| 1. |
- Nordanstig, Annika, 1974, et al.
(författare)
-
Evaluation of the Swedish National Stroke Campaign : A population-based time-series study
- 2019
-
Ingår i: International Journal of Stroke. - : SAGE Publications. - 1747-4930 .- 1747-4949. ; 14:9, s. 862-870
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Background: Time delay from stroke onset to hospital arrival is an important obstacle to recanalization therapy. To increase knowledge about stroke symptoms and potentially reduce delayed hospital arrival, a 27-month national public information campaign was conducted in Sweden. Aim: To assess the effects of a national stroke campaign in Sweden. Methods: This nationwide study included 97,840 patients with acute stroke, admitted to hospital and registered in the Swedish Stroke Register from 1 October 2010 to 31 December 2014 (one year before the campaign started to one year after the campaign ended). End points were (1) proportion of patients arriving at hospital within 3 h of stroke onset and (2) the proportion < 80 years of age receiving recanalization therapy. Results: During the campaign, both the proportion of patients arriving at hospital within 3 h (p < 0.05) and the proportion receiving recanalization therapy (p < 0.001) increased. These proportions remained stable the year after the campaign, and no significant improvements with respect to the two end points were observed during the year preceding the campaign. In a multivariable logistic regression model comparing the last year of the campaign with the year preceding the campaign, the odds ratio of arriving at hospital within 3 h was 1.05 (95% confidence interval (CI): 1.00–1.09) and that of receiving recanalization was 1.34 (95% CI: 1.24–1.46). Conclusion: The Swedish National Stroke Campaign was associated with a sustained increase in the proportion of patients receiving recanalization therapy and a small but significant improvement in the proportion arriving at hospital within 3 h.
|
|
| 2. |
- Björck, Staffan, et al.
(författare)
-
Atrial Fibrillation, Stroke Risk, and Warfarin Therapy Revisited: A Population-Based Study.
- 2013
-
Ingår i: Stroke; a journal of cerebral circulation. - 1524-4628. ; 44, s. 3103-3108
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Background and Purpose—Atrial fibrillation (AF) is a major risk factor for ischemic stroke. This study aims to update the knowledge about AF and associated stroke risk and benefits of anticoagulation. Methods—We extracted data from the hospital, specialized outpatient, and primary healthcare and drug registries in a Swedish region with 1.56 million residents. We identified all individuals who had received an AF diagnosis during the previous 5 years; all stroke events during 2010; and patients with AF aged ≥50 years who had received warfarin during 2009. Results—AF had been diagnosed in 38 446 subjects who were alive at the beginning of 2010 (prevalence of 3.2% in the adult [≥20 years] population); ≈46% received warfarin therapy. In 2010, there were 4565 ischemic stroke events and 861 intracranial hemorrhages. AF had been diagnosed in 38% of ischemic events (≥50% among those aged ≥80 years) and in 23% of intracranial hemorrhages. An AF diagnosis was often lacking in hospital discharge records after stroke events. Warfarin therapy was associated with an odds ratio of 0.50 (confidence interval, 0.43–0.57) for ischemic stroke and, despite an increased risk of intracranial hemorrhage, an odds ratio of 0.57 (confidence interval, 0.50–0.64) for the overall risk for stroke. Conclusions—AF is more common than present guidelines suggest. The attributable risk of AF for ischemic stroke increases with age and is close to that of hypertension in individuals aged ≥80 years. Because a majority of patients with AF with increased risk for stroke had not received anticoagulation therapy, there is a large potential for improvement.
|
|
| 3. |
- Borg, Sixten, et al.
