| 1. |
- Egal, Jama Ali, 1977-
(författare)
-
Women search for normality in birth : Solutions empowering resilience and reproductive agency while reducing adverse outcomes for Somaliland women
- 2023
-
Doktorsavhandling (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- This thesis aimed to explore the causes of severe pregnancy outcomes and maternal deaths in Somaliland (studies I and II) and how these causes are influenced by the context of the wider health system (studies III and IV). Methodology: Both quantitative and qualitative methodologies were used. A prospective cross-sectional design was used to collect data for studies I and II. Study II focused on maternal deaths using a mixed method design. Studies III and IV used individual interviews to explore the needs of women when choosing a place of birth and the role of traditional birth attendants (TBAs) in maternity services in Somaliland. Analysis: Data were analysed using descriptive statistics and percentages. An inductive content analysis was used for study III, and a qualitative thematic analysis was used for study IV.Results: Study I showed that the maternal near-miss (MNM) ratio was 56 MNMs per 1,000 live births according to the Sub-Saharan Africa (SSA) criteria and 13 MNMs per 1,000 live births according to the WHO criteria. The mortality index was highest among women with medical complications. Study II highlighted that 89% of these women self-referred to the hospital and that only 25% were admitted to the intensive care unit. Poor risk awareness and inadequate interprofessional collaboration contributed to missed opportunities. Study III showed that the lack of reproductive agency involved in facility-based births makes home births a first choice, regardless of potential risks and medical needs. Study IV demonstrated that TBAs need to be better connected with health facilities and skilled birth attendants (SBAs) to reduce maternal and neonatal mortality and morbidities in Somaliland.Conclusion: Women search for normality in birth, and the midwifery profession could provide this normality by facilitating resilience and reproductive agency while reducing adverse outcomes of pregnancy, birth and the postpartum period. There is a need to improve the quality of maternal health services by implementing evidence-based obstetric interventions and continuous in-service training. The referral system needs to be strengthened by utilising TBAs as a community resource to support community maternal and child health centres.
|
|
| 2. |
- Kiruja, Jonah
(författare)
-
Quality of maternal healthcare : Exploring severe maternal outcomes and the influence of delays and decision-making on caesarean sections in a low-resource setting
- 2023
-
Doktorsavhandling (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Somaliland has one of the highest maternal mortality rates worldwide, yet there is limited evidence for severe maternal outcomes and challenges with the provision and utilisation of emergency obstetric care (EmOC). This thesis studied quality of maternal healthcare by exploring severe maternal outcomes and the influences of delays and decision-making on caesarean sections in Somaliland.In Paper I, incidences of severe maternal outcomes and unmet need for emergency obstetric care interventions were investigated at the national hospital using a cross sectional study. The maternal mortality ratio was 462 per 100,000 live births and the maternal near miss ratio 56.5 per 1000 live births, according to sub-Saharan Africa criteria. Most laparotomies (60%) were performed after more than 3 hours. Medical complications (63%) had the highest mortality index.In Paper II, an explorative qualitative study using focus group discussions was conducted with healthcare providers. A collective decision-making process at the family rather than individual level by the woman; poverty and lack of awareness; and healthcare system factors such as miscommunication, infrastructure and inadequate collaboration were experienced as factors contributing to delays with the utilisation of EmOC.In Paper III, a cohort study examined whether there was an association between delayed caesarean section (CS) and adverse maternal and newborn outcomes and the type of barrier leading to delayed CS. A delay in CS of more than 3 hours was associated with higher odds of severe maternal outcomes (aOR 1.58, (95% CI [1.13–2.21]). Moreover, family decision-making for consent was the most important barrier leading to delays of more than 3 hours (48%). In Paper IV, a mixed methods study was conducted to investigate barriers to and facilitators of timely family consent for CS. Women with hypertensive disorders (aOR 8.491, 95% [1.076–66.991]) and obstetric hemorrhage (aOR 3.209, 95% CI [1.159–8.887]) were likely to have late family consent for CS. Poor communication and understanding, differences in understanding between family members on the need for CS and absence of the person giving consent were barriers to timely family consent for CS to be performed. Husband’s autonomous decision-making for CS, adequate disclosure of all relevant information about CS and previous CS aided timely family consent for CS performance.There is need to improve the overall quality of maternal healthcare to reduce severe maternal outcomes. A proactive-orientated model is suggested with strategies targeting the community and healthcare system including training of healthcare providers on intracultural communication competence, obtaining consent and using associated protocols and guidelines, interprofessional collaboration and the use of alternative birth methods other than CS. Antenatal care should be used to prepare families for potential obstetric emergencies and obtain written informed consent. Moreover, women should be allowed to give consent in maternal health emergencies.
|
|
| 3. |
|
|
| 4. |
- Osman, Fatumo, 1973-, et al.
