| 1. |
- Cöster, Mathias, 1969-, et al.
(författare)
-
Strategic and innovative pricing : price models for a digital economy
- 2020
-
Bok (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- This book provides a concrete guide on how to execute strategic pricing to excel in an increasingly dynamic and digitised business environment, while developing and deepening relations with contract partners. The secret lies in crafting innovative price models that reward joint value creation in accordance with the business model, rather than engaging in confrontative zero-sum pricing reasoning.Strategic and Innovative Pricing: Price Models for a Digital Economy provides hands-on tools that are applied on three interconnected levels of analysis. It illustrates how to explore the business ecology to understand its dynamics and how digitisation enables it to prosper and demonstrates how to construct a viable business model that enables an organisation to navigate in its vibrant ecology. Finally, and most importantly, it shows how to use innovative price models to realize and monetise the business model and its value offering, making the organisation and its partnerships sustainable.Models pertaining to the three levels of analyses are applied in rich case studies and examples from different countries, and the book includes guidelines on how to use them. Special attention is paid to digitisation as an underlying theme, making this book of interest to researchers, academics, and students in the fields of strategic management and technology & innovation management.
|
|
| 2. |
- Imre, Özgün, 1985-
(författare)
-
Adopting Information Systems Perspectives from Small Organizations
- 2017
-
Doktorsavhandling (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Why do organizations adopt information systems? Is it just because of financial reasons, of concerns for efficiency? Or is it due to external pressures, such as competitor pressure, that an organization adopts an information system?And, how does the adoption take place? Is it a linear process, or is the process one of conflicts? Does a specific person govern this process, or do we have multiple parties involved? What happens if these conflicts occur among those involved? How does the organization move on and achieve a successful information system adoption?By investigating two organizations, one international academic journal and one South American manufacturing company, this thesis aims to investigate the whys and hows of information system adoption, and aims to contribute to the discourse on information system adoptions in small organizations – an often underrepresented segment in information system adoption literature.By adopting different theoretical lenses throughout the five research papers included, this body of work suggests that even when seemingly simple, information system adoptions can become rather complex. The cases reveal that the role of information systems and issues related to information system adoptions are often not well thought-out in the early days of the organization. The actors’ understandings of adoption and consequences mature and the information systems become more intertwined.Common use of stakeholder theory introduces general stakeholders and their interaction with the focal organization. The cases reveal that the adoption process involves multiple actors, even within what would initially appear as a stakeholder, and that those actors can be in conflict with each other. These conflicts often lead to negotiations, and the cases reveal that these negotiations are opportunities of learning; the actors engage with the information system and with each other, gaining new knowledge about the issues at hand.The dissertation argues that there are various social worlds in information system adoptions, and various factors – ranging from organizational structure to social norms – that often affect why and how the organization undergoes an adoption process. The multiple power relations and divergent interests of stakeholders in these adoption processes, and how information systems affect other parts of the organization, reinforce the need for a well thought-out, flexible and reflexive approach to information system adoptions.
|
|
| 3. |
- Lindeberg, Fredrik, 1987-
(författare)
-
Coordinating the Internet
- 2019
-
Licentiatavhandling (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Många självklarheter i vårt digitala samhälle är beroende av Internet för att fungera. Allt från smarta dörrar för hemtjänster, till självscanningsapparaterna på ICA, till nyare bilar, moderna tillverkningsrobotar, telefoner och affärssystem. Den här licentiatavhandlingen reder ut vad Internet är, hur det styrs och vad det har för praktiska konsekvenser. Tidigare forskning finns bland annat inom telekommunikation där Internet liknas vid andra telekommunikationstjänster, så som kabel-TV eller mobiltelefoni, och inom digitalisering både inom management och informationssystem där Internet i det närmaste tas för givet som teknisk infrastruktur. Här tar jag en ansatts där jag förklarar Internet ur ett kombinerat tekniskt och organisatoriskt perspektiv.Studien är principiellt uppdelad i tre delar. Den första delen fokuserar på att begreppsmässigt hitta ett sätt att diskutera Internet utan att essentiella aspekter faller bort, såsom styrningen eller konsekvenser av den tekniska designen. Jag landar i att Internet är både ett tekniskt och ett organisatoriskt fenomen. Tekniskt i bemärkelsen att det handlar om digital paketbaserad kommunikation (dvs att olika paket kan ta olika väg och att det inte finns ett beroende på en viss specifik väg, eller “krets”), vilket kan särskiljas från exempelvis kretskopplad kommunikation (dvs en specific väg från sändare till mottagare) eller rent analog kommunikation. I denna tekniska dimension är Internet förhållandevis likt klassisk