(författare)
-
Patient-reported outcome and experience measures for diabetes: development of scale models, differences between patient groups and relationships with cardiovascular and diabetes complication risk factors, in a combined registry and survey study in Sweden
- 2018
-
Ingår i: BMJ Open. - : BMJ. - 2044-6055. ; 9:1
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Purpose The Swedish National Diabetes Register (NDR) has developed a diabetes-specific questionnaire to collect information on individuals' management of their diabetes, collaboration with healthcare providers and the disease’s impact on daily life. Our main objective was to develop measures of well-being, abilities to manage diabetes and judgements of diabetes care, and to detect and quantify differences using the NDR questionnaire.Design, setting and participants The questionnaire was analysed with using responses from 3689 participants with type 1 and 2 diabetes, randomly sampled from the NDR population, combined with register data on patient characteristics and cardiovascular and diabetes complication risk factors.Methods We used item response theory to develop scales for measuring well-being, abilities to manage diabetes and judgements of diabetes care (scores). Test–retest reliability on the scale level was analysed with intraclass correlation. Associations between scores and risk factor levels were investigated with subgroup analyses and correlations.Results We obtained scales with satisfactory measurement properties, covering patient reported outcome measures such as general well-being and being free of worries, and patient reported experience measure, for example, access and continuity in diabetes care. All scales had acceptable test–retest reliability and could detect differences between diabetes types, age, gender and treatment subgroups. In several aspects, for example, freedom of worries, type 1 patients report lower than type 2, and younger patients lower than older. Associations were found between some scores and glycated haemoglobin, but none with systolic blood pressure or low-density lipoprotein cholesterol. Clinicians report positive experience of using scores, visually presented, in the patient dialogue.Conclusions The questionnaire measures and detects differences in patient well-being, abilities and judgements of diabetes care, and identifies areas for improvement. To further improve diabetes care, we conclude that patient-reported measures are important supplements to cardiovascular and diabetes complication risk factors, reflecting patient experiences of living with diabetes and diabetes care.
|
|
| 4. |
|
|
| 5. |
- Grimby-Ekman, Anna, 1967, et al.
(författare)
-
Prediction models for planning health care resources. During the first wave of the Covid-19 pandemic 2020
- 2022
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Due to the Covid-19 pandemic, has emphasized a need for planning health care resources based on only a few aggregated data points and little knowledge of the data-generating process. In the first part of the report, we present the process of our work in spring 2020 during the first wave and especially during the first part with the high demands on health care resources. In the second part of the report, we discuss the logistic growth model (LGM), one of our models used to predict the peak height and the peak timing. We present some different approaches to use the LGM, and compare these to a different data set, Belgium data. For the Swedish regional data, the LGM on raw observations gave a good estimate on the peak height. The adjusted LGM, using cumulative new inpatient beds, fitted the Swedish regional data to a satisfying degree. For the Belgium data, the LGM on raw observations gave a good estimate on peak height and timing. The adjusted LGM, using cumulative new inpatient beds, did not work for the Belgium data as it gave a too early peak time and a too low peak height. The experience from our work, in combination with now existing literature, the process in a similar future situation would include better knowledge on how to find and combine data to get as reliable forecasts as possible and to use creativity in combination with theoretical competence.
|
|
| 6. |
- Kjellström, Anna, et al.
(författare)
-
Asylsökandes vårdkonsumtion i Västra Götaland 2011-2016
- 2017