(författare)
-
Integrerat föräldraskapsstöd i SFI-verksamheten
- 2024
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Nyanlända föräldrar kommer med kompetenser, resurser och med förmåga att ta hand om sig själva och sin familj. Det finns dock utmaningar för en del nyanlända föräldrar med att navigera i det nya landet t ex. när det gäller föräldraskap. Den nationella strategin för ett stärkt föräldraskapsstöd framhåller vikten av att erbjuda ett evidensbaserat föräldraskapsstöd för flera arenor i syfte att nå ut till alla föräldrar, särskilt nyanlända föräldrar. En arena som inte tidigare har provats för föräldraskapsstöd är svenska för invandrare (SFI-) verksamheten. I detta projekt har vi undersökt genomförbarheten och utfallet av ett integrerat föräldraskapsstöd i SFI-undervisning enligt programmet International Child Development Program (ICDP). ICD-programmet är utformat utifrån tre dialoger och åtta samspelsteman som återspeglar artiklarna i FN:s konvention om barnets rättigheter. Vid projektets start var det Komvux och ASTAR som bedrev SFI-undervisningen och det är dessa två arenor som vi har följt när de implementerade ICDP på SFI-verksamheten. Följdforskningen innebär att man tillsammans med projektledare och rektorer gör de anpassningar som behövs under genomförandet. I projektet utbildades tio SFI lärare och studiehandledare till ICDP-vägledare. Inom Komvux användes tre till fem tolkar för att möjliggöra ett genomförande på deltagarnas modersmål. I gruppen vid ASTAR genomfördes träffarna på svenska. Resultatet av rapporten bygger på intervjuer med SFI-elever, lärare och studiehandledare, observationer vid genomförandet av ICDP i klasserna, checklista som SFI-lärare fyllde i om implementeringen samt enkätfrågor som fylldes i av SFI-elever både före och efter ICDP- kursen. Resultatet visar att SFI-verksamheten är en arena där föräldraskapsstöd enligt ICDP-programmet kan implementeras för att tidigt stödja nyanlända grupper i deras föräldraskap och integration. Det är dock viktigt att politiker, chefer och medarbetare ser värdet av att genomföra det. Resultaten understryker vikten av att det finns en koordinator som fungerar som en spindel i nätet och som underlättar för lärarna vid planering och genomförande av ICDP-kursen.Enkätstudien till deltagarna på ICDP-kursen visade den sociala inkluderingen förbättrades efter ICDP-kursen. Tilliten till föräldraskapet ökade och deltagarna upplevde att de blev tryggare i sitt föräldraskap. Även samspelet mellan föräldrar och barn förbättrades. För SFI-lärare och studiehandledare innebar genomförande av föräldrakursen (ICDP) utveckling av personlig och professionell kompetens, ökad förståelse för elevers situation samt ett förbättrat samspel mellan dem och deras elever.
|
|
| 5. |
- Osman, Fatumo, 1973-, et al.
(författare)
-
Ladnaan - att må bra : En utvärdering av ett riktat stöd till somaliska föräldrar i Borlänge Kommun
- 2015
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Folkhälsomyndigheten har finansierat ett samarbetsprojekt mellan Borlänge kommun och Högskolan Dalarna för att anpassa och implementera ett föräldrastödsprogram till somaliska föräldrar, samt att mäta effekten av denna intervention avseende föräldrars och barns psykiska hälsa. Studien började med en explorativ delstudie med syfte att samla kunskap om vad somaliska föräldrar upplever som utmanande i sitt föräldraskap i Sverige, vilket behov av föräldrastöd de behöver samt hur ett sådant stöd ska vara utformat. Studien genomfördes med hjälp av fokusgruppsintervjuer med 23 föräldrar (15 mammor och 8 pappor) boende i Borlänge. Resultatet visade att föräldrarna upplevde en rad utmaningar i sin nya livssituation och i sitt föräldraskap i nya landet. De beskrev skillnader i synsätt på barnuppfostran och föräldraskap mellan hemlandet och Sverige och eftersträvade därför att kulturanpassa sitt föräldraskap.Resultaten från denna studie samt en genomgång av forskning kring föräldrastöd låg till grund för valet av föräldrastödsprogram samt ett samhällsorienterande tillägg till programmet. Målgrupp för studien var föräldrar med barn i åldrarna 11-16 år och som upplevde stress i sitt föräldraskap. Föräldrarna erbjöds sammanlagt 16 timmars utbildning fördelat på 12 träffar (10 timmar Connect föräldrastöd + 6 timmar samhällsorienterande tillägg). Effekten av föräldrastödet undersöktes genom en randomiserad kontrollerad studie där totalt 120 föräldrar ingick. De preliminära resultaten visar att deltagande föräldrars barn har förbättrats signifikant i subskalorna ”socialt” och ”skola”. Dessutom minskade barnens oro, somatiska problem, sociala problem och brytande av regler. Föräldrarna var nöjda med interventionen. De upplevde att de fått en ökad kunskap om hur socialtjänstens arbete fungerar och fått förtroende för deras arbete kring barn och unga. Över hälften av föräldrarna upplevde sig mer säkra i sin föräldraroll och att deras relation med barnen hade förbättrats. Genom en processutvärdering av implementeringen av föräldrastödet har framgångsfaktorer för genomförandet avföräldrastödsprogrammet studerats. Resultatet visade att de olika strategier som vidtagits vid rekrytering av föräldrar och implementering av interventionen har varit lyckade. Exempel på sådana strategier har varit att projektmedarbetarna som rekryterat till föräldrastödet har varit av Somaliskt ursprung, kursen har getts på somaliska men framförallt att föräldrastödet utgick ifrån föräldrarnas upplevda behov.