telekommunikation såsom kabel-TV och mobiltelefoni, och förlitar sig på best-effort paketbaserad kommunikation. I den andra dimensionen, styrning och organisation, är Internet ett explicit bottom-up fenomen som styrs med andra principer och ideal än klassisk telekommunikation. Till sin utformning är denna minsta möjliga koordination som krävs för att möjliggöra koordinering av de tekniska unika identifierare som behövs för att Internet ska fungera (dvs idag DNS- och BGP-flororna av protokoll för användning av namn och nummer på Internet). Båda dimensionerna, de organisatoriska och tekniska, följer samma designprinciper, och generellt är det meningsfullt att se Internet som en ekologi av aktörer snarare än en organisation i strikt teoretiska termer (exempelvis finns ingen tydlig övergripande strategi, organisationsnummer eller löneutbetalare). Det är dessa designprinciper, som ligger väl i linje med systemarkitektursprinciper för datorsystem, som är orsaken till Internets lager-design där man (generellt) inte ska bry som om vad som händer på andra lager än sitt eget (beskrivet som “separation of concerns” eller i dubbel negation “high cohesion” i texten) samt att ha en minimalistisk ansatts till koordinering och enbart koordinera eller skapa beroenden mellan enheter (både tekniskt och organisatoriskt) när det verkligen behövs (beskrivet som “minimum coordination” eller “low coupling” i texten). Den andra delen fokuserar på hur Internet kan socialt påverkas eller förändras till något annat, eller till något med en annan funktion sett som en styrd organisation. Jag använder begreppet social robusthet, som motpol till teknisk robusthet som i hur man tekniskt kan förstöra Internet, för att diskutera dessa aspekter. Slutsatserna här mynnar ut i att Internets explicita bottom-up och problemsuppdelnings-design gör det märkbart svårt för någon att medvetet påverka Internet för att ändra dess beskaffenhet, och dessutom visar jag att även om man praktiskt lyckas ta över de formellt beslutande råden (exempelvis ICANNs och IETFs styrelser) så finns det inga formella eller praktiska hinder för att bara ignorera dem (dvs switching costs för just ICANN eller IETF är låga, om än tekniskt omständligt med att konfigurera om rötter och routing-tabeller, och betydligt enklare än att gå från IPv4 till IPv6 då utrustning kan behöva ersättas och därmed en betydligt högre switching cost). Med andra ord, det är enklare att byta ut Internets koordinerare än att byta ut Internet mot något som fungerar annorlunda. Däremot är den rådande politiska världsordningen ett hot mot Internet, eftersom den regelstyrda och koordinerade världsordningen inte längre är lika självklar som den varit tidigare. Den tredje och sista studien fokuserar på nätneutralitet, dvs rätten nätverksoperatörer har att fånga värde i andra dimensioner än trafikmängd, som en praktiskt effekt av hur Internet styrs och fungerar. Det primära praktiska bidraget är att nätneutralitet inte får ses som enbart en reglerings och lagstiftningfråga utan det är mer relevant att prata om i termer av nätneutralitet i praktiken. I den bemärkelsen är lagstiftningens vara eller inte vara mindre intressant än praktisk nätneutralitets vara eller inte vara och en tyngdpunktsförskjutning i den offentliga debatten hade fört diskussionen närmare hur Internet fungerar. Sammanfattningsvis ger Internets designprinciper att marknadskrafter, och ej direkt reglering, ska möjliggöra nätneutralitet. För att förtydliga, tanken är att det ska finnas konkurrens inom de flesta nivåer eller lager, och att det är av vikt att det finns konkurrens rakt igenom så att en kundvilja för paketneutralitet på tjänstenivå även påverkar nätägar- och infrastrukturnivå, så att det är användarnas efterfrågan som leder till nätneutralitet (om den användarviljan finns). Dock kan det mycket väl vara så att man som användare inte är intresserad av nätneutralitet och då ska tjänsteleverantörer, nätägare och infrastrukturoperatörer inte heller tvingas vara neutrala genom lagstiftning då det går stick i stäv med designprinciperna. Inte heller ska en grupps vilja kring nätneutralitet påverka andras möjligheter att välja.Genomgående identifierar jag två kolliderande världsbilder, den distribuerade regelstyrda och koordinerade ordningen i sitt perspektiv med sina förkämpar, och den mer integrerande och suveräna världsordningen med sitt perspektiv och sina förkämpar. Rent praktiskt uppfyller Internet en önskad funktion i den tidigare men ej i den senare, då Internet designmässigt är byggt för att tillåta snarare än kontrollera och bestämma. Exempelvis finns det inte inbyggda (tekniska) mekanismer i Internet för att till exempel möjliggöra statlig övervakning eller kontroll av material som finns tillgängligt, och då ligger det mer i statens intresse att ha kontrollerade telekommunikationstjänster, såsom kabel-TV, mobiltelefoni och liknande lösningar där man inte helt enkelt kan lägga på ett “extra lager” för att uppnå kryptering, anonymitet eller tillgång till andra tjänster.I texten använder jag perspektiven tillsammans med teknologi, marknader och byråkrati för att fånga upp dynamiken och strömningarna i Internet-ekologin och jämför med tekniska samhällsförändringar, som exempelvis järnvägsnät, postverk och finansiella marknader. Jag konstaterar att Internet har varit styrt av teknologiskt baserade värderingar, till skillnad från de andra exemplen som i huvudsak har utformats av dynamiken mellan byråkrati och marknad. I denna mån förelår jag att teknologi kan användas som strömning och motperspektiv till den klassiska uppställningen med byråkrati och marknad för att beskriva fenomen i digitaliseringens tidsålder.Avhandlingen sätter även pågående trender i ett bredare perspektiv mot både organisation och teknik, och trycker på vikten av att förstå delarna var för sig och tillsammans för att på ett rikare sätt måla upp helheten.
