| 1. |
- Ottosson, Mikael, et al.
(författare)
-
Det här är hög standard - Peps, SAF och sextimmarsdagen 1975
- 2009
-
Ingår i: Arbetsmarknad & Arbetsliv. - Karlstad : Karlstads universitet. - 1400-9692. ; 15:1, s. 11-26
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Ett begrepp i den politiska retorikens centrum är ”arbetslinjen”. Frågan är dock med vilka argument arbetets värde har hävdats. Denna artikel handlar om med vilka argument SAF hävdade arbetslinjen 1975. I en situation då det möjliga språkbruket var styrt av vänsterrörelsen blev nyckelorden solidaritet, U-hjälp och dagisplatser snarare än tillväxt och konsumtion. De som önskade en arbetstidsreduktion framställdes som miljöbovar och motståndare till frigörelse av såväl förtryckta kvinnor som tredje världens fattiga.
|
|
| 2. |
- Ottosson, Mikael, et al.
(författare)
-
I nationens intresse - arbetstidsdebatten i Sverige 1918-1921
- 2009
-
Ingår i: Arbetsmarknad & Arbetsliv. - Karlstad : Karlstads universitet. - 1400-9692 .- 2002-343X. ; 15:3, s. 49-64
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- I det tidiga 2000-talet står begreppet arbetslinjen i den politiska retorikens centrum. Regeringspartierna och oppositionen tävlar om vem som bäst hävdar arbetslinjen. Även om begreppet som sådant inte har använts lika frekvent under 1900-talet är dock frågan hur arbetets värde har hävdats. Denna artikel handlar om vilka argument SAF och LO använde i debatten om åttatimmarsdagen kring 1920. I likhet med idag präglades debatten av vem som bäst kunde uttolka samhällets eller nationens behov.
|
|
| 3. |
- Segolsson, Mikael, 1968-
(författare)
-
Programmeringens intentionala objekt : Nio elevers uppfattningar av programmering
- 2006
-
Licentiatavhandling (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- I dagens postmoderna samhälle är väsentliga delar i vårt arbete relaterade till datorer i någon form. Robotiseringen inom industrin utgör ett exempel på hur det mänskliga arbetet förskjutits från det konkret fysiska till att bestå av programmering och övervakning av produktionsprocesser. Denna utveckling ställer nya krav på både utbildning och rekrytering av arbetskraft, något som visat sig vara svårt eftersom intresset för tekniska utbildningar är svagt i Sverige, trots stora satsningar på ökad rekrytering inom de tekniska utbildningarna.I föreliggande studie presenteras forskningsfrågan: Vad riktar eleverna sin uppmärksamhet mot i sina beskrivningar av programmeringshandlingen? Studien är en del av en kartläggning av hur elever begreppsbildar då de arbetar med programmerbart konstruktionsmaterial i teknikundervisningen. Arbetet med programmerbara robotar i skolan är ett exempel på hur tekniska komponenter integreras med datorstött lärande för att ge eleverna en bild av teknik som fenomen i samhället och som introduktion till datorarbete inom skola.Studiens vetenskapsteoretiska utgångspunkt ligger inom livsvärldsfenomenologi med metodisk ansats i fenomenografi. Ett grundläggande begrepp inom fenomenologi och även för denna studie är intentionalitet. Centralt är också uppfattningsbegreppet så som det används inom fenomenografi. Syftet med uppsatsen är att beskriva vad elever i skolår 8 och 9 riktar sin uppmärksamhet mot när de programmerar – hur elevernas intentionala objekt visar sig när de beskriver sina program.Analysen har resulterat i fyra beskrivningskategorier av elevernas intentionala objekt. Programmeringshandlingen beskrivs med uppmärksamheten riktad mot: Systematisk indelning av programmet, att komma ihåg tidigare programlösningar, robotens rörelser och att lösa uppgiften.
|
|
