stolar är redan insatta i kommunens organisation och i de aktuella frågorna, vilket gör att det blir lättare att hålla samman den interna styrningen då kommunikationen mellan tunga beslutsfattare underlättas. Samtidigt reser ordningen frågor, främst för att den ger upphov till en ”dubbla stolar”-problematik som kan bidra till försvårad insyn och kontroll, och därmed också besvärligare ansvarsutkrävande. Till ”dubbla stolar”-problematiken hör också följande. I fallet Norrköping sitter en av fyra styrelseledamöter även i kommunfullmäktige; och dessutom sitter flera kommunstyrelseledamöter i moderbolagets (Rådhus AB) styrelse. På papperet är det inte givet att rollerna är förenliga. Kommunfullmäktige har det yttersta ansvaret över kommunens bolagsstyrning och vidare har kommunstyrelsen sedan 2013 förstärkt uppsiktsplikt över bolagen. Det innebär att fullmäktige- och kommunstyrelseledamöter har en ägarrelation till bolagen. Så, för de fullmäktige- och kommunstyrelseledamöter som sitter i kommunala bolagsstyrelser innebär läget en potentiell lojalitetskonflikt: förutom att ha ägaransvar och uppsiktplikt, förväntas de agera utifrån bolagets perspektiv och se till bolagens bästa. Sedan en rapport från kommunrevisionen publicerades år 2012 finns det emellertid en diskussion om dessa frågor som signalerar medvetenhet om personunionens inneboende dilemman. Ett arbete pågår med att formalisera styrningen och uppföljningen av de kommunala bolagen i Norrköpings kommun.
|
|
| 2. |
- Ganemi, Bager, et al.
(författare)
-
Limited slip wet clutch transmission fluid for AWD differentials : Part 2: Fluid development and verification
- 2003
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- During the last years, several electronically controllable automotive transmission systems, where wet clutches are used as intelligent differentials, have been developed. These applications generally apply high stress on the transmission fluids. The fluids must preserve the desired frictional characteristics at different torque level in an environment where the ambient and system temperature varies over a wide range. This paper is focused on limited-slip wet clutches in all-wheel-drive systems. Different approaches for transmission fluid development are described. Data from thermal analysis and friction measurements are used to illustrate the influence of systemrelated parameters on frictional characteristics. The friction characteristics resulting from temperature changes on the surface of the lamella material is presented. It was found that the changes on friction characteristics and the negative trend of the friction curves are dependent on the increase of the temperature at the surface of the lamella material. The data from a reciprocating friction measurement apparatus was compared to the data from a disc-on-disc clutch equipment. The study shows that the generated information on friction characteristics from these two test equipments is fairly comparable. Different types of fluids applied in this application are compared and discussed.
|
|
| 3. |
|
|
| 4. |
|
|
| 5. |
- Mäki, Rikard, et al.
(författare)
-
Limited slip wet clutch transmission fluid for AWD differentials : Part 1: System requirements and evaluation methods
- 2003
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Part 1 of this paper is focused on requirements and evaluation methods for transmission fluids used to lubricate wet clutches in all- wheel-drive systems. Part 2: Fluid Development and Verification; presents more measurement data and shows how these results are used in the fluid development process. The investigated all-wheel-drive system, featuring a wet multi-plate clutch with a sintered brass base friction material, is described with emphasis on the demands placed on the transmission fluid. A new test equipment to determine the frictional (μ-V) characteristics of the transmission fluid is described. The equipment can measure the actual temperature experienced by the fluid in the contact zone using an infrared temperature measurement method, as well as temperature in the oil sump and inside the clutch discs by use of thermocouples. Variable operation parameters include velocity, normal force and oil flow
|
|
| 6. |
- Olsson, Mikael, et al.
(författare)
-
Building the Baltic Sea Region through investment and trade, 1989-2009
- 2017
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Some twenty years after the fall of the communist dictatorships that divided the European continent the European Union in late 2009 adopted its first ever macroregional strategy – the European Union Strategy for the Baltic Sea Region. The strategy was a symbolic second milestone with regard to the political endeavours to reintegrate the continent; the first being the 2004 enlargement. Having transformed the Baltic Sea from a Mare Dividum to a European Mare Nostrum is indeed also a sign of the success of such integrative political processes. However, at the same time the perceived need for a specific strategy in order to further and deepen the integration and reduce the economic gaps within the European Union gives an indication that there is more to be wished for with regard to this region.It has been suggested that regionalism is defined “as an economic process whereby economic flows grow more rapidly among a given group of states [in the same region] than between these states and those located elsewhere”. In this paper we thus approach the economic underpinnings for the Baltic Sea Region by analysing the developments with regard to investment and trade flows during the last twenty years.We ask ourselves whether these developments are in congruence with the notion of the building of one integrated region and whether it makes economic sense to talk about a Baltic Sea Region? For example, to what extent have the developments with regard to foreign direct investments proved sustainable? What sectors are leading the way and which are lagging? What divisions remain to be tackled? These are some of the questions that this paper attempts to address based upon a thorough analysis of the existing sources with regard to trade and investment flows.
|
|
| 7. |
|
|
| 8. |
- Olsson, Marie, et al.
(författare)
-
Ta vara på odlingens sidoströmmar – exemplet broccoli
- 2023
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Detta projekt har utforskat möjligheter att använda sidoströmmar; broccoliblad och stjälk, från broccoliproduktion till nya torkade livsmedelsingredienser. Skördehantering, skördeekonomi, lämpliga processtekniker, livscykelanalys, mikrobiologisk analys och riskbedömning, analys av näringsämnen och bioaktiva ämnen, sensorik och marknadsaspekter har undersökts.
|
|
| 9. |
|
|
| 10. |
|
|