|
|
| 4. |
- Odar, Susanne, 1961-
(författare)
-
Managementinitiativ, mening och verksamhetsresultat : En retrospektiv studie av en teknikintensiv verksamhet
- 2019
-
Doktorsavhandling (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- I denna studie betraktas en organisations utveckling med ett meningsskapande-perspektiv, vilket kort innebär att handlingar skapar mening och mening skapar handlingar. Weicks (1995) inflytelserika tankemodell av meningsskapande har utvecklats till en modell och metod som kan tillämpas på ett empiriskt material. Utvecklingen inom ASEA/ABB reläverksamheten under en trettioårsperiod från tidigt 1980-tal till år 2010 beskrivs och analyseras.Studien handlar om att förstå hur organisationer utvecklas, och hur chefer och medarbetare kan påverka en organisations utveckling och bidra till verksamhetsresultat. Syftet har avgränsats genom valet av teoretiskt perspektiv, metod och forskningsfrågor. Forskningsfrågorna rör samspelet mellan så kallade managementinitiativ, mening och verksamhetens utveckling. Managementinitiativ är en typ av handlingar som chefer i en organisation kan besluta om. Hur dessa påverkar och påverkas av de uppfattningar som finns hos chefer och medarbetare i organisationen beskrivs och analyseras. Det valda fallet omfattar 85 stycken initiativ. Studien har visat att en verksamhets utveckling bäst förstås genom en analys av den aktuella verksamheten och dess omvärld, och att det går att finna mönster som upprepas över tid inom ramen för verksamheten.Metoden och modellen är generaliserbara och kan användas för empiriska studier av meningsskapande i grupper, organisationer och samhällen. Det kanske viktigaste bidraget med modellen och metoden är att samspelet mellan olika nivåer – individ-, interaktions-, struktur- och kulturnivån – kan studeras över tid samt att fokus kan riktas mot substansen, innehållet, i meningsskapandet såväl som processen. Data omfattar handlingar, argument, förväntningar och utfästelser. I denna studie har dessa betraktats som uttryck för meningsskapande, men de kan ses som uttryck för andra perspektiv. Metoden och modellen kan även användas inom andra processtudier där dessa kategoriers utveckling över tiden är av intresse, och där samspelet mellan olika nivåer är av betydelse.Ambitionen är i första hand att bidra till det pågående samtalet inom meningsskapande, men en förhoppning är också göra området tillgängligt för forskare inom andra områden och praktiker som inte kommit i kontakt med meningsskapande tidigare.
|
|
| 5. |
- Olve, Nils-Göran, 1947-, et al.
(författare)
-
Tilläggstjänster för smarta kunder : Stångåstadsmodellen för ökat kvarboende
- 2007
-
Bok (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Vilka självvalda insatser kan ett fastighetsbolag vidta för att bidra till att de äldre hyresgästerna, som annars skulle vara tvungna att flytta, kan bo kvar i sin bostad under ytterligare en period? Som underlag för att utveckla sådana strategier formulerar vi i rapporten en modell för hur fastighetsbolag kan bedöma olika tjänster (eller kombinationer av tjänster, -tjänstepaket-). Vi illusterar också hur modellen kan användas. Rapporten beskriver slutsatserna från ett projekt som bedrevs inom AB Stångåstaden 2005. Författarna deltog i diskussioner, gjorde intervjuer och genomförde en workshop kring de frågor som diskuteras i rapporten. Arbetet bedrevs inom forskningsprogrammet Tredjelivet och ingick i AB Stångåstadens medverkan i detta.