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Syftet med denna rapport är att ge en bild av asylsökandes sjukvård- och tandvårdskonsumtion i Västra Götaland under perioden 2011-2016 som underlag för planering av framtida hälso- och sjukvård i regionen. Asylsökande står för en mycket liten del av den totala hälso- och sjukvårdskonsumtionen i Västra Götalandsregionen, drygt en procent år 2016. Asylsökande erhåller mindre vård jämfört med övriga befolkningen, och vårdkonsumtionsmönstret skiljer sig åt. Vuxna asylsökande personer erhöll mindre primärvård med undantag år 2016 och mindre specialiserad vård, men fler akutmottagningsbesök och slutenvårdstillfällen jämfört med folkbokförda i Västra Götaland. Asylsökande barn erhöll mindre primärvård, fram till år 2016 men får generellt mer vård jämfört med folkbokförda barn i regionen. Särskilt stora skillnader ses inom den psykiatriska vården, där asylsökande barn både har fler öppenvårdskontakter och fler slutenvårdstillfällen jämfört med folkbokförda barn. Asylsökande får tandvård i samband med att akuta besvär uppkommer, samtidigt som man finner ett stort ackumulerat tandvårdsbehov. Asylsökande barn får i låg grad den förebyggande tandvård som de har rätt till. Antalet asylsökande i Sverige ökade kraftigt hösten 2015. Under 2016 minskade antalet påtagligt. I januari 2017 fanns 18 000 asylsökande i Västra Götaland. Därtill finns ett okänt antal personer som vistas i Sverige utan tillstånd (papperslösa) och antalet förväntas öka som en följd av lagändringar. Den asylsökande populationen är mycket yngre än den folkbokförda. Majoriteten är pojkar och unga män, medan väldigt få asylsökande är över 65 år. Rapporten beskriver vårdkonsumtion i åldrarna 0-64 år. En hälsoundersökning erbjuds alla asylsökande. Enligt fakturerade uppgifter genomgår ungefär hälften av alla asylsökande en sådan. Enhetlig registrering och uppföljning av hälsoundersökningar saknas dock i vårddatabasen varför uppgifterna är osäkra. Trots att studier visar att stor andel av asylsökande lider av psykisk ohälsa, ser vi både lägre antal besök och färre diagnoser bland asylsökande vuxna inom psykiatrin jämfört med folkbokförda. Asylsökande barn har däremot fler psykiatriska kontakter och skillnaderna mellan asylsökande barn och vuxna liksom mellan asylsökande och folkbokförda vuxna har blivit mer uttalade över tid, till följd av minskat antal besök bland asylsökande. Posttraumatiskt stressyndrom är en diagnos som ses i betydligt högre utsträckning bland både asylsökande barn och vuxna. Asylsökandes vårdkontakter för posttraumatiskt stressyndrom sker framförallt inom specialiserad öppenvård. 2 Flera studier visar att diabetes typ 2 och hjärt-kärlsjukdom är vanligare bland vissa migrantgrupper. Besök och vårdtillfällen med dessa diagnoser är vanligare bland asylsökande jämfört med folkbokförda. Asylsökande kvinnor föder fler barn och frekvensen kejsarsnitt är högre, vilket ger längre vårdtider. Tuberkulos och virushepatit är betydligt vanligare bland asylsökande där behandlingen i vissa fall är långvarig. Rapporten indikerar att det faktiska vårdbehovet bland asylsökande inte är tillfredsställt, vilket ökar risken för ett större och mer kostsamt framtida behov av sjukvård. Särskilt när det gäller psykiatrisk vård bland vuxna talar data för att det föreligger ett avsevärt vårdbehov som inte är tillfredsställt. Dessutom förväntas antalet personer som vistas i Sverige utan tillstånd (papperslösa) öka vilket kan leda till stora utmaningar, inte minst inom infektionsvård, förlossningsvård och i synnerhet barn- och vuxenpsykiatrin. Ett flertal barriärer som försvårar asylsökandes tillgång till hälso- och sjukvård har identifierats. De mest framträdande barriärerna är konsekvenserna av att asylsökande endast har rätt till vård som inte kan anstå, brist på kvalificerade tolkar och brist på information. Rapporten avslutas med slutsatser och förslag.
|
|
| 7. |
- Kjellström, Anna, et al.
(författare)
-
Invånare med respektive utan flyktingbakgrund i Västra Götaland - jämförelse av vårdkonsumtion, diagnosförekomst samt utveckling över tid
- 2019
