| 1. |
- Andersson, Louise, et al.
(författare)
-
Med värme ihågkommen
- 2012
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Syftet med detta projekt har varit att med hjälp av en intervjustudie och kunskapsgenomgång redovisahur utomhusmiljö, gemensamhetslokaler och bostäder kan utformas för att minska risken för att äldreoch personer med nedsatt funktionsförmåga blir medtagna eller dör i förtid under värmeböljor. Måletär att öka medvetenheten och intresset för anpassning av miljö och byggnader hos personer ansvarigaför samhällsplanering, bostadsbestånd, trygghets-, vård- och omsorgsboenden.Städer är normalt varmare och mindre blåsiga än det omgivande landskapet. Städernas ”varmareklimat” beror främst på den större värmelagring som kan ske i byggnader, gator, trottoarer mm,begränsat med vegetation som kan skugga och avge fukt samt aktiviteter som trafik och eldning vilketgenererar värme. Under värmeböljor ökar dödligheten mer i städer. Att leva ensam, vara sängbundenoch bo på översta våningen har visats vara riskfaktorer.Åtgärderna för att minska stadens värmeö och värmeböljornas effekter på människor brukar iblanddelas in i ”mjuka åtgärder” (information, varningssystem för värmeböljor, insatser för känsligagrupper), ”gröna åtgärder” (göra staden till en grönare miljö) och ”tekniska åtgärder” (skuggandekonstruktioner, modifiering av väggar, kylning/luftkonditionering inomhus etc.), vilka kompletterarvarandra. I vissa länder, bl. a. England, ska äldreboenden ha ett samlingsrum som kan hållas svaltäven under värmeböljor, men det är oklart vilken juridisk status som bestämmelserna har.Intervjustudien syftade till att belysa hur problemen uppfattas av personal inom äldreomsorgen iSverige. Som datainsamlingsmetod genomfördes 20 semistrukturerade intervjuer medomvårdnadspersonal i Botkyrka kommun under oktober 2011. Urvalet baserades påtillgänglighetsprincipen. Innehållsanalyser gjordes på transkriberad intervjudata och kategorier ochunderkategorier skapades utifrån återkommande teman som återfanns i texten. Slutsatserna frånstudien pekar på att de utbildnings- och informationsinsatser angående värmeböljors effekter påkänsliga grupper som riktas till personal inom äldreomsorgen borde intensifieras, samt attpersonalens kunskap om verksamheten och vårdtagarnas behov borde tas tillvara redan iplaneringsstadiet för äldreboenden.
|
|
| 2. |
- Norén, Erika, et al.
(författare)
-
Tidstrender för urinhalter av bekämpningsmedelsrester hos unga män – Resultat från fyra undersökningar mellan 2000 - 2013
- 2016
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- The increased use of synthetic chemicals in society poses possible harmful risks for the environment and human health. There are difficulties in predicting and evaluating consequences and effects of long-time exposure of different chemicals. Biomonitoring is one way to observe the level of exposure in the human population.Agricultural pesticides are a widely used group of chemicals to which we are mainly exposed by occupation or by diet. Long-term exposure to pesticides might have a negative impact on human health, especially in children and foetuses, due to genotoxic, neurotoxic and endocrine disrupting characteristics of many pesticides.This study focuses on the exposure assessment of 14 different metabolites from about 20 pesticides in urinary samples. The pesticides and their biomarkers of exposure included in the analysis were the fungicides thiabendazole (OH-T), pyrimetanil (OH-P), tebuconazole (TEB-OH), mancozeb and several ethylenebisdithiocarbamates (ETU), propineb (PTU), the insecticides chlorpyrifos (TCP), some pyrethroid insecticides, which have the same corresponding biomarkers (3-PBA, DCCA), and some specific pyrethroid biomarkers (4F-3-PBA, CFCA), the herbicides 2,4-dichlorophenoxyacetic acid (2,4-D) and 2-methyl-4-chlorophenoxyacetic acid (MCPA) and the growth regulators chlormequat (CCC) and mepiquat (MQ). The samples were collected years 2000, 2004, 2009 and 2013 from young men in the enrolment for military service in the south of Sweden. The last year of measurement (2013) both young men and women in upper secondary school were included. All samples were analysed in 2016 with liquid chromatography-tandem mass spectrometry (LC/MS/MS). The emphasis of the statistical analysis was temporal trends between the years 2000 and 2013.The highest concentrations were found for TCP and CCC in all samples from all four years. In general, the concentrations were below the levels seen in previous studies of other Swedish populations.The only increasing trend near significance was that for TCP, although the increasing gradient was fairly low ( = 0,28). The concentrations of CCC decreased over the years, but not statistically significantly so. The biomarkers 3-PBA, 2,4-D, DCCA and MQ were detected above the limit of detection (LOD), but in fairly low concentrations in the majority of samples and without significant trends. The remaining residues were mainly below the LOD and could not be further statistically analysed.
|
|