|
|
| 6. |
- Radits, Markus, 1981-
(författare)
-
A Business Ecology Perspective on Community-Driven Open Source : The Case of the Free and Open Source Content Management System Joomla
- 2019
-
Doktorsavhandling (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- This thesis approaches the phenomenon of open source software (OSS) from a managerial and organisational point of view. In a slightly narrower sense, this thesis studies commercialisation aspects around community-driven open source. The term ‘community-driven’ signifies open source projects that are managed, steered, and controlled by communities of volunteers, as opposed to those that are managed, steered, and controlled by single corporate sponsors.By adopting a business ecology perspective, this thesis places emphasis on the larger context within which the commercialisation of OSS is embedded (e.g., global and collaborative production regimes, ideological foundations, market characteristics, and diffuse boundary conditions). Because many business benefits arise as a consequence of the activities taking place in the communities and ecosystems around open source projects, a business ecology perspective may be a useful analytical guide for understanding the opportunities, challenges, and risks that firms face in commercializing OSS.There are two overarching themes guiding this thesis. The first theme concerns the challenges that firms face in commercialising community-driven open source. There is a tendency in the literature on business ecosystems and open source to emphasise the benefits, opportunities, and positive aspects of behaviour, at the expense of the challenges that firms face. However, business ecosystems are not only spaces of opportunity, they may also pose a variety of challenges that firms need to overcome in order to be successful. To help rectify this imbalance in the literature, the first theme particularly focuses on the challenges that firms face in commercialising community-driven open source. The underlying ambition is to facilitate a more balanced and holistic understanding of the collaborative and competitive dynamics in ecosystems around open source projects.The other theme concerns the complex intertwining of community engagement and profit-oriented venturing. As is acknowledged in the literature, the subject of firm-community interaction has become increasingly important because the survival, success, and sustainability of peer production communities has become of strategic relevance to many organisations. However, while many strategic benefits may arise as a consequence of firm-community interaction, there is a lack of research studying how the value-creating logics of firm–community interaction are embedded within the bigger picture in which they occur. Bearing this bigger picture in mind, this thesis explores the intertwining of volunteer community engagement and profit-oriented venturing by focusing on four aspects that are theorised in the literature: reinforcement, complementarity, synergy, and reciprocity.This thesis is designed as a qualitative exploratory single-case study. The empirical case is Joomla, a popular open source content management system. In a nutshell, the Joomla case in this thesis comprises the interactions in the Joomla community and the commercial activities around the Joomla platform (e.g., web development, consulting, marketing, customisation, extensions). In order to achieve greater analytical depth, the business ecology perspective is complemented with ideas and propositions from other theoretical areas, such as stakeholder theory, community governance, organizational identity, motivation theory, pricing, and bundling.The findings show that the common challenges in commercialising community-driven open source revolve around nine distinct factors that roughly cluster into three domains: the ecosystem, the community, and the firm. In short, the domain of the ecosystem comprises the global operating environment, the pace of change, and the cannibalisation of ideas. The domain of the community comprises the platform policy, platform image, and the voluntary nature of the open source project. And finally, the domain of the firm comprises the blurring boundaries between private and professional lives, the difficulty of estimating costs, and firm dependencies. Based on these insights, a framework for analysing community-based value creation in business ecosystems is proposed. This framework integrates collective innovation, community engagement, and value capture into a unified model of value creation in contexts of firm–community interaction.Furthermore, the findings reveal demonstrable effects of reinforcement, complementarity, synergy, and reciprocity in the intertwining of volunteer community engagement and profit-oriented venturing. By showing that this intertwining can be strong in empirical cases where commercial activities are often implicitly assumed to be absent, this thesis provides a more nuanced understanding of firm involvement in the realm of open source.Based on the empirical and analytical insights, a number of further theoretical implications are discussed, such as the role of intersubjective trust in relation to the uncertainties that commercial actors face, an alternative way of classifying community types, the metaphor of superorganisms in the context of open source, issues pertaining to the well-being of community participants, and issues in relation to the transitioning of open source developers from a community-based to an entrepreneurial self-identity when commercialising an open source solution. Furthermore, this thesis builds on six sub-studies that make individual contributions of their own.In a broad sense, this thesis contributes to the literature streams on the commercialisation of OSS, the business value and strategic aspects of open source, the interrelationships between community forms of organising and entrepreneurial activities, and the nascent research on ecology perspectives on peer-production communities. A variety of opportunities for future research are highlighted.
|
|
