| 1. |
- Jakobsson, Anders, et al.
(författare)
-
Exploring Epistemological Trends in Students’ Understanding of Science from the Perspective of Large-Scale Studies
- 2013
-
Ingår i: ISRN Education. - : Hindawi Publishing Corporation. - 2090-8644 .- 2090-8652. ; 2013:196014
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- This paper highlights howresults fromlarge-scale studies can be used to understand students’ knowledge of science. Several scholars express critique of today’s PISA framework, especially with regard to the presentation of the results as national rankings, and suggest alternative and complementary methods.The present study has used PISA data to reveal hidden patterns in the results. The results show a general descending trend in items focusing on the nature of science and how new scientific knowledge is generated. On the other hand, there is an obvious upward trend regarding tasks that measure fact-based elementary or root knowledge.These trends are slightly differentiated at a national level, as the time and magnitude of the decline or increase may vary.
|
|
| 2. |
- Jakobsson, Anders, et al.
(författare)
-
Klassrumsstudier i ljuset av kunskapstrender i PISA : Elevers kunskaper i naturvetenskap ur ett likvärdighetsperspektiv
- 2019
-
Ingår i: Utbildning och Demokrati. - : Örebro Universitet. - 1102-6472 .- 2001-7316. ; 28:3, s. 5-15
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- För några år sedan medverkade ett antal forskare i Sverige i ett temanummer i Utbildning & Demokrati (nr 3/2013) med den övergripande rubriken Kan vi lita på PISA? De medverkande författarna samarbetade under denna tid i ett nationellt forskningsnätverk (RASS) finansierat av Vetenskapsrådet med syftet att analysera svenska elevers kunskaper i naturvetenskap utifrån resultaten i internationella kunskapsmätningar. Ett annat uttalat syfte var att granska tillförlitligheten och validiteten i denna typ av mätningar. Exempelvis framhölls att de storskaliga studierna kan betraktas som paradoxer eftersom de utgör inflytelserika paradigm när det gäller att utvärdera elevers kunskaper samtidigt som de medverkar till att reducera beskrivningen av dessa utifrån psykometriska metoder och nationsrankingar (se t ex Jakobsson, Davidsson, Karlsson & Oskarsson 2013, Popkewitz 2011).
|
|
| 3. |
|
|