|
|
| 6. |
- Osman, Fatumo, 1973-
(författare)
-
Ladnaan : evaluation of a culturally tailored parenting support program to Somali-born parents
- 2017
-
Doktorsavhandling (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Background: Research shows that immigrant families encounter different complexities and challenges in a new host country, such as acculturation, isolation and lack of social support. These challenges have been shown to have negative impacts on immigrant families’ mental and emotional health, family function, parenting practices and parents’ sense of competence. Parental support programmes have been shown to positively affect parental skills, strengthen the parent-child relationship, and promote the mental health of parents and children. However, universal parenting support programmes face challenges in reaching and retaining immigrant parents. In addition, there is limited knowledge on the effectiveness of parenting support programmes among immigrant Somali-born parents and their children. Aim: The overall aim of this thesis was to develop and evaluate the effectiveness of a culturally tailored parenting support programme (Ladnaan intervention) on the mental health of Somali-born parents and their children. A further aim was to explore the parents’ experience of such a support programme on their parenting practises. Methods: The thesis involved two explorative qualitative studies and one randomised controlled trial (RCT). Study I employed qualitative focus group discussions (FGDs) to explore Somali-born parents’ need for parenting support. Study II involved an RCT study in which 120 parents with children aged 11–16 years, and parents with self-perceived stress relating to their parenting were randomised to an intervention group or a wait-list control group. The Ladnaan intervention consisted of three components: societal information (two sessions), the Connect parenting programme (10 sessions), and a cultural sensitivity component. The Ladnaan intervention was delivered in the participants’ native language by group leaders of similar background and experience, and modifying the examples and role plays in the Connect programme. The primary outcome was a reduction in children’s emotional and behavioural problems as measured by the Child Behaviour Checklist 8-16. The secondary outcomes were improved mental health among parents, as assessed by the General Health Questionnaire (GHQ12); and greater sense ofparenting competence, as measured by the Parent Sense of Competence (PSOC) scale. Study III comprises a qualitative study using individual semi-structured interviews (conducted two months after the Ladnaan intervention) to explore parents’ experiences of participating in a culturally tailored parenting support programme. Results: The results in study I, shows that Somali-born parents encountered challenges in the host country, which impacted their confidence in parenting and the parent-child relationship. These challenges included insufficient knowledge of the parenting system and social obligations as a parent in the new host country. Other parental challenges in the host country included a stressful society, isolation, role changes, and parent-child power conflict. The Somali parents experienced opportunities to rethink and modify their parenting and strengthen their relationship with their children in the new country, but needed support from the local authority and others in these endeavours. In study II, the Ladnaan intervention showed that, according to the parents’ self-reports, children in the intervention group showed significantly decreased aggressive behaviour, social problems, attention problems, externalising ofbehavioural problems, and in total problems at the two-month follow-up. Moreover, parents in the intervention group showed significantly and clinically improved mental health and sense of competence in parenting at the two-month follow-up. The improved mental health of the parents could, in part, be explained by their satisfaction in parenting. In study III, parents who participated in the culturally tailored intervention programme reported that it enhanced their confidence in parenting and contributed to their ability to become emotionally aware and available for their children. The parents attributed this to the combination of societal information, the Connect programme, and the cultural sensitivity ofthe Ladnaan intervention, which were most supportive for their parenting. The culturally sensitive approach ofthe parenting programme (i.e., conducted in their native language by bicultural and bilingual group leaders) was viewed by the parents as valuable for their participation in the programme, as well as for modifying their parenting practices. Conclusion: The culturally tailored parenting support programme helped parents overcome transition challenges related to social obligation as parents in the host country, and to modify their parenting orientation and styles in the new country. Furthermore, it improved the parents’ mental health and sense of competence in parenting, as well as reduced their children’s behavioural problems. When tailoring and delivering a parenting support programme to immigrant parents it is crucial to consider their specific needs and preferences and to ensure that the programme is culturally sensitive. Such an approach is more likely to contribute to participants’ engagement, retention, and acceptance of the parenting programme; and also improve their parenting practices and strengthen parent-child relationship, leading to improvements in children’s behaviour and parents’ mental health.
|
|