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Syftet med denna rapport är att ge ett underlag för bedömning av framtida behov av hälso- och sjukvård inklusive tandvård på kort respektive lång sikt för invånare med flyktingbakgrund, som fått uppehållstillstånd i Sverige. I rapporten följer vi utvecklingen av vårdkonsumtion totalt och för ett urval av diagnoser bland personer folkbokförda i Västra Götaland med respektive utan flyktingbakgrund. Två olika studiepopulationer används, tvärsnitt 2014 respektive longitudinell kohort där populationen följs under åtta år. Resultaten för tvärsnittspopulationen är justerade för ålder och kön. Resultaten är även justerade för inkomst och utbildning men kommenteras endast om det ändrar mönstret. År 2014 fanns 49 810 invånare med flyktingbakgrund i åldrarna 0 - 69 år i Västra Götaland som kommunmottagits 1997 eller senare. Generellt är detta en heterogen grupp. Den är i jämförelse med gruppen invånare utan flyktingbakgrund yngre och en något större andel är män. Invånare med flyktingbakgrund har i högre grad förgymnasial utbildning som högsta utbildningsnivå och betydligt lägre inkomst jämfört med invånare utan flyktingbakgrund. I en tidigare rapport om ”Asylsökandes hälso- och sjukvårdskonsumtion i Västra Götaland” visade vi att asylsökande generellt erhåller mindre vård jämfört med övrig befolkning, och att asylsökande med stor sannolikhet inte får den vård de behöver. I denna rapport finner vi att invånare med flyktingbakgrund som var bosatta i Västra Götaland år 2014 generellt har högre sjukvårdskonsumtion inom somatisk vård, jämfört med övriga invånare, vilket sannolikt förklaras av en högre andel med somatiska diagnoser i gruppen. När det gäller ensamkommande barn har dessa en högre psykiatrisk vårdkonsumtion än barn utan flyktingbakgrund. Vuxna med flyktingbakgrund har däremot en lägre psykiatrisk vårdkonsumtion jämfört med personer utan flyktingbakgrund trots att de har en högre risk för psykiatriska diagnoser såsom PTSD. Det finns flera tänkbara förklaringar, till exempel barriärer i vården som i högre grad drabbar denna grupp. Bland ensamkommande barn var risken att få en PTSD-diagnos 29 gånger högre än bland barn utan flyktingbakgrund. Sömnstörningar var sju gånger vanligare och depression tre gånger vanligare. Även om det inte rör sig om ett stort antal barn, så tillhör de en utsatt grupp som är i stort behov av psykiatrisk vård och stöd. Barn i familj med flyktingbakgrund hade inte lika hög risk att få psykiatriska diagnoser. Risken för PTSD var 1,7 gånger högre, medan risken för depression och ångest var 60 procent lägre än bland barn utan flyktingbakgrund, något som skulle kunna vara en effekt av underdiagnostik och därmed utebliven behandling. Bland vuxna med flyktingbakgrund var risken för PTSD sju gånger högre än bland vuxna utan flyktingbakgrund och risken för sömnstörningar 1,4 gånger högre. Den totala andelen barn med flyktingbakgrund med någon av diagnoserna PTSD, stresstillstånd, depression och ångest förändrades inte nämnvärt över tid, till skillnad från övriga barn i befolkningen 3 där andelen ökade över tid. Bland vuxna med flyktingbakgrund var andelen av dessa diagnoser högre än bland övrig befolkning men ökade över tid i samma takt i båda grupperna. Den högre sjukvårdskonsumtionen av somatisk vård som ses hos vuxna med flyktingbakgrund förklaras sannolikt av den ökade risken för somatiska diagnoser. Risken att få diagnoserna fetma, diabetes, kranskärlssjukdom eller hjärtinfarkt var dubbelt så hög bland invånare med flyktingbakgrund jämfört med övriga. Samma överrisker gäller för symtomdiagnoserna mag- tarmbesvär och kronisk smärta samt muskuloskeletala symtom, vilket delvis även skulle kunna vara kopplat till obehandlad psykisk ohälsa. I gruppen med flyktingbakgrund ökar också andelen med dessa sjukdomar snabbare efter antal år i landet jämfört med invånare utan flyktingbakgrund, särskilt i gruppen 30 - 49 år. I åldern 30 - 49 år hade cirka sju procent av invånare med flyktingbakgrund en diabetesdiagnos efter åtta år i landet jämfört med tre procent i övriga befolkningen. Förvånande nog finner vi inte någon överrepresentation av diagnosen KOL bland invånare med flyktingbakgrund, trots att rökning förekommer hos en högre andel. En förklaring kan vara åldersstrukturen där färre är 60 – 69 år i gruppen med flyktingbakgrund, men vi kan inte utesluta en högre grad av underdiagnostik bland invånare med flyktingbakgrund. Infektionsdiagnoser såsom hepatit B, HIV och tuberkulos är påtagligt överrepresenterat bland både vuxna och barn med flyktingbakgrund, liksom uppgiften om förekomst av resistens mot betalaktamantibiotika. Antalet berörda individer är dock relativt få. Barn och unga med flyktingbakgrund har en högre förekomst av karies och får oftare tänder utdragna än barn utan flyktingbakgrund. Resultaten om hälsa och vårdbehov i denna rapport baseras på invånarnas vårdkonsumtion. Forskning talar för att det finns ett otillfredsställt behov av hälso- och sjukvård och tandvård bland nyanlända. Flyktingbakgrund är av betydelse för människors hälsa somatiskt och fysiskt under lång tid, dock vet vi inte om det är samma faktorer över tid som påverkar hälsan. Riskfaktorerna kan vara varierande: somatiska, psykologiska, socioekonomiska och existentiella och kanske också skiftar över tid varför insatserna också måste anpassas efter detta. Tidiga insatser är viktiga men utmaningarna i samband med migration finns under lång tid och kan påverka hälsan även senare. Hälso- och sjukvården behöver anpassas till individens förutsättningar för att förbättra individens möjligheter att ta till sig, förstå och kunna tillämpa hälsoinformation från det svenska hälso- och sjukvårdssystemet. Det är därför viktigt att göra information lättillgänglig på olika sätt, till exempel anpassad på olika språk. Ekonomiska hinder att söka vård, liksom bristande tillit till och förtroende för vården kan också utgöra barriärer. Andra exempel på barriärer inom vården är tillgång till och kvaliteten på tolkning, tillgänglighet inom olika verksamheter såsom psykiatrin, men även kunskapsnivån avseende migrationsrelaterad ohälsa hos hälso- och sjukvårdspersonal. Sammantaget understryker rapportens resultat att invånare med flyktingbakgrund utgör en hälsomässigt sårbar grupp både vad gäller psykisk och fysisk hälsa. Tidiga hälsofrämjande insatser och psykiatriska behandlingsinsatser är av stor vikt för att minska riskerna för senare somatisk och psykiatrisk sjuklighet. En möjlig väg skulle kunna vara att komplettera befintliga hälsoundersökningar för asylsökande med en uppföljande hälsogenomgång i samband med kommunplacering med fokus på levnadsvanor men även för att kunna fånga in sena effekter av hälsorisker före och under liksom även efter flykten.
|
|
| 8. |
- Orwelius, Lotti, et al.
(författare)
-
The Swedish RAND-36 Health Survey - reliability and responsiveness assessed in patient populations using Svensson's method for paired ordinal data.
- 2018
-
Ingår i: Journal of patient-reported outcomes. - : Springer Publishing Company. - 2509-8020. ; 2:4
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Background: The Short Form 36-Item Survey is one of the most commonly used instruments for assessing health-related quality of life. Two identical versions of the original instrument are currently available: the public domain, license free RAND-36 and the commercial SF-36.RAND-36 is not available in Swedish. The purpose of this study was threefold: to translate and culturally adapt the RAND-36 into Swedish; to evaluate its reliability and responsiveness using Svensson's method for paired ordered categorical data; and to assess the usability of an electronic version of the questionnaire.The translation process included forward and backward translations and reconciliation. Test-retest reliability was examined during a period of two-weeks in 84 patients undergoing dialysis for chronic kidney disease. Responsiveness was examined in 97 patients before and 2 months after a cardiac rehabilitation program. Usability tests and cognitive debriefing of the electronic questionnaire were carried out with 18 patients.Results: The Swedish translation of the RAND-36 was conceptually equivalent to the English version. Test-retest reliability was supported by non-significant relative position (RP) values among dialysis patients for all RAND-36 subscales (range - 0.02 to 0.10; all confidence intervals (CI) included zero). Responsiveness was demonstrated by significant improvements in RP values among cardiac rehabilitation patients for all subscales (range 0.22-0.36; lower limits of all CI > 0.1) except two subscales (General health, RP -0.02; CI -0.13 to 0.10; and Role functioning/emotional, RP 0.03; CI -0.09 to 0.16). In cardiac rehabilitation patients, sizable individual variation (RV > 0.2) was also shown for the Pain, Energy/fatigue and Social functioning subscales.The electronic version of RAND-36 was found easy and intuitive to use.Conclusions: Our results provide evidence supporting the reliability and responsiveness of the newly translated Swedish RAND-36 and the user-friendliness of the electronic version. Svensson's method for paired ordinal data was able to characterize not only the direction and size of differences among the patients' responses at different time points but also variations in response patterns within groups. The method is therefore, besides being suitable for ordinal data, also an important and novel tool for gaining insights into patients' response patterns to treatment or interventions, thus informing individualized care.
|
|
| 9. |
|
|